Krönika

Dags att plocka upp kronan?

Linda Jonsson

Politikerna har abdikerat till förmån för finansinspektionens makrotillsyn. Något som kommer att leda till ett minskat byggande med 25-30 procent de kommande åren. Om 199 dagar går regeringen till val med ett kraftigt sjunkande bostadsbyggandet och en akut bostadsbrist. Hur avser allianspartierna svara på det? Det undrar veckans krönikör, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och fri moderat debattör.

Läs vidare »

 
Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

De unga – kreditrestriktionernas verkliga förlorare

På bloggen Ekonomistas redogör Lars EO Svensson för de ekonomiska konsekvenserna av kreditrestriktionerna för ett ungt hushåll som vill köpa en genomsnittlig etta i Stockholms kommun. Med en belåningsgrad på 85 procent blir boendeutgiften så hög som 10200 kr varav boendekostnaden endast utgör 2400 kr i månaden. För en ung person som kan förlita sig på kapital från sina föräldrar i den utsträckning att belåningsgraden är mindre än 50 procent blir boendeutgiften 4400 kr – vilket är 5800 kr lägre än för den unga person som måste belåna sig till 85 procent.

I ett annat räkneexempel visar Svensson också att kreditrestriktionerna slår mot fler hushåll än vad finansinspektionen uppger och att inkomstkravet med dem ökar. Med vad Svensson kallar rimliga krav skulle ett hushåll med en inkomst på 27000 kr i månaden kunna köpa den genomsnittliga ettan i Stockholms kommun, med dagens restriktioner krävs 35000 kr.

Läs mer här och här.

 
Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Veidekke: bostadsbyggandet kan sjunka med 25-50 procent

Valåret 2018 inleds med en eskalerande byggkris skapad av politiker och myndigheter skriver Lennart Weiss, Stefan Attefall, Jan Jörnmark och Linda Jonsson på DN debatt den 17/2. Bostadsbyggandet kommer att sjunka med 25-50 procent de kommande åren. Krisen kommer att försämra boendesituationen ytterligare för bostadsmarknadens mest utsatta men kommer också att ge ekonomiska svallvågor – kännbara i hela samhället. ”Det är dags för politikerna att återta initiativet i bostadsfrågan och lämna långsiktiga svar på hur framtidens bostäder ska finansieras”, skriver författarna.

Läs debattartikeln i DN här.

Läs artikel i SvD här.

Läs artikel i Di här.

 
Hört i debatten

Markpriserna är inte alls en obetydande del av produktionskostnaden

Den 12 februari skrev SKL:s VD Lena Micko på DN debatt att kommunerna inte påverkar kostnaden för att bygga bostäder nämnvärt då markpriserna i Sverige är låga. Till Byggindustrin ger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för Sverige Byggindustrier, en annan syn ”Markkostnaderna är en tung kostnad och har ökat med närmare 300 procent mellan 2006 och 2016. Det är bostadsrätter i de största kommunerna som drar upp mark- och byggpriserna och det är där behoven och byggandet är som störst”. Att räkna in både dyr mark i storstäderna och mark som säljs till mycket låga priser på landsbygden och ta fram ett genomsnitt ger en skev bild. ”Att det är låga markpriser i Ludvika för hyresrätter påverkar inte bostadsrättsbyggandet i Stockholm”, säger Wellhagen.

 

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Snåret: Vad är boprisfallets verkliga konsekvenser?

Är det rent av bra för byggbranschen att bostadspriserna gått ner? Åsikterna går isär när Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör, Järfälla kommun, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB diskuterar bostadsmarknadens utveckling i Svensk Byggtjänsts pod Snåret. Programledare Emma Jonsteg. Lyssna på avsnittet nedan.

 
Hört i debatten

Möjliggör indexuppräkning av tomträttsavgälderna

Socialdemokraterna har bestämt sig för att höja tomträttsavgälderna i Stockholm dramatiskt, något som kommer att slå hårt mot både småhusägare och hushåll som bor i flerfamiljshus utan friköpt mark. Systemet för hur tomträttsavgälderna sätts behöver förändras. Indexuppräkning bör införas istället för att kommunen, som nu, ges möjlighet att genomföra stora höjningar vart tionde år. Det skriver Lotta Edholm (L), Oppositionsborgarråd i Stockholm, på Fastighetsnytt.

Läs mer här.

 
Krönika

Om det bara fanns en fastighet på jorden

Robin Rushdi Al-Salehi

Om det bara fanns en fastighet på jorden, den absolut sista fastigheten, hur skulle vi då använda och förvalta den? I veckans krönika skriver Robin Rushdi Al-Salehi, hållbarhetsförvaltare på Hemsö, om fastighetsbranschens behov av att anpassa sig till det faktum att jordens resurser inte är oändliga.
Läs vidare »

 
Hört i debatten

Bostadspriserna steg under januari månad

Den 14 februari presenterade Valueguard prisutvecklingen på bostadsmarknaden under januari månad. Totalt steg priserna i Sverige med 3,4 procent, priserna på bostadsrätter med 1,4 procent och priserna på villor med 4,1 procent. Också i storstadsregionerna steg priserna. I Stockholm steg bostadsrättspriserna med 2,4 procent och villapriserna med 1,8 procent, motsvarande siffror för Göteborg är 1,7 respektive 3,2 procent. Den totala förändringen de senaste 12 månaderna är dock fortfarande negativ för bostadsrätterna i landet som helhet samt för villorna i Stockholm.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Nytt lagförslag för ordning och reda i byggbranschen

Genom att huvudentreprenören bär det direkta ansvaret för att underentreprenörerna betalar ut löner på ett korrekt sätt till sina anställda hoppas regeringen få bukt med oseriösa aktörer i byggbranschen. Stefan Löfven och Ylva Johansson presenterade förslaget som innebär att anställda som inte får ut lön av sin direkta arbetsgivare ska kunna kräva det av underentreprenören och betalar inte de ut pengarna har huvudentreprenören det yttersta ansvaret. Enligt lagförslaget ska det vara tvingande om frågan inte regleras i ett kollektivavtal.

Läs mer här.

 
Video och Pod

Hur flyttar man egentligen en stad?

Tänk dig att hela stadskärnan i din stad håller på att kollapsa. Såväl stadshuset som ditt hem måste flyttas eller rivas och ersättas med en ny byggnad i en ny stadskärna tre kilometer bort. En mardröm eller en unik möjlighet? I Kiruna är det verklighet, redan 2022 ska den nuvarande stadskärnan vara borta. Hur ska det gå till? Stefan Attefall frågar Göran Cars. Göran är professor i samhällsplanering vid KTH och har flyttat till Kiruna för att hjälpa dem att flytta staden.

Vill du lyssna på samtalet som pod? Tryck här!

 
Debatt

KD vill se ett oberoende medlingsinstitut

Caroline Szyber

Reformera hyresmarknaden. Tillåt fri hyressättning vid nyproduktion och inrätta ett oberoende medlingsinstitut. Under nuvarande villkor finns en risk att allt färre vill bygga hyresrätter. Det skriver Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet och Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

SKL: Det är inte markpriserna som gör det dyrt att bygga

SKL har genomfört en studie av kommunernas markpriser och konstaterar att priserna inte är orsaken till de höga kostnaderna för att bygga bostäder. Kommunerna måste enligt EUs regelverk sälja marken till marknadspris vilket fastställs antingen av en oberoende expert eller genom en anbudstävling. Det skriver Lena Micko, ordförande för SKL, på DN debatt.

Inte heller kommunernas planprocess är skälet till de höga bostadspriserna utan istället är det bygg- och fastighetsbranschen som inte har tillräckliga kunskaper om byggreglerna. Det finns dock vägar framåt skriver Micko ”I fjol handlade SKL upp ramavtal som låter kommuner och kommunala bolag beställa bra bostäder till låga kostnader. Enligt exempelvis Leksandbostäder är det tack vare denna upphandling som bolaget över huvud taget kan få fram nya bostäder. Kirunabostäder uppskattar att de sparar in omkring 40 miljoner kronor på ett planerat bygge av 68 lägenheter.”

Läs mer här.

 
Video och Pod

Är hyresrättens dödskyss nära?

Just nu föreslås en begränsning av företagens ränteavdrag samt en högre skatt genom paketeringsutredningen. Två förslag som slår extra hårt mot fastighetsbranschen och hyresgästerna. En miljardsmäll för företagen säger vissa, en dödskyss för hyresrätten säger andra. Stefan Attefall och Ingemar Rindstig, revisor på EY inriktad på fastighetsbranschen, reder ut förslagen som ligger på bordet.

Vill du lyssna på inlägget som pod? Tryck här!

 
Krönika

Hyresgästföreningen: Vi behöver inte social housing

Marie Linder och Martin Hofverberg

Sverige behöver inte social housing. Bostadspolitiken är och ska även fortsatt utgöra en del av den generella välfärdspolitiken. Fokus bör ligga på att komma till bukt med de orättvisa villkoren som råder mellan upplåtelseformerna och bristen på finansiering vid lågkonjunktur, det skriver Hyresgästföreningens Marie Linder och Martin Hofverberg.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Regeringen: Skattepengar ska inte användas till lönedumpning

”… den svenska modellen är inte på något sätt given och för att den ska värnas måste den hela tiden utvecklas. Därför har regeringen tagit det som en av sina viktigaste uppgifter. En viktig del av det är att skärpa reglerna för hur kommuner, landsting och stat själva använder medborgarnas skattepengar när de varje år upphandlar varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor.” Det skriver statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi på Aftonbladet debatt.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Sjöstedt i stor intervju om bostadsfrågorna

”Amortera är som att ta ett glas vatten i slutet av festen”. I en intervju med SvD liknar Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt bostadsmarknaden med en fest som börjar dra in på småtimmarna. Hans budskap är att politiken behöver ta ansvar och avsluta festen men utan att ge den ett alltför abrupt slut. Amorteringskraven är bra men ränteavdragen bör avskaffas på sikt och investeringsbidragen utökas.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Få vill bygga hyresrätter med regeringens insvesteringsstöd

I ett reportage gjort av Dagens arena framgår att det endast sökts investeringsbidrag för 15 projekt i Stockholmsregionen, trots att regeringen avsatt 12,3 miljarder för stödet. Ingrid Birgersson, jurist på Boverket, uppger till Dagens arena att ”Det kan vara svårt för byggbolagen att uppnå normhyrorna på grund av höga markhyror och byggkostnader”.

Läs mer här.

 
Debatt

Därför måste vi skilja på hyrt och ägt boende

Sofie Wilhelmsson

Bostadspolitiken kan inte kretsa kring omöjliga jämförelser av skatteregler. Tydliggör varje upplåtelseforms fördelar och risker. Skapa attraktivare regler för alla. Det skriver Sofie Wilhelmsson, skatteexpert på Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Inför nolltolerans på både kriminalitet och bus i våra städer

Vi bör ta efter den nolltolerans mot kriminalitet och bus som införts i New York med goda resultat. En hållbar stad kräver också en trygg stad, där varken trasiga glödlampor eller kriminalitet accepteras. Det skriver Kristina Alvendal i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Sverige måste göra upp med den generella bostadspolitiken

Daniel Braw, ledarskribent på Barometern, skriver med anledning av fastighetsägarnas senaste rapportsläpp om social bostadspolitik att den svenska bostadspolitiken är ohållbar. Samtidigt som politiken ignorerar alla inslag av selektiva åtgärder förutom bostadsbidrag lever social housing i allra högsta grad i form av sociala kontrakt, något som bostadsministern själv erkänner.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Jörnmark: sambandet mellan flyttmönstren och förändringarna i prissystemen går inte att förneka

Bostadspoliktik.se har tidigare publicerat Jan Jörnmarks artikelserie i Dagens industri och Martin Hofverbergs replik i dagens arena under ”Hört i debatten”. I ett inlägg på Facebook bemöter Jörnmark nu Hofverbergs kritik:

”I Dagens Arena menar Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hotverberg att jag presenterar en enahanda tolkning av svensk stadsutveckling under de senaste sjuttio åren. Hofverberg menar att prisbildning på bostadsmarknaden inte håller som förklaring till hur människor väljer att bo. I kontrast till min förenklade bild presenterar han därför ett mer idealistiskt färgat alternativ som helt bygger på hur förändringar i bostadkonsumenternas smak tillsammans med bilismen förändrat den svenska stadsutvecklingen. Men att den massiva dräneringen av innerstäderna berodde på en stark smak för boende i nya satellitförorter som Vällingby är svårt att fullt ut acceptera med tanke på att dessa förorter med cirka 15-20 års eftersläpning drabbades av samma befolkningsfall som innerstäderna gjort före dem. Hofverberg menar dessutom att smaksystemen förändrades drastiskt kring 1970 och 1995, vilket råkar vara exakt samtidigt som de olika prissystemen för boenden förändras. Detta kan möjligen tolkas som att smaksystemet tycks uppvisa en närmast perfekt ekonomisk rationalitet.
Läs vidare »

 
Krönika

Ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén

Charlotta Holm Hildebrand

Svängningen på bostadsmarknaden är ett gyllene tillfälle att säkra kvalitén i bostadsbyggandet genom att låta arkitekter bidra med kloka lösningar som är både hållbara och kostnadssänkande. Det skriver veckans krönikör Charlotta Holm Hildebrand, t.f. förbundsdirektör vid Sveriges Arkitekter.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

100 års utveckling – från träbås till… träbås

1917 inhystes familjer i tillfälliga bostäder, avskiljande träväggar sattes upp i en gymnastiksal vilket skapade tillfälliga hem utan tak åt de mest utsatta. 2017, hundra år senare, rapporterades åter om tillfälliga hem bestående av fyra träväggar. Denna gången uppsatta i en bilhall istället för i en gymnastiksal men precis som då saknas tak och levnadsstandarden upplevs inte som värdig, så inleder Martin Lindvall som är näringspolitisk chef på Fastighetsägarna deras seminarium om social bostadspolitik.

Anledningen till seminariet är att fastighetsägarna släppt rapporten ”HEM – Vägar till en bättre social bostadspolitik”. Lindvall poängterar att den utsatta gruppen blir större men också bredare. Antalet sociala kontrakt ökade med 41 procent mellan 2016 och 2017. Lösningen är enligt Lindvall en öppnare debatt, behovsanpassade satsningar och en insikt om att social bostadspolitik måste få kosta.

Läs mer om fastighetsägarnas nio förslag här.

 
Hört i debatten

Hyresgästföreningen: Jörnmarks perspektiv är för snävt

Martin Hofverberg, Hyresgästföreningens chefsekonom, kritiserar i ett inlägg på Dagens arena den artikelserie av Jan Jörnmark som Dagens industri publicerade i mellandagarna. Hofverberg kritiserar Jörnmarks tes om att det var kredit- och prisregleringar som gjorde centrum oattraktivt under efterkrigstiden och menar istället att det låg i tidens ideal att inte bo i centrum.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Lars EO Svensson: amorteringskraven slår orättvist

Amorteringskraven skapar stora obalanser på bostadsmarknaden skriver Lars EO Svensson på Ekonomistas. Skillnaden mellan boendeutgiften och boendekostnaden är stor, många som skulle ha råd med boendekostnaden har inte råd med boendeutgiften. För en genomsnittlig trea i Stockholms innerstad blir, vad Lars EO Svensson kallar, tvångssparandet så stort som 17 000 kr i månaden för ett hushåll som omfattas av det nya amorteringskravet. Amorteringskraven drabbar dock hushåll väldigt olika. För ett hushåll med en stor förmögenhet som väljer att placera pengarna i bostaden till den grad att den totala belåningen är lägre än 50 procent blir boendeutgiften 13 000 kr lägre i månaden än för ett hushåll som har en belåningsgrad på 85 procent.

Läs mer här.

 
 
Debatt

Majoriteten stoppar billiga bostäder i Stockholm

Michael Cocozza

Stockholm har, till skillnad från vad den styrande majoriteten anser, goda förutsättningar att få fram hyresbostäder med en låg boendekostnad. Det är ideologiska hinder och en socialistisk byggpolitik som står i vägen, det skriver Michael Cocozza styrelseordförande för Botrygg AB.

Läs vidare »

 
Krönika

Ulf Perbo – då vänder det uppåt igen!

Ulf Perbo

Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare för bostadsfrågor, har många gånger förr varit framgångsrik i sina spaningar om bostadsmarknadens utveckling. 1989 spådde han 90-talskrisen och i maj i fjol spådde han höstens nedgång. Har han rätt också denna gång?

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Swedbanks Economic outlook: priserna kommer att stabiliseras under 2018

Den 24 januari presenterade Swedbank sin nya konjunkturanalys. De skriver att priserna kommer att stabiliseras under 2018 men att de först kommer att sjunka ytterligare 5 procent i storstadsregionerna till följd av ett stort utbud av nyproducerade bostäder samt det kommande amorteringskravet.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Lars EO Svensson: Problembilden är felaktig

I ett inlägg på bloggen Ekonomistas kommenterar Lars EO Svensson den missvisande bild som Finansmarknadsminister Per Bolund och de för makrotillsynen ansvariga myndigheterna ger. I Finansinspektionens remisspromemoria till förslaget om utökade amorteringskrav skrev de till exempel att ”de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små. Detta eftersom bolånetagarna generellt har goda möjligheter att fortsätta att betala sina räntor och amorteringar även om räntorna stiger eller inkomsterna faller. Hushållen har även i genomsnitt goda marginaler för att hantera ett fall i bostadspriserna. Dessutom bedöms de svenska bankerna ha tillfredsställande kapitalbuffertar om kreditförluster ändå skulle uppstå.”

Samtidigt stod Finansinspektionens myndighetschef vid sidan av myndighetscheferna för Riksbanken och Riksgälden samt Finansmarknadsminister Per Bolund och sa, vid finansutskottets öppna utfrågning den 23 januari, att det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige är just höga och växande hushållsskulder.

Läs mer här.

 
 
Hört i debatten

Centerpartiet öppnar upp för affordable housing

Trots ett ökat byggande får många unga, studenter och ekonomiskt svaga allt svårare att hitta en bostad. Stockholm bör därför bli en pilotstad där en svensk variant av affordable housing, baserad på erfarenheterna från OECD och övriga Europa, testas. Det skriver Centerpartiets riksdagskandidat Martin Ådahl tillsammans med Centerstudenters förbundsordförande Simon Palme i Fastighetsnytt.

”Stora delar av Europa och OECD har omfattande satsningar på överkomliga bostäder, ‘affordable housing’, något som Sverige saknar helt […] Det uppenbara i Stockholm och Sverige är att lätta på dyra regleringar för att få ned kostnaderna i utbyte mot att en andel av de som byggs måste hyras ut till lägre hyror.” skriver Ådahl och Palme.

Läs mer här.

 
 
Krönika

Längre försäljningstider – en möjlighet för konsumenterna

Emma Persson

Svenskarna har oroväckande dålig koll på grundläggande ekonomi. Dessutom visar forskning på att människor har en irrationell syn på finansiell risk. Som bostadsköpare bör de längre försäljningstiderna på bostadsmarknaden utnyttjas och ses som en möjlighet att verkligen sätta sig in i de ekonomiska frågorna. Samtidigt måste bankerna, mäklarna och bostadsutvecklarna göra allt som står i deras makt för att förenkla för konsumenterna. Det skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Wallenstam kritiserar regeringen

I en intervju med Dagens industri kritiserar Hans Wallenstam, VD för fastighetsföretaget Wallenstam, regeringen. Trots att omvärlden erbjuder unikt goda förutsättningar för ett ökat bostadsbyggandet lyckas regeringen sänka byggandet av bostadsrätter genom sina kreditrestriktioner.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Nytt index för att bedöma marknaden för nyproduktion

Konsultbolaget JLL och analysföretaget Evidens har tillsammans tagit fram ett index som beräknar utbud i relation till faktisk efterfrågan på olika marknader. Deras RMI-index visar att det finns tre svenska kommuner, Uppsala, Mölndal och Järfälla, där utbudet är betydligt större än efterfrågan. Stockholm och Örebro har någorlunda balans men går mot ett utbudsöverskott. På andra sidan av skalan återfinns Huddinge och Lidingö, där byggs betydligt mindre än vad som efterfrågas.

”En viss överhettning är inte så problematisk om en region kan locka boende från grannkommuner. Man ska komma ihåg att de allra flesta inte är beredda att flytta långt”, säger Tor Borg, analyschef på JLL, till Dagens industri.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Priserna sjönk i fjol men optimismen stiger bland mäklarna

Enligt ny statistik från Valueguard sjönk bostadsrättspriserna med 6,5 procent under 2017 medan villapriserna låg stilla. Bara i december månad sjönk bostadsrättspriserna 2,7 procent och villapriserna 1,6 procent. Stockholm sticker ut, där har priserna sjunkit mest. Totalt 9 procent under 2017. Enligt Dagens industri är dock mäklarna optimistiska, de vittnar om fler kunder på visningarna och en ökad aktivitet på marknaden i januari.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Arkitekterna: Vårt gemensamma ansvar slutar inte vid fasaden

De 22 förslag som regeringen lagt fram för ett ökat bostadsbyggande är inte tillräckligt. De syftar bara till att öka volymen och saknar initiativ för att minska segregationen skriver Johanna Rand och Nazdar Ghalali från White Arkitekter på Aftonbladet debatt. Våra europeiska grannländer arbetar aktivt med att trygga bostäder till hela befolkningen medan Sverige står passivt. Politikerna bär enligt Rand och Ghalali ansvaret för att skapa de ramverk som krävs för att bygga bort segregationen.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Är markmonopolet boven i dramat?

Ofta lyfts att markmonopolet är orsaken till bristen på billiga bostäder något som Fastighetsnytt fördjupat sig i. Genom monopolet kan kommunerna styra utbudet av mark och därmed priset på marken de säljer. Det kommunala planmonopolet strider mot grundlagen uppger Hans Lind och bostadsminister Peter Eriksson anser att det går att bygga billigt överallt om bara politisk vilja finns. Men är det så enkelt? Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, lyfter att kommunernas försäljning av mark styrs av kommunallagen och EU-lagstiftningen. Konkurrensreglerna omöjliggör försäljning till subventionerat pris och en kommunal subvention riskerar dessutom att hamna i byggbolagens fickor.

Läs mer här.

 
Krönika

Attefall: Därför blir bostadspolitiken inte en valfråga

Stefan Attefall

Trots att vår bostad – eller bristen på bostad – är ett av de vanligaste samtalsämnena oss människor emellan och trots att boendeutgiften är den enskilt största utgiften för väljarna så kommer bostadspolitiken inte att bli en valfråga heller den här gången. Frågans komplexitet, de långa ledtiderna och bristen på en öppen konflikt mellan de båda blocken är orsaken, det skriver Stefan Attefall, stretegisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Majoriteten av mäklarna: botten är nådd

Mäklarsamfundet har frågat nästan 1000 mäklare i hela landet om deras förväntningar på bostadspriserna. 52 procent tror att vi kommer att få se utplanande priser det första kvartalet. 36 procent av mäklarna tror på fortsatt sjunkande priser, en uppfattning som är mer utbredd bland mäklarna som arbetar i storstadsregionerna. 90 procent anger att medias rapportering påverkat prisbilden. 71 procent uppger också att bankernas restriktiva utlåning påverkar priserna.

Läs mer här.

 
 
Hört i debatten

Harry Flam: Hans Lind har fel, bostadspriserna kommer inte att sjunka med 50 procent

Under hösten har Hans Lind uttryckt att bostadspriserna borde sjunka med ca 50 procent för att ligga i nivå med långsiktiga fundamenta. En teori som baserar sig på att priset på lång sikt ska motsvaras av alternativkostnaden för marken samt produktionskostnaden för att bygga. I ett inlägg på Ekonomistas poängterar Harry Flam att det inte är detsamma som att vi idag har en bostadsbubbla. En bostadsbubbla definieras av att prisuppgången drivs av spekulation, något som inte går att se på den svenska marknaden. Flam ifrågasätter också realismen i Linds teori, dels är alternativkostnaden inte synonym med priset på t.ex. åkermark utan därtill måste kostnaden för att möjliggöra byggnation av marken läggas. Dessutom kräver Linds teori enligt Flam sannolikt att kommunernas planmonopol begränsas, vilket troligen strider mot grundlagen i vilken kommunernas självbestämmande regleras.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Jan Jörnmark om behovet av en fri bostadsmarknad

I mellandagarna publicerade Dagens industri en debattserie i fyra delar om de historiska effekterna av en politiskt styrd bostadsmarknad. Författaren Jan Jörnmark, Ekonomihistoriker, förklarar med hjälp av ett unikt material hur politiska beslut fått städer att dö ut men också städer att blomstra. Nyckeln till en blomstrande stad är enligt Jörnmark en fri marknad. Jörnmark menar att det finns åtgärder att vidta för att få marknaden att fungera bättre och varnar samtidigt för att en återreglering skulle ge förödande konsekvenser. Läs hela serien:

Del 1. När staden dog

Del 2. Stadens återkomst

Del 3. Flykten från centrum

Del 4. Marknaden räddar staden

 
 
Krönika

Politiken abdikerar – ekonombyråkraterna tar över

Lennart Weiss

Regeringens brist på agerande i frågan om finansinspektionens skärpta amorteringskrav är ytterligare ett tecken på en farlig utveckling där politikerna lämnar över alltmer maktbefogenheter till ekonom-byråkraterna. Det menar Lennart Weiss som analyserar den maktpolitiska dimensionen bakom höstens amorteringskrav.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Fler tror på ”hyrköp” av bostadsrätter

När marknaden förändras uppstår nya sätt att sälja bostäder. Riksbyggen erbjuder nu ”hyrköp” i projekt där det varit svårt att sälja de sista lägenheterna. Det innebär att de boende får option på att köpa bostaden längre fram. Veidekke släppte en rapport om Hyrköp redan tidigare i höstas och dess författare, Linda Jonsson, säger till SvD att – ”Det vore bra för ekonomiskt svaga hushåll som på grund av allt hårdare kreditrestriktioner hindras att komma in på den mest fördelaktiga delen av bostadsmarknaden.”

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Peter Eriksson har mottagit statlig utredning om förbättrad bostadsfinansiering

Med syfte att möjliggöra bostadsbyggande i hela landet tillsatte regeringen en utredning i januari 2017. Susanne Bard utsågs till särskild utredare och idag har resultatet överlämnats. Bostadsminister Peter Eriksson uttrycker sig positivt bland annat till de förslag till förbättringar som inte behöver kosta staten speciellt mycket samt till de bidrag till byggemenskaper som föreslås.

Utredningen föreslår i sitt betänkande:
• Kreditgarantier 2.0
• Statliga marknadskompletterande topplån via Almi
• Hyresförlustgaranti vid osäkerhet om framtida efterfrågan
• Startbidrag till byggemenskaper
• Översyn av K3-reglerna
• Tidigarelagt investeringsstöd

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Svensk Mäklarstatistik om prisutvecklingen

Bostadspriserna har en bekräftad tillväxt på 1 procent i årstakt men Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik, tror att årstakten om en månad kommer att ligga på minus 2 eller 3 procent.

”Det finns ingen rim och reson i att bostäder ökar med 10 procent varje år samtidigt med inflation och löneökningar. När man har haft ett antal år av kraftiga prisuppgångar så måste det förr eller senare komma en avmattning”, säger Sandegren till Dagens industri.

Sandegren spår dock inte en långvarig trend. Lehman-kraschen påverkade Stockholms bostadsmarknad i ungefär 13 månader innan priserna gick upp igen, motsvarande siffra för Greklandskrisen är 8 månader. Exakt hur länge det kommer att vara denna gången går inte att svara på men Svensk Mäklarstatistik följer det noggrant.

Läs mer här.

 
 
Hört i debatten

Strategisk planering för att bli en vinnare på den turbulenta marknaden

Den senaste tiden har bostadsutvecklarnas aktier sjunkit men för den som har blicken bortom bostadsmarknadens turbulens finns vinster att göra säger Bertil Nilsson, fastighetsproffs på analysfirman Jarl Securities, till Dagens industri. Nilsson tror att priserna kommer att stabiliseras och att det nu är värt att satsa på solida företag som har möjlighet att köpa upp gobitar till reapris från företag som jagar kontanter.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Riksbanken lämnar räntan oförändrad

Riksbanken meddelade idag, den 20 december, att reporäntan lämnas oförändrad på -0,5 procent. Enligt riksbankens egna prognos är en höjning först trolig i mitten av 2018.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Konsekvensanalysen av det nya amorteringskravet brister

Det nya amorteringskravet ger effekt på individens riskpreferenser, leder till tvångssparande i bostäder men skapar också stora inlåsningseffekter. Konsekvenser som borde ha analyserats mer innan Finansinspektionen med stöd av regeringen bestämde sig för att införa ytterligare ett amorteringskrav, det skriver Rickard Engström, Doktorand i Fastighet & Bygg med inriktning mot Bank & Finans, på SVT opinion.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Amorteringskravet gynnar de välbeställda

Varken Finansinspektionen eller Regeringen har presenterat någon analys av de välfärdsekonomiska konserverna av amorteringskravet, något som efterlyses av professor Lars EO Svensson i ett inlägg på bloggen Ekonomistas. Amorteringskravet ger lägre priser vilket ger en välfärdsvinst men för dem med lägre likviditet, som drabbas av amorteringskravet, äts vinsten upp av den minskade möjligheten att efterfråga bostäder. Det innebär att hushåll med hög likviditet tjänar på amorteringskravet medan de som omfattas av amorteringskravet förlorar.

Läs mer här.

 
Krönika

Det liberala folkhemmet

Linda Jonsson

På 1930-talet – när demokratin slagit igenom och arbetarrörelsen växte – gick det inte längre att ignorera de orättvisa boendeförhållandena. Situationen var densamma i stora delar av västvärlden men lösningarna såg olika ut. I veckans krönika beskriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, hur det parallellt med det svenska folkhemmet byggdes en liberal motsvarighet i Australien. Historien vittnar om att den som tar det bostadspolitiska initiativet också har fått den politiska makten. I Sverige växer bostadsklyftan sig allt större; vem kommer att ta det bostadspolitiska initiativet den här gången?

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Hyresgästföreningen tillsätter oberoende kommission

I en artikel på DN debatt skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder och förhandlingschef Erik Elmgren att Sverige behöver en socialt hållbar bostadspolitik och att en viktig del i en sådan är hyresrätten. De skriver dock att bland annat modellen för hyressättning har brister och tillsätter därför en kommission med Stefan Attefall, fd bostadsminister, som ordförande. Kommissionen ska analysera hur modellen för förhandlade hyror fungerar i praktiken, komma med förslag till förbättringar och se över hur hyresrätten som boendeform kan utvecklas.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Hans Lind ger en dyster bild

Just nu målas flera olika bilder av bostadsmarknaden,  vilka alla är mer eller mindre evidensbaserade. Ofta efterfrågas breda lösningar och helhetsgrepp men sanningen är att politikerna kommer att prioritera och föreslå förändringar i enlighet med sin problembild. Politikerna ägnar sig åt att kasta köttben åt olika grupper av gläfsande hundar och i ärlighetens namn är det ingen som kan förutspå hur framtidens bostadsmarknad kommer att se ut. Det skriver Hans Lind på Samhällsbyggarbloggen.

Läs mer här.

 
Krönika

Flyttskatten – ett av många problem på bostadsmarknaden

Bo Söderberg och Bengt Hansson

Reavinstskatten utgör en del av transaktionskostnaden vid en flytt vilket likt det svenska hyressättningssystemet påverkar rörligheten på den svenska bostadsmarknaden negativt. I Sverige är det billigt att bo och dyrt att flytta vilket gör att marknaden gynnar insiders på bekostnad av dem som står utanför. Det skriver Bengt Hansson och Bo Söderberg med anledning av Daniel Waldenströms inlägg på Ekonomistas där han ifrågasätter reavinstbeskattningens effekt på rörligheten.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Ser politikerna de stora riskerna?

Ser politikerna de stora riskerna? De undrar Tomas Ernhagen, Chefsekonom på Fastighetsägarna, med anledning av de förslag som lurar runt hörnet. Paketeringsutredningen och försämrade möjligheter till ränteavdrag får Ernhagen att vakna kallsvettig.

Läs mer här.

 
 
Hört i debatten

Mäklarna överdriver prisnedgången

I media har den senaste tiden rapporterats om mäklare som uppger att priserna har gått ner 15 procent i Stockholm något som Booli nu dementerar. Boolis statistik visar istället att priserna har gått ner 7 procent i Stockholms kommun jämfört med priserna i november i fjol. Mäklarna hänvisar ofta till att statistiken endast visar de försäljningar som blivit av, inte de som dragit tillbaka sina bostäder från marknaden. Booli poängtera att det inte är förrän säljare och köpare möts och det blivit en affär som en faktisk köpeskilling finns, allt annat är spekulationer.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Boverket har utvärderat Allbolagen

Boverket har utvärderat Allbolagen som infördes 2011 för de allmännyttiga bostadsbolagen. Den största nyheten i lagen var kravet på att bolagen ska drivas affärsmässigt. Parallellt genomfördes också en förändring av hyressättningssystemet som innebär att kollektivt förhandlade hyror, oavsett om de är förhandlade med en privat eller kommunal part, ska vara hyresnormerande. Boverkets rapport konstaterar att effekterna har varit små, det går inte att se några större förändringar. En anledning kan vara att lagen inte fått fullt utslag och att marknaden påverkats av akut bostadsbrist samt att räntorna varit exceptionellt låga. Boveket har också undersökt de kommunala bostadsbolagens inställning till hyressättningssystemet och konstaterar att parterna står långt från varandra och att oenighet råder kring vad som ska styra hyresutvecklingen. Orsaken tros enligt Boverket vara att regelverket och förarbetena är otydliga samt att det saknas ett fungerande tvistelösningsförfarande.

Läs rapporten här.

 
Krönika

Arkitektkåren – en del av orsaken till bostadsbristen?

Jerker Söderlind

Kan en del av bostadsbristen bero på att medborgare överklagar förslag till nya bostäder för att de tycker att de nya hus de ska få som grannar är fula? Går det rentav att skylla arkitekterna för en del av bostadsbristen? Det undrar arkitekten Jerker Söderlind som genom att studera två arkitekturpriser undrar om det som arkitekterna prisar verkligen är vad medborgarna önskar.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Stockholmsbörsen påverkas av oron på bostadsmarknaden

Anders Elgemyr, analytiker på Jarl Securities, uppger till SvD att den prisnedgång som setts och oron på bostadsmarknaden inte bara drabbar de företag som sysslar med nyproduktion av dyra bostadsrätter utan att hela Stockholmsbörsen har tappat fart och sjunkit de senaste veckorna trots att samhällsekonomin i övrigt är bra och att övriga börser i världen stiger.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Kronan har försvagats

Oron på den svenska bostadsmarknaden spås ligga bakom den kraftigt försvagade kronan. Något som enligt Martin Enlund, valutachefsstrateg på Nordea, kan ge spillover-effekter på den svenska ekonomin. I Norge har en liknande situation lett till en minskad tillväxt. Om motsvarande situation uppstår i Sverige är det enligt Enlund troligt att Riksbanken skjuter på den förväntade höjningen av reporäntan.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Ingves tror inte på ett stort boprisfall

Efter ett anförande i tisdags sade Stefan Ingves, riksbankschef, att ”inflationsmålet har vi klarat men vi har bostadsmarknaden kvar, det är ingen enkel trade-off i detta”. Ingves berättade att han inte har en annan uppfattning om bostadsmarknaden än vad som framkommit i den nyligen publicerade finansiella stabilitetsrapporten men han sa också att det inte är märkligt att priserna efter att ha stigit under en lång period sjunker. Avslutningsvis sade han att den i övrigt goda samhällsekonomin i kombination med den positiva globala ekonomin håller emot och att ett större boprisfall inte är att vänta.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Regeringens dubbelfel minskar bostadsbyggandet

På börsen faller nu de exklusiva bostadsutvecklarna med Oscar Properties i spetsen. Effekten är minskade bostadsinvesteringar trots att Sverige har ett stort behov av fler bostäder. En effekt som enligt Henrik Mitelman inte hade behövt bli så dramatisk om inte regeringen gjort dubbelfel; Genom att införa amorteringskrav men också genom att underlåta att luckra upp de regleringar som präglar bostadsmarknaden i sådan utsträckning att det enligt Mitelman kan liknas planekonomi.

Läs mer här.

 

 
Video och Pod

Vart är bostadsmarknaden på väg?

Hur mår egentligen den svenska bostadsmarknaden, vilken effekt kommer det nya amorteringskravet att ha? Stefan Attefall frågar Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, och Johan Nordenfelt, analyschef på Erik Olsson fastighetsförmedling. Bostadspolitik.se följer regelbundet marknadens utveckling i samtal med rubriken ”Vart är bostadsmarknaden på väg?”.

För att lyssna på samtalet som pod, tryck här!

 
Pod

Så påverkar amorteringskravet bostadsmarknaden

Regeringen har meddelat att Finansinspektionen får mandat att införa ytterligare ett amorteringskrav. Hur kommer det att påverka bostadsmarknaden? Hör Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister, och Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, diskutera frågan.

 
Krönika

Regeringen ökar osäkerheten

Lennart Weiss

Idag meddelade regeringen att finansinspektionens förslag till ytterligare amorteringskrav ska genomföras från den 1 mars nästa år, detta trots att förslaget sågats i flera remissinstanser. På presskonferensen svarade Per Bolund svävande på frågor runt regeringens konsekvensanalys. Regeringen och Finansinspektionen underskattar konsekvenserna för Stockholm och Mälardalsregionen och riskerar att förstärka den nuvarande oron på bostadsmarknaden, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

 
Krönika

Det är byggandet och inte priserna som bör vara debattens fokus

Stefan Attefall

Debatten kretsar idag kring bostadsprisernas utveckling. Priser som till följd av de goda makroekonomiska förutsättningarna inte kommer att förändras dramatiskt. Genom fixeringen vid prisernas utveckling missar vi dess effekt på bostadsbyggandet, vilket är prisutvecklingens verkligt problematiska konsekvens. Det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och fd bostadsminister.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Nedgången blir kortvarig

Analyshuset Capital Economics spår en kortvarig nedgång av priserna på bostadsmarknaden. Räntorna är låga, efterfrågan är stor och ekonomin är stark vilket talar för att priserna kommer att stabiliseras. Bostadsföretagen kommer även fortsatt att få krediter hos bankerna, det behövs över 80 000 nya bostäder om året, ränteökningarna spås att bli små och kommer inte att skapa några större prisfall så länge den svenska ekonomin är stark uppger Capital Economics.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Mäklare: Marknaden har redan nått botten

Mäklaren Richard Lagerling på Lagerlings i Stockholm uppger till Dagens industri att det åter är lättare att få till avslut vid bostadsaffärer efter att marknaden under en tid varit avvaktande av psykologiska skäl. Säljarna vill fortfarande sälja och köparna har fortfarande ekonomiska förutsättningar att köpa. När säljarna nu accepterat att priserna gått ner 5-10 procent blir avsluten enligt Lagerling fler. Han tror inte att priserna kommer att börja stigit kraftigt igen men tror inte heller att de kommer att sjunka ytterligare då säljare och köpare nu möts.

Läs mer här.

 
 
Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

 
Krönika

När politiken kapitulerat…

Lennart Weiss

När politiken kapitulerat för bostadsfrågan håller myndigheterna i taktpinnen. Resultatet är kreditrestriktioner som inte bara hämmar byggandet utan också gör det allt svårare för dem som står längst från bostadsmarknaden att ta sig in. Det skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige.

Läs vidare »

 
Krönika

En ingenjör i skogen är viktigare än tio baristor i Stockholm

Ulf Perbo

Det är inte bara i storstäder innovationskraft skapas. De företag vars innovativa miljöer svensk ekonomi och utveckling länge lutat mot återfinns inte sällan i mindre städer eller rentav i skogen. Att hela Sverige ska leva bör således vara en viktig del av den nationella bostadspolitiken, skriver Ulf Perbo, idag näringspolitisk chef på Transportföretagarna, tidigare statssekreterare för bostadsfrågor och chefekonom på Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Bostadspriserna påverkas av psykologi

På Di.se skrivs att bostadspriserna enligt de senaste rapporterna sjunkit något. Köparnas beteende kan enligt Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan, förklaras med psykologi.

”Om du är på en visning och det är väldigt många som tittar på samma bostad, då känner du att ”köper jag inte nu kommer jag gå miste om det här”. Då blir det många som lägger bud. Om det i stället finns en allmän attityd i samhället att bostadsmarknaden börjar se problematisk ut, då kommer det inte så många till visningarna. Och då känner du inte alls samma driv”, säger Wahlund, som har forskat mycket kring beteendepsykologi.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Rubrikerna utgör inget bevis

Svarta rubriker är inget bevis för en bostadskrasch. Den prisuppgången som skett har naturliga förklaringar skriver Pekka Kääntä i en analys på Avanza.se. Kääntä menar att drivkrafterna bakom prisuppgången är befolkningstillväxten, underskottet på bostäder, den ekonomiska och finansiella tillväxten, den historiskt låga räntan men också att amorteringskulturen blivit allt sämre.

Läs mer här.

 
Video och Pod

Mycket snack och lite verkstad?

Vad säger partierna i olika bostadspolitiska frågor och vad framkommer egentligen av deras motioner och budgetar? Är deras förslag nog, vad saknas och skulle det bli någon skillnad vid ett maktskifte efter valet 2018? Det frågar Linda Jonsson Stefan Attefall och Lennart Weiss om.

Lyssna på samtalet som pod här!

 
Hört i debatten

Hur mycket pengar kan bankerna låna ut?

I en debattartikel i Fastighetsnytt skriver Jacob Bruzelius, finanschef på Rikshem, att bostadsprisernas kraftiga utveckling de senaste åren i kombination med den ökade bostadsproduktionen i förlängningen kan tvinga bankerna att vara mer återhållsamma med utlåningen. En aspekt som Finansinspektionen inte haft i åtanke vid sin bedömning av framtida skuldsättning vilket lett till att de missat en obalans på bolånemarknaden som varit synlig långt före bostadspriserna visade tecken på att vika.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Oönskade följdkonsekvenser

Kreditrestriktionerna kommer med en rad följkonsekvenser vilket Alexander Widegren, Vd på Lånbyte, kritiserar. Rörligheten på bostadsmarknaden minskar genom att alltfler väljer att bo kvar i sin bostad för att på så sätt undkomma de nya amorteringskraven. Istället för att flytta väljer hushållen att låna pengar till att renovera eller bygga ut den befintliga bostaden. Widegren säger också att hushållen nu tar i från tårna när de tar nya lån, för att slippa ta lån efter den 1 mars då de nya amorteringskravet förväntas träda i kraft om regeringen ger klartecken.

Läs mer här.

 
 
Hört i debatten

Behövs en bostadskrasch?

Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, säger till Di att ett boprisfall på 50 procent vore önskvärt. Ett sådant prisfall skulle enligt Lind ge ekonomiskt svaga en möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden. Lind menar att det endast varit i samband med kriserna i mitten av 70- och 90-talet som hushåll med längre inkomster haft lätt att få en bostad.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, anser att Hans Lind är fel ute. Att vi har haft en prisuppgång de senaste 15 åren är inte konstigt, det går att förklara med fundamenta. Ett kraftigt prisfall är inte att önska, marknaden har redan dämpats. ”Ytterligare dämpande åtgärder, som rycker undan efterfrågan, riskerar att dels leda till prisfall och dels att färre hushåll kan efterfråga bostäder”, säger Weiss.

Weiss och Lind är dock överens om att Riksbanken som nu beklagar sig över den finansiella stabiliteten själva bär en del av skulden till utvecklingen genom att sätta extremt låga räntor i en  högkonjunktur.

Läs mer här.

 
Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

 
Krönika

Klimatförändringarna och byggandet – dags att ta ansvar!

Johnny Kellner

Klimatförändringarna kan komma att drabba kommunerna hårt. Det är inte bara så att planerade och befintliga bostäder riskerar att stå i vatten när sjö- och havsvattennivån höjs utan också dricksvattenförsörjningen riskerar att slås ut. Därför måste både kommunerna och byggbranschen ta sitt ansvar för att förhindra förödande konsekvenser av de klimatförändringar som inte går att undvika och se till att klimatpåverkan framöver minskar dramatiskt. Det skriver Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner.

Läs vidare »

 
Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Avgörandet ligger hos politik och myndigheter

Bostadsmarknaden står och väger och det slutgiltiga avgörandet ligger hos politik och myndigheter, säger Lennart Weiss i en intervju med Dagens industri. Weiss intervjuas med anledning av Veidekkes senaste konjunkturrapport Den Svenska bostadsmarknaden. Av rapporten framgår att de makroekonomiska förhållandena kan möjliggöra en fortsatt positiv trend för bostadsbyggandet men att många politiska förslag lurar i vassen. Inte minst de ytterligare amorteringskrav som Finansinspektionen föreslår men också till exempel paketeringsutredningen utgör hot för bostadsbyggandet och i förläggningen samhällsekonomin.

Läs hela artikeln här.

 
Hört i debatten

Förslaget om ytterligare amorteringskrav läggs i regeringens knä

Idag den 13/11 berättar Finansinspektionen att de som väntat väljer att lägga fram förslaget om utökat amorteringskrav. Ett förslag som innebär att nya bolånekunder från och med den 1 mars måste amortera ytterligare 1 procent på hela lånet om de belånar sig mer än 4,5 gånger årsinkomsten brutto. Förslaget ligger nu i knät på regeringen som tar det slutgiltiga beskedet. Den 9/11 sa bostadsminister Peter Eriksson till Dagens industri att andra förslag bör undersökas då bostadsmarknaden idag är i ett mer osäkert läge än tidigare.

Läs Finansinspektionens pressmeddelande här.

Läs Peters uttalade i Di här.

 
Hört i debatten

Så möjliggörs tiotusentals nya bostäder i Stockholm

Den 10 november presenterade regeringen genom Peter Erikson tillsammans med bland annat Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård att Bällsta radar som kontrollerar luftrummet i storstadsregionen ersätts med en ny radar närmre Uppsala. Regeringen budgeterar 50 miljoner kronor för investeringen som ska möjliggöra fler och högre bostäder i Stockholm.

Läs mer här.

 
Rapport

Den svenska bostadsmarknaden – nr 2. 2017

Tillståndet just nu på den svenska bostadsmarknaden kan sammanfattas med två ord: osäkert läge. Å ena sidan har vi en situation med stark medvind för såväl bostadsbyggandet som samhällsekonomin i stort. Om den håller i sig är det mycket som talar
 för att bostadsbyggandet kan öka något för att sedan plana ut på en förhållandevis bra nivå. Å andra sidan har vi en situation där politik och myndigheter, till
synes utan djupare analys, är på väg att implementera åtgärder som drastiskt kan 
bryta den positiva utvecklingen. Ogenomtänkta politiska beslut kan sänka bostadsmarknaden 
och i värsta fall utlösa en fastighetskris med 
stora konsekvenser för samhällsekonomin 
i stort.

I höstens konjunkturrapport lyfts det makroekonomiska läget i svensk ekonomi, antalet färdigställda bostäder de kommande åren skattas och risken för boprisfall analyseras. Utöver det analyserar vi konsekvenserna av de förslag som idag ligger på myndigheternas och politikernas bord.

 
Krönika

Så bygger vi Sverige attraktivt, sunt och säkert

Catharina Elmsäter-Svärd

Byggtakten är fortfarande inte i nivå med befolkningsökningen. Fler måste få möjlighet att känna det framtidshopp vi människor gör när vi har ett jobb att gå till, en bostad att bo i och goda möjligheter att resa däremellan. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Eklund – tror inte på en bostadskrasch

Klas Eklund, ekonom på SEB, tror inte på en bostadskrasch. Till skillnad från på 90-talet beror inte prisuppgången på spekulation. Dessutom är bankerna enligt Eklund i betydligt bättre skick nu än då. Bankerna lånar inte ut på spekulation utan i förhållande till vad hushållen faktiskt klarar av. Hela samhällsekonomin är i bättre skick, en stabilare miljö omger bomarknaden idag.

Det som enligt Eklund skulle kunna få marknaden ur balans är chocker orsakade av t.ex. krig i Korea eller att flertalet politiska initiativ tas för att kyla av marknaden likt utökade amorteringskrav, minskad möjlighet till ränteavdrag eller skuldkvotstak.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Krafttag mot olovlig handel och uthyrning av hyresrätter föreslås

SABO, Fastighetsägarna och hyresgästföreningen har alla deltagit i en särskild utredningen kring olovlig uthyrning samt svarthandel med hyreskontrakt och skriver tillsammans på DN Debatt om resultatet. På sex sätt vill de få bukt med problemen. De vill göra det olagligt att köpa hyreskontrakt, skärpa straffen för de som säljer hyreskontrakt och göra reglerna för bostadsbyten tydligare. De vill också kriminalisera uthyrning i andra hand i vinstintresse, att de som betalat eller tagit betalt för en hyresrätt ska förlora rätten att bo kvar och att ett hyrestak ska införas för uthyrning i andra hand eller till inneboende.

Läs hela artikeln här.
Läs utredningen här.

 
 
Krönika

Markfrågan: Dags att ta grundlagen på allvar!

Hans Lind

Kommunernas sätt att hantera planläggningen av mark strider mot grundlagen, i vilken det står att det allmänna ska trygga rätten till bostad. En liten småhustomt i utkanten av en större stad kostar 2-3 miljoner. Kostnaden för infrastruktur och att ta jord- eller skogsbruksmark i anspråk borde inte vara högre än att slutpris till kund skulle kunna vara 500 000 kr.  Skillnaden däremellan är en konsekvens av den utbudsbrist som kommunerna genom sitt markmonopol skapar, skriver Hans Lind, professor i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Spekulativa affärsmodeller kan skada bostadsrätten

Lennart Weiss

Nyetablerade bostadsutvecklingsföretag säljer bostäder genom fiffiga affärsmodeller som tänjer på grundreglerna. Genom att inte låta andelstalen i bostadsrättsföreningen motsvara respektive lägenhets faktiska yta riskerar konsumenter som köpt mindre lägenheter kraftiga avgiftshöjningar om räntan stiger. Dessutom skiljer finansieringsstrukturen sig åt. De äldre företagen lutar sig på eget kapital och byggkreditiv från banken. Bland de nya företagen blir obligationer allt vanligare och tidigare i veckan rapporterades att Oscar Properties erbjudit räntefria handpenningslån. ”En del aktörer har alldeles för spekulativa affärsmodeller, som skulle kunna leda till konkurser eller att de inte kan fullfölja projekt”, säger Lennart Weiss till Dagens industri.

Läs mer här.

 
Video och Pod

Inlåsningens pris

Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, Love Börjesson, analytiker på hyresgästföreningen och Jonas Nygren, förbundschef på hyresgästföreningen i ett studiosamtal om den nya rapporten ”Inlåsningens pris”. Hur svårt är det att byta mellan hyrt och ägt boende? Vad betyder rörligheten, eller bristen på rörlighet, för bostadsmarknaden?

Vill du höra samtalet som pod? Tryck här!