DEBATT | Med en ansvarsfull migrations- och återvandringspolitik, samtidigt som vi har lågt barnafödande, är inte bostadsbehoven så stora. ”Den mängd bostäder prognoserna pekat på behövs inte med en annan migrationspolitik” menar Sverigedemokraternas Mikael Eskilandersson, som inte vill använda värdefull jordbruksmark till bostadsbyggande.
Vi behöver diskutera bostadsbehov och bostadsbyggande på ett mer ärligt sätt där det blir tydligt hur andra politikområden påverkar bostadsbehoven. Med en ansvarsfull migrations- och återvandringspolitik, samtidigt som befolkningsökningen genom barnafödande i landet är ringa, är egentligen inte bostadsbehoven särskilt stora. En viss mängd bostäder behövs naturligtvis, inte minst för gruppen unga vuxna. Men återvänder fler till sina ursprungsländer försvinner stora delar av dagens bostadsbrist. Bostäder behöver inte byggas på jordbruksmark som måste bevaras för den livsviktiga livsmedelsförsörjningen, om politiken på andra områden är ansvarsfull. Den mängd bostäder prognoserna pekat på behövs inte med en annan migrationspolitik.
Denna bostadspolitiska inriktning är inhuman, innebär inte månande om god boendemiljö för människor, är orättvis och orsakar bostadsunderskott
Rödgröna partier vurmar för hyresrätter, hetsar fram byggnation med stora hyreshus där de vill trycka in människor för förvaring, och har länge haft inriktningen att alla som vill ska tas emot i Sverige, att de alla ska ges bidrag, svensk välfärd och gå före i bostadskön. Denna bostadspolitiska inriktning är inhuman, innebär inte månande om god boendemiljö för människor, är orättvis och orsakar bostadsunderskott. Den inriktningen har ofta också inneburit exploatering av jordbruksmark för att bygga bostäder, vilket skett i många kommuner, stora som små.
Migrationen till Sverige på 2000-talet, i synnerhet den stora migrationsvågen åren från och med cirka 2014, har orsakat det stora bostadsunderskottet
Dessa partier menar ofta att det råder ett stort bostadsunderskott som de menar ska åtgärdas med byggande av mängder av hyresrätter. Boverket prognosticerade 2023 behov av 67 300 nya bostäder årligen till och med 2030 och konstaterar att Sverige har ett stort historiskt bostadsunderskott. År 2022 noterades befolkningen ha ökat med mer än 100 000 personer per år sedan 2014, till största delen på grund av en ansvarslös migrationspolitik. Det är mycket höga siffror vilket självfallet får effekter på bostadsmarknaden. Sedan 2013 har antalet kommuner som upplever underskott på bostäder ökat enligt SCB och Ekonomifakta. Ett latent bostadsbehov konstaterades 2022 av Boverket och att befolkningsökningen beror på antalet asylsökande under flera år. Ser man på utvecklingskurvorna bostadsbyggande respektive befolkningsökning, rådde i stort sett balans före år 2000, medan byggandet vida överskred befolkningstillväxten under 1970- och stor del av 1980-talet. Det är tydliga besked – migrationen till Sverige på 2000-talet, i synnerhet den stora migrationsvågen åren från och med cirka 2014, har orsakat det stora bostadsunderskottet.
Att minska bostadsunderskottet kan hanteras genom åtstramad migrationspolitik, större återvandring och genom byggnation på obrukbar mark
När det gäller bostadsköer där människor ansöker om hyresbostad, menar vissa att det påvisar att bostadsbristen är hög. Det finns behov av bostäder och många unga vuxna bor kvar hemma allt längre tid på grund av svårigheten att få eller ha råd med bostad, det förekommer också hemlöshet. Men många som står i bostadskö har också redan bostad men ansöker om annan bostad. Dessa kan inte räknas in i statistiken för bostadslösa eller rakt av jämställas med att det råder bostadsbrist.
Det hotar livsmedelsförsörjningen i ett allt mer aktuellt behov av ökad beredskap och självförsörjning
Att minska bostadsunderskottet kan hanteras genom åtstramad migrationspolitik, större återvandring och genom byggnation på obrukbar mark. Den totala arealen av Sveriges åkermark har 2003-2022 minskat med cirka 131 000 hektar, vilket motsvarar en förlorad skörd på 817 289 ton spannmål under 2022 enligt Hushållningssällskapet. Det hotar livsmedelsförsörjningen i ett allt mer aktuellt behov av ökad beredskap och självförsörjning. I vissa kommuner kan det kanske inte vara aktuellt längre att expandera med bostäder ut på fälten kring städerna. Andra kommuner kan vara mer lämpade att växa sett till antal nya bostäder, där omgivande jordbruksmark är liten i omfattning.
När mer mark nära stränder blir möjlig att bebygga blir priserna lägre och fler människor får möjligheten till sitt drömboende
Annan mark behöver lossgöras, vi förespråkar ett reformerat strandskydd och att större möjligheter till byggnation ska kunna ges i riksintresseområden. När mer mark nära stränder blir möjlig att bebygga blir priserna lägre och fler människor får möjligheten till sitt drömboende. Att få bygga i attraktiva områden kan också lossgöra bostäder i storstadsområdena och även bidra till att jämna ut högprisfokuseringen i de stora orterna. Genom en ansvarsfull migrationspolitik, ökade möjligheter att bygga där människor vill bo och snabbare byggprocesser, kan bostadsbehovet lösas utan att stora mängder jordbruksmark förstörs.
Mikael Eskilandersson
Civilpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna