Valspecial

SD: Trygga bostäder kräver en stärkt polis och en nollvision för asyl- och anhöringinvandringen

I andra delen av vår valspecial skriver Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, att om han blir bostadsminister vill han skapa tryggare bostadsområden. Dit når vi enligt Hedlund genom att underlätta och stärka den polisiära närvaron i våra utanförskapsområden, avskaffa EBO-lagen och införa en nollvision för asyl- och anhöriginvandring. Vidare vill Sverigedemokraterna också öka byggandet genom större konkurrens i byggsektorn och riktade investeringsbidrag för ny- eller ombyggnation av bostäder till äldre.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

HGF: Stockholmshusens hyror är för höga

10 000 kronor, så mycket kostar det i månaden att hyra en trea i de nya Stockholmshusen. Det innebär en hyra på ca 1 550 kr per kvadratmeter och år trots investeringsstöd, vilket är marginellt lägre än 1 800-1 900 kr per kvadratmeter och år vilket annars är den genomsnittliga hyran för de nyproducerade lägenheter som Bostadsförmedlingen förmedlar. Hyran är mycket högre än vad de tilltänkta hyresgästerna klarar av uppger Eric Elmgren som är förhandlingschef på Hyresgästföreningen till FastighetsNytt. Inte heller oppositionen är nöjd, hyran är betydligt högre än vad man tidigare antytt uppger Björn Ljung som är Liberal ledamot i Stockholms stadsbyggnadsnämnd.

Läs mer här.

 
Valspecial

Gröna bostäder att älska – åt alla

Med mindre än fyra veckor kvar till valet startar vi vår valspecial. Bostadspolitik.se kommer att ge de bostadspolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier möjlighet att besvara frågan; vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Först ut är Emma Hult, Miljöpartiet.

Läs vidare »

 
 
Rapport

AtteWeiss blå-röda valmanifest

 

Alla pratar om behovet av en blocköverskridande överenskommelse om bostadsfrågan efter valet men hur ska den se ut? Stefan Attefall som är kristdemokrat och fd. bostadsminister och Lennart Weiss som har lett socialdemokraternas bostadspolitiska arbetsgrupp tror sig ha svaret. Tillsammans presenterar de AtteWeiss blå-röda valmanifest! 15 förslag till en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken efter valet den 9 september 2018.

 
 
Video och Pod

Riksbanken: byggbolagen behöver se över sina affärsmodeller

Rapporten Vem ska finansiera framtidens bostäder? lanserades under ett seminarium i Almedalen. I rapporten kritiseras Riksbankens politik vilket Kerstin af Jochnick fick bemöta under seminariet, Stefan Attefall ber henne berätta mer om sin syn på hushållens skuldsättning.

 
Video och Pod

Stoppa fusket!

Anna-Lena Norberg är grävande journalist och ansvarig utgivare för Stoppa Fusket. Under ett seminarium i Almedalen arrangerat av Veidekke berättade hon mer om sitt arbete med att lyfta fram utländska företag som utsätter svenska byggföretag för osund konkurrens genom att inte följa lagar och regler. Lennart Weiss ber henne berätta mer.

 
Rapport

Vem ska finansiera framtidens bostäder?

 

Bostadsbyggandet sjunker dramatiskt trots högkonjunktur och ett stort behov av nya bostäder. Veidekke har bett Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, och Ted Lindqvist, vd för analysföretaget Evidens, djupdyka i en rad frågeställningar. Vilka effekter ger dagens kreditrestriktioner? Hur har kapitalmarknadsregleringarna sett ut historiskt och vilka följder har dessa fått? Är dagens hushåll överskuldsatta? Och avslutningsvis – vilka finansieringsalternativ står till buds? I rapporten Vem ska finansiera framtidens bostäder? ger dem svar.

 
Video och Pod

Ylva Johansson om problemen med svart arbetskraft och osund konkurrens

Byggbranschen har stora problem med svart arbetskraft och osund konkurrens. Det leder till lönepress, skattefusk och att seriösa företag slås ut. Vad händer med den svenska byggbranschen om detta fortsätter? Vad kan branschen och ansvariga myndigheter göra för att komma till rätta med problemen? Lennart Weiss frågar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

 
Video och Pod

Dags för en ny social bostadspolitik?

Under lång tid har det som en gång utgjorde Sveriges sociala bostadspolitik urholkats, utan att ersättas. Bostadsbristen växer och en ny social bostadspolitik efterfrågas men hur ska den utformas? Anna Bellman frågar Micael Nilsson, Expert på Boverket.

 
Video och Pod

AtteWeiss om sitt rödblå valmanifest

Alla pratar om behovet av en blocköverskridande överenskommelse om bostadsfrågan efter valet men hur ska den se ut? Stefan Attefall och Lennart Weiss tror sig ha svaret, tillsammans presenterar de AtteWeiss rödblå valmanifest! Hör dem berätta mer.

 
Hört i debatten

8 av 10 svenskar underkänner regeringens bostadspolitik

Enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Fastighetsbyrån får regeringens bostadspolitik underkänt. De svarande har lägst förtroende för Miljöpartiets bostadspolitik, samtidigt som partiet just nu innehar bostadsministerposten. Bäst förtroende har svenskarna för Moderaternas och Socialdemokraternas bostadspolitik men samtidigt framgår att många upplever samtliga partiers politik som otydlig eller frånvarande, nästan hälften av de svarande uppger att de inte kan bedöma partiernas bostadspolitik. Det går därför att konstatera att det finns mycket att arbeta på för samtliga partier under nästa mandatperiod.

Läs mer här.

 
Krönika

En lagom promenad mot en fungerande bostadsmarknad

Ulf Perbo

Att likt nu, springa på alla bollar i hög hastighet, orsakar tvära kast på bostadsmarknaden och skapar därmed oro för hushållen. Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen och f.d. statssekreterare med ansvar för bostadspolitiska frågor, efterfrågar att nästa regering istället ta sig an frågorna med taktiken lagom och går från att irra runt till att promenera – i rätt riktning.

Läs vidare »

 
Debatt

Glömt i bostadsdebatten!

Stellan Lundström

Den socialdemokratiska rapporten ”en ny social bostadspolitik” saknar en vision om bostädernas och städernas kvalitet. ”Ska vi återigen ‘bygga en miljon bostäder på 10 år’ då måste en stadsbyggnadsvision vara vägledande för byggandet”, skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, KTH. Stellan Lundström välkomnar dock arbetsgruppens i grunden positiva syn på det ägda boendet och framhåller att digitaliseringen kan vara på väg att röja väg för nya affärsmodeller som ställer gamla föreställningar på ända.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Boverket: bostadsbyggandet är långt från tillräckligt

Den 19 juni presenterade Boverket sin nya prognos av bostadsbehovet och bostadsbyggandet framgent. Enligt Boverket senaste prognos behöver det byggas ca 90 000 bostäder om året fram till 2020 och därefter ca 50 000 bostäder om året fram till 2025. Samtidigt minskar antalet påbörjade bostäder, från ca 70 000 under 2017 till, enligt Boverkets nya prognos, ca 56 000 om året under 2018 och 2019. Vilket med hänsyn till det uppdämda behovet av bostäder och förväntad befolkningsutveckling alltså är långt från tillräckligt.

Läs mer här.

 
Debatt

Flera intressanta idéer i den socialdemokratiska expertgruppens förslag till en ny social bostadspolitik

Jan-Ove Östbrink

Rapporten ”En ny social bostadspolitik” från den socialdemokratiska expertgruppen innehåller en rad intressanta förslag att diskutera framöver när de politiska partierna, förhoppningsvis efter valet, kan återuppta samtal om den framtida bostadspolitikens inriktning och innehåll. Rapporten ger också läsaren en bra bild av hur efterkrigstidens bostadspolitik formades och hur den av nödvändighet kom att behöva förändras, skriver Jan-Ove Östbrink, till vardags bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Landsting. Östbrink menar att den gamla politiken kom att ersättas av ett mindre väl fungerande och illa sammansatt lappverk som bidragit till dagens problem och välkomnar s-gruppens ambition att ta ett helhetsgrepp.

Läs vidare »

 
Debatt

En ny social bostadspolitik? Nej, men en bra början.

Ingemar Bangtsson

S-rapporten, ”en ny social bostadspolitik” levererar en bra problemanalys och flera goda målbeskrivningar men deras förslag orkar inte helt i mål, menar Ingemar Bengtsson, Universitetslektor vid Avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Universitet. Ingemar Bengtsson ifrågasätter gruppens allmänna strävan att samhället ska öka den samlade bostadskonsumtionen och efterlyser i följande kommentar mer fokus på prioriteringar och svar på hur det befintliga beståndet kan användas bättre.

Läs vidare »

 
Debatt

Ambitiöst helhetsgrepp av den socialdemokratiska expertgruppen men hyressättningssystemet måste upp på bordet

Martin Lindvall

Den socialdemokratiska expertgruppen tar ett ambitiöst helhetsgrepp som manar andra partier att ta sig an bostadsfrågan med större allvar, menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna. Gruppen borde dock fördjupat analysen av situationen för de ”mest utsatta” och vidare borde gruppen vågat ta i frågan om hyressättningssystemet, skriver Martin Lindvall angående den färska s-rapporten, En ny social bostadspolitik.

Läs vidare »

 
Ledare

Finns den politiska viljan och vilken väg..?

Lennart Weiss

Med 15 förslag över fem områden levererade den socialdemokratiska expertgruppen i veckan ett samlat program för en ny social bostadspolitik. I veckans ledare beskriver Lennart Weiss arbetsgruppens utgångspunkter för en ny social bostadspolitik och manar till bred debatt om framtidens bostadspolitik. ”Annars kan vi snart tvingas till paniklösningar som leder till ett samhälle som vi inte vill ha”, skriver Weiss.

Läs vidare »

 
 
Krönika

Önskas lägre hyror krävs statliga stöd och ständiga vakanser

Martin Hofverberg

Om lägre hyror för slutkund är målet är åtgärder för att sänka produktionskostnaderna inte vägen framåt. Det finns bara två sätt att sänka hyrorna för nyproducerade lägenheter; att införa en statlig reglering av dem eller, vilket jag förespråkar, att genom statliga stöd se till att det finns ett överutbud av lägenheter. Det skriver veckans krönikör, Martin Hofverberg som är chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

 
Video

Så vill (S) expertgrupp utforma en ny social bostadspolitik

På uppdrag av Socialdemokraternas partisekreterare har (S) expertgrupp, med Lennart Weiss i ledningen, tagit fram idéer för en ny social bostadspolitik. Efter över ett års arbete presenterar de nu sin rapport som förutom mycket kunskap och analys också presenterar en rad konkreta förslag. Vad har de egentligen kommit fram till? Stefan Attefall frågar två av gruppens medlemmar, Lennart Weiss och Johan Löfstrand.

 
Hört i debatten

Lind: önskar att bostadspolitiken kommer på agendan först efter valet

Om bostadspolitiken blir en valfråga riskerar partierna att låsa sig i för bostadsmarknaden avgörande frågor. Vilket är ett problem dels då frågorna är så komplexa att lösningar som går hem i opinionen sällan är de som är bäst för bostadsmarknaden men också då det riskerar att försvåra bostadspolitiska samtal efter valet. Det skriver Hans Lind i Fastighetsnytt.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

SBAB: för unga är bolånedörren stängd

Unga personer, i åldrarna 20-29 år, har mycket svårt att få bolån för att köpa en bostad i landets 20 största kommuner. Det visar en kartläggning av SBAB. Anledningen är att de har för låga inkomster för att ta sig igenom bankernas hårda Kvar-Att- Leva-På-kalkyler (KALP).

– Situationen för de unga leder till segregation, där de som har turen att ha föräldrar med ekonomiska resurser kan få hjälp. Övriga står utan både hjälp och egen bostad, säger Claudia Wörmann.

Läs mer här.

 
Krönika

Utformningen av bostaden är en privat angelägenhet

Matilda Bäcklund

Bostadspolitik bör handla om att säkra lägsta godtagbara standard, i övrigt är utformningen av bostaden en privat angelägenhet. Det skriver arkitekten Matilda Bäcklund som med ett talande exempel visar på det absurda i att kraven på utformning endast gäller vid produktionstillfället, efter tillträdet kan köparen blåsa ut lägenheten och utforma den som hen önskar.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

En minskad kreditgivning ger multipel effekt på priserna

Priserna på bostadsmarknaden styrs av möjligheten att ta lån. Riksbanken och Finansinspektionens huvudmål att är minska hushållens skuldsättning men effekterna är enligt Jacob Bruzelius, finanschef Rikshem, större än vad man kan tro.

”En minskning av nya bolån per år med 100 miljarder kronor sänker det aggregerade priset på bostadsmarknaden med en multipel av samma belopp […]”, skriver Bruzelius i en krönika på FastighetsNytt.

Läs mer här.

 
Debatt

Strandnära bostäder hotar inte miljön

Leif Byman

Sverige har med alla sina sjöar och sin stora skärgård en unik möjlighet att bygga strandnära bostäder utan att för den delen hota miljön. Att strandskyddet förändras för att möjliggöra fler bostäder nära vattnet är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas och bostadsbristen lindras. Det skriver Leif Byman, fd länsråd.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Kopsch och Lind kritiserar Socialdemokraternas vallöfte

Socialdemokraterna i Stockholms stad vill införa en bostadsgaranti för unga personer i åldrarna 20-25 år. Något som kritiseras hårt av forskarna Hans Lind och Fredrik Kopsch i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Förslaget kritiseras bland annat för att det riktas mot fel åldrar och för att det diskriminerar de som inte är från Stockholm ursprungligen.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Swedbank: Det minskade bostadsbyggandet slår mot tillväxten först 2019

Sveriges tillväxt var starkare än väntat under årets första kvartal, det framkom av de siffror som SCB publicerade den 30 maj. Sveriges BNP växte med 0,7 procent jämfört med föregående kvartalet. Enligt Swedbanks chefsekonom Anna Breman är förklaringen att hushållen får allt mer i plånboken genom att arbetslösheten minskar, lönerna stiger och räntorna förblir låga. Som vi rapporterat tidigare minskade antalet påbörjade bostäder i Stockholmsregionen dramatiskt under det första kvartalet i år enligt SCBs statistik men Breman tror att effekterna på tillväxten kommer att dröja tills 2019.

Läs mer här.

 
Krönika

Trygghetsboende löser rörligheten på bostadsmarknaden

Stefan Attefall

Befolkningen utgörs av alltfler personer över 80 år. Genom subventioner till trygghetsboenden kan de äldres livskvalité höjas och kommunernas kostnader sänkas samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden ökar. Något som kanske rentav skulle ge större effekt än marknadsmässiga hyror och sänkt reavinstskatt, det skriver Stefan Attefall, strategisk rådgivare och f.d. bostadsminister.

Läs vidare »

 
Video

Är produktivitet lösningen på bostadsbristen?

Att bygga bostäder i Sverige är dyrt. Många anser att det är branschens låga produktivitet som är orsaken till de höga produktionskostnaderna. Stämmer det? Och i så fall, hur kan produktiviteten öka? Stefan Attefall frågar Jonas Högset, enhetschef SABO, Mats Åkerlind, vvd Sveriges Byggindustrier och Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige.

 
Debatt

Att lösa hyressättningssystemets problem borde ligga i Hyresgästföreningens intresse

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

En oberoende tvistelösning med tydliga direktiv om vad hyran ska baseras på går inte att jämföra med en oberoende ordförande i Hyresmarknadskommittén. Det nuvarande hyressättningssystemet har inbyggda systemfel, att lösa dem borde ligga också i Hyresgästföreningens intresse. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen i sin slutreplik.

Läs vidare »

 
Debatt

Hyresgästföreningen: En oberoende tvistelösning gör ingen nöjd

Erik Elmgren

Med en oberoende tvistelösning riskerar vi att få ett utfall som inte gör någon av parterna nöjd. Dagens hyresförhandlingssystem erbjuder många friheter, parterna kan avgöra vad som ska ligga till grund för förhandlingarna, skapa lokala hyressättningsmodeller och system för tvistelösning. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef för Hyresgästföreningen, i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Stefan Ingves vill ha lagstiftning om att hushållen måste binda räntan

Stefan Ingves efterlyser ytterligare åtgärder för att minska hushållens vilja att låna. I Sverige har en stor andel av hushållen rörliga lån och Ingves föreslår nu en lagstiftning om att hushållen måste binda en del av lånen. På så vis menar han att hushållen blir mindre känsliga vid en eventuell ränteuppgång.

Ingves uppger också att det inte är någon nackdel att bostadspriserna faller, samtidigt som han framhåller att det är viktigt att byggföretagen fortsätter upprätthålla den höga nyproduktionsnivån.

Läs mer här.

 
Krönika

Att produktiviteten i byggsektorn är låg är en väletablerad myt

Mats Åkerlind

Under 2017 produktionsstartades 65 000 bostäder, det är tre gånger fler än föregående år. Samtidigt ökade antalet sysselsatta i byggsektorn bara med 10 procent. Mätningen av branschens produktivitet behöver förändras och vidgas. Det skriver Mats Åkerlind, vice VD Sveriges Byggindustrier.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Ted Lindqvist: Boprisfallet är över

Dagens industri rapporterar från Business Arena London, bland annat från ett seminarium med Ted Lindqvist, vd för analysföretaget Evidens.
”Den intressanta frågan är om vi står inför ett kontinuerligt och ihållande prisfall på bostadsmarknaden. Vår bild är att priserna har stabiliserats.” Det säger Lindqvist som motiverar de fallande priserna med två faktorer. ”Dels att vi har ett ökat utbud på nyproduktion, men framför allt de betydligt tuffare finansieringsvillkoren. Det är mycket svårare för hushållen att låna pengar.”

Lindqvist menar också att införandet av det skärpta amorteringskravet i mars var ett stort misstag av regeringen.

Läs mer här.

 
Debatt

Fastighetsägarna: oberoendet är nödvändigt, men inte tillräckligt

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

För att kunna förvalta bostadshyresrätter på ett långsiktigt och seriöst sätt när ekonomin växer och kostnader ökar, måste den allmänna hyresnivån få följa med den samhällsekonomiska utvecklingen. Idag finns det inget regelverk som säkerställer detta. Det stora problemet är att det saknas en fungerande tvistelösning men också en samsyn om vilka grunder som skall styra hyresutvecklingen. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Bostadsbyggandet sjunker dramatiskt i Stockholmsregionen

Enligt ny statistik från SCB var antalet påbörjade lägenheter i Stockholms län 42 procent färre under det första kvartalet av 2018 jämfört med samma kvartal i fjol. Under det första kvartalet 2017 utgjorde bostadsbyggandet i Stockholms län nästan 30 procent av Sveriges totala byggande. Nu ser vi alltså en dramatisk inbromsning i landets största marknad. Totalt sjönk antalet påbörjade lägenheter med 13 procent i landet, jämfört med samma kvartal i fjol.

Läs mer här.

 
Krönika

Vilse i pannkakan

Lennart Weiss

Riksbanken och finansinspektionen har misslyckats. Nu försöker de dölja sina snedsteg med hjälp av argument som baserar sig på tillrättalagd statistik, svepande och svagt underbyggda analyser och politiskt tyckande om bostadsmarknaden. Det skriver Lennart Weiss i en krönika efter att Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, i veckan gjort en av få offentliga presentationer om sin syn på bostadsmarknaden.

Läs vidare »

 
Krönika

3 konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga på bostadsmarknaden

Johanna Kull

Unga vuxna blir alltmer beroende av sina föräldrar för att de ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Debatten behöver därför riktas om, mot de unga som varken har en halv miljon i eget kapital eller föräldrar med låneutrymme i förortsvillan. Det skriver Johanna Kull, Sparekonom på Avanza, som också föreslår tre konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för unga att köpa en bostad.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Forskarna: fem åtgärder för en fungerande bostadsmarknad

I en debattartikel i tidningen Fastighetsnytt ger Bo Nordlund, Teknisk dr, och Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, fem förslag till åtgärder som kan lösa bostadsbristen:

  • Bostadsbristen kan inte byggas bort. Det krävs också åtgärder som ökar rörligheten i beståndet och ger ett bättre nyttjande av befintliga lägenheter i samtliga upplåtelseformer.
  • Staten måste ta en aktiv roll i finansiering och risktagande. Fokus flyttas från husen till hushållen. Den generella bostadspolitiken utformar spelplan och spelregler som syftar till att underlätta hushållens bostadskarriärer. Den specifika bostadspolitiken fokuserar på de hushåll som inte på egen hand klarar av att komma in på och agera inom bostadsmarknaden. Begreppen affordable och social housing ges en svensk tolkning.
  • Finansieringen är en nyckelfråga och det måste skapas ett institutionellt regelsystem som medger en snabb uppbyggnad av eget kapital hos hushållen samtidigt som en översyn och sammantagen anpassning krävs när det gäller bolånetak, amorteringskrav och tankar om reducerade ränteavdrag.
  • Skatte- och hyressättningssystemen ses över med primär målsättning att utforma åtgärder som ökar rörligheten i bostadsbeståndet.
  • Bostäder betraktas som en del av samhällets infrastruktur och besluten att bygga nya bostadsområden lyfts upp på regional nivå.

Läs mer här.

 
Video och Pod

Hur påverkar kreditrestriktionerna den sociala rörligheten?

De senaste åren har kreditgivningen skärpts i omgångar, unga och ekonomiskt svaga får allt svårare att köpa en bostad. Vilka andra alternativ finns och hur påverkar detta egentligen den sociala rörligheten? Stefan Attefall frågar Emma Persson, privatekonom Länsförsäkringar Bank, Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef Mäklarsamfundet och Linda Jonsson, analytiker Veidekke.

Vill du hellre lyssna på samtalet? Tryck här!

 
Debatt

En ny samverkansmodell kan minska bostadsbristen

Kommunerna har dålig insikt i hur bostadsutbudet ser ut i relation till bostadsbehovet. Att förändra bostadsförsörjningslagen så att den ställer krav på att stat, landsting/region och dess kommuner möts i en ny samverkansmodell skulle på sikt kunna bidra till att minska bostadsbristen. Det skriver Hanna Wiik, särskild utredare, och Lars Arell, huvudsekreterare, med anledning av betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, SOU 2018:35.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Vi behöver undantag för nyproduktion

Lika aktuellt nu som då. I en debattartikel i Dagens industri i mars 2015 skrev Stefan Attefall, fd bostadsminister, och Ulf Perbo, fd statssekreterare, att kreditrestriktioner som slår mot både nyproduktion och befintligt bestånd riskerar att höja bostadspriserna samtidigt som nyproduktionen minskar. Genom att anpassa kreditrestriktionerna går det att sänka skuldsättningen i det befintliga beståndet och samtidigt få fler bostäder.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Markanvisning är ett dolt statsstöd

När Stockholm stad fördelar attraktiv mark genom anvisning är det i praktiken ett statsstöd. Markanvisning med en tomträttsavgäld som inte är marknadsmässigt prissatt bör därför villkoras av kommunen. Till exempel skulle mark kunna tilldelas de som kan bygga bostäder med lägst hyra. Det anser Adam Cocozza, VD Botrygg.

Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) svarar att Stockholms stad kan bli tydligare i varför ett bolag tilldelats mark men försvarar också de låga tomträttsavgälderna. Enligt honom krävs subventionen för att det ska vara möjligt att bygga hyresrätter i staden.

Läs mer här.

 
Debatt

Endast 30 procent av Stockholmarna kan hyra nyproducerad hyresrätt

Linda Lövgren

Att blanda upplåtelseformer vid nyproduktion är inte nog för att minska segregationen. Idag är det bara en tredjedel av stockholmarna som har de inkomster som krävs för att få hyra en nyproducerad lägenhet av en privat fastighetsägare. Ca 60 procent av stockholmarna klarar Stockholms kommunala bostadsbolags inkomstkrav. Det skriver Linda Lövgren, bostadsanalytiker, WSP Analys & Strategi.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Ett ökat byggande kräver större rörlighet och mer kapital

Kombinationen av högre lönsamhetskrav i varje enskilt projekt och finansinspektionens ökade krav på eget kapital sänker bostadsbyggandet. Lösningen är inte att gå tillbaka till 90-talets lönsamhetskalkyler utan istället att locka mer kapital till marknaden och öka rörligheten i beståndet. Det skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi KTH, och Bo Nordlund, tekn dr, MRICS verksam i BREC-Bo Nordlund REC AB.

Läs mer här.

 
Krönika

Har Göran Persson haft rätt hela tiden?

Ulf Perbo

Somliga vill bo i täta städer med urbana kvalitéer men majoriteten är nöjda med att ha stadens fördelar på pendelavstånd och uppskattar istället villalivet. Det som byggs nu anklagas för att vara ohållbart ur ett socialt perspektiv. Det kanske är dags att använda all den mark som omger våra storstäder och bygga överkomliga villor? Ett nytt folkhem? Det undrar Ulf Perbo, näringspolitisk chef Transportföretagen och f d statssekreterare med ansvar för bostadsfrågor.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Vid lågkonjunktur bör amorteringskravet sänkas

Amorteringskraven får alltfler hushåll att ta blancolån. Något som ökar dess sårbarhet vid en lågkonjunktur. Med tanke på den nuvarande räntenivån är det penningpolitiska svängrummet i en sådan situation litet. Rober Boije, SBABs nya chefsekonom, föreslår därför att amorteringskravet ska kunna sänkas vid en konjunkturnedgång.

Läs mer här.

 
Krönika

Dags att vända blicken västerut

Johan Trouvé

När byggkonjunkturen börjar vika i Stockholm är det dags att vända blicken västerut. I Göteborg finns efterfrågan, investeringsviljan och central byggbar mark. Den politiska förlamningen börjar släppa och göteborgarna är positiva till att det byggs. Det skriver Johan Trouvé, Vd Västsvenska Handelskammaren.

Läs vidare »

 
Video och Pod

Vart är bostadsmarknaden på väg?

Hur mår egentligen den svenska bostadsmarknaden? Stefan Attefall frågar Joakim Lusensky, kommunikations- och analyschef Mäklarsamfundet, och Malin Hart Randes, försäljningschef Veidekke Bostad. Bostadspolitik.se följer regelbundet marknadens utveckling i samtal med rubriken ”Vart är bostadsmarknaden på väg?”.

Vill du hellre lyssna på samtalet? Tryck här!

 
Hört i debatten

Flopp för ett av S största vallöften

Nu rapporterar också Dagens industri om regeringens miljardsatsning, byggsubventionerna, som inte gett några bostäder där behovet är som störst.

Om studentbostäder exkluderas har inte en enda bostad byggts i varken Stockholm eller Uppsala. Istället är Kalmar den kommun i vilken flest bostäder fått ta del av statens investeringsstöd. Totalt har 9 000 lägenheter tilldelats investeringsstöd vilket är långt från de 200 000 som regeringen tagit höjd för.

”Vill man hjälpa ekonomiskt svaga hushåll att komma in på bostadsmarknaden måste man så klart se till att dessa bostäder hamnar där människor vill bo. Att subventionera fram billiga lägenheter där marknaden är som svagast är jag mycket tveksam till”, säger Johan Skoglund, vd för byggbolaget JM.

Läs mer här.

 
Debatt

Bara för att lite täthet är bra betyder det inte att ännu mer täthet är bättre

Simon Westberg

Debatten om behovet av att förtäta våra städer behöver nyanseras. Istället för att prata om hög täthet bör vi prata om optimal täthet. Våra svenska städer kan inte jämföras med Los Angeles, enligt forskningen finns inga stora vinster av att förtäta våra städer ytterligare. Det skriver Simon Westberg (Kd), ledamot i Uppsalas plan- och byggnadsnämnd.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Vem ska finansiera våra nya bostäder?

Diverse ogenomtänkta beslut har i praktiken knäckt efterfrågan på nya bostäder. En yrvaken bransch söker nya finansieringar på en skakig marknad, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, i en krönika i Fastighetstidningen.

Läs mer här.

 
Krönika

Livsomvälvande problem kräver unika lösningar

Emma Persson

Livet är fullt av överraskningar och ibland innebär det att bostadsbehovet förändras. Vi tänker ofta på det i positiv bemärkelse, ett nyförälskat par som behöver en större bostad och på sikt kanske ytterligare rum för barn. Men ofta är det också separationer eller rentav dödsfall som förändrar bostadsbehovet. I de fallen är en extra försäkring i form av sparkapital och en plats i hyresrättskön bra att ha men Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, efterlyser också möjlighet till fler undantag i kreditgivningen.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Hämta inspiration från det förra sekelskiftet

I en krönika i Fastighetsnytt skriver Göran Cars, professor i samhällsplanering:

– Min slutsats är att det finns goda skäl att återerövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan.

Skälet är att de skolor, posthus, rådhus och järnvägsstationer som byggdes då står kvar än idag. Dess arkitektoniska kvalitéer har lett till att byggnaderna undgått rivning och istället renoverats och anpassats till dagens behov. Att tro att lägre byggkostnader är en vinst är att lura sig själv. Att bygga med hög kvalité och arkitektonisk omsorg är i ett långt perspektiv alltid mest lönsamt, skriver Cars.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Utan tak gynnar ränteavdraget de rika

Varje år utgår 30 miljarder i ränteavdrag till svenskarna. Tanken med ränteavdraget är att kapitalsvaga hushåll ska få möjlighet att efterfråga en bostad på likvärdiga villkor som kapitalstarka hushåll men en granskning som SVT gjort visar att pengarna fördelas ojämnt. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer i bidrag än den svagaste tiondelen. En av orsakerna är att det saknas ett absolut tak för avdraget, för ränteutgifter över 100 000 kronor per år sänks avdraget från 30 till 21 procent.

Läs mer här.

 
Debatt

Hyresgäster ska inte tvingas flytta efter en renovering

Daniel Carlenfors

När hyresfastigheter renoveras görs ofta standardförbättringar vilket möjliggör för fastighetsägaren att höja hyran. Ibland så mycket att vissa hushåll har svårt att bo kvar. Föreningen Alla ska kunna bo kvar anser att alla hyresgäster ska kunna välja ett noll-alternativ. Ett alternativ som innebär att hyran förblir oförändrad då lägenheten bara underhålls och inte får högre standard, det skriver föreningens ordförande Daniel Carlenfors.

Läs vidare »

 
 
Hört i debatten

Det förväntar sig hushållen av bostadspriserna

Analysföretaget Evidens gör en årlig enkätundersökning av hushållens förväntningar på bostadspriserna. Det är uppenbart att hushållen på kort sikt är präglade av höstens nedgång, på ett års sikt spås en uppgång på ca 1 procent. Storstadsborna spår sedan en årlig uppgång på 3,8 procent de närmsta fem åren och därefter på ca 5,2 procent årligen.

Hushållens förväntningar ligger de närmsta åren på ungefär samma nivå som Riksbankens och marknadsaktörernas. I debatten talas ofta om en bostadsbubbla men priserna följer hushållens disponibla inkomster. Ted kommenterar debatten ytterligare:

– ”Det finns också internationella studier som visar att vi inte har en ”klassisk” bubbla. Men några aktörer tror det, ibland baserat på fel statistik som sambandet mellan pris och hyror. Då missar man att hyrorna i Sverige i tillväxtorter är lägre än faktisk betalningsvilja på grund av hyressättningssystemet. ”

Läs mer här.

 
Krönika

Miljardregn till kommuner som följer lagen

Linda Jonsson

Regeringen delar ut miljarder i bonus till kommuner som belöning för att de följer lagen. En satsning som boostar statistiken för antalet påbörjade lägenheter. Vilket som av en händelse är den statistik regeringen refererar till när de kallar sin byggpolitik för lyckad. Vad som tycks ha gått regeringen förbi är att det är hushållens förmåga att efterfråga som avgör hur många bostäder som byggs, inte antalet startbesked som kommunerna gett. Det skriver Linda Jonsson, analytiker på Veidekke, i en krönika.

Läs vidare »

 
Krönika

Feministisk stadsplanering – en tragisk återvändsgränd

Jerker Söderlind

Begreppet feministisk stadsplanering är exkluderande, fördomsfullt och kontraproduktivt. Vi bär alla ansvaret för att skapa en god stadsmiljö. Det gynnar alla, oavsett kön. Det skriver Jerker Söderlind, Teknisk dr. och arkitekt, Stadsliv AB.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Regeringen satsar ytterligare 95 miljoner på byggbonus till kommunerna

Den 10 april tillkännagav regeringen att byggbonusen utökas med 95 miljoner. Det innebär att kommunerna får möjlighet att dela på nästan 1,4 miljarder under 2018. Under 2017 fick 199 av 240 kommuner bonus, kraven är enligt Boverkets hemsida:

  1. Att komunnen under de senaste 12 månaderna gett startbesked för minst en bostad.
  2. Att kommunen antagit riktlinjer för bostadsförsörjning i enlighet med lagen (2000:13) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
  3. Att kommunen har antagit en översiktsplan eller gjort en översyn av befintlig plan. Om befintligt plan visat sig vara inaktuell krävs att kommunfullmäktige tagit beslut om åtgärder för att göra den aktuell.
  4. Att det finns minst en nyanländ med uppehållstillstånd folkbokförd i kommunen.
  5. Bonusen är uppdelad i två delar, en för bostäder som motsvarar behov för nyanlända och en del för övriga bostäder. För att få del av den första delen krävs att de nyanlända också omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

De kommuner som kvalificerar sig tilldelas bonus i förhållande till hur många bostäder som fått startbesked inom de båda grupperna; bostäder som motsvarar de nyanländas behov och övriga bostäder. Under 2018 fick de kommuner som beviljats bonus i snitt ca 2500 kronor per bostad som fått startbesked.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Läs mer på Boverkets hemsida här.

 
 
Hört i debatten

SABO vill inrätta en oberoende tvistelösning

Enligt en artikel från SABO, publicerad på FastighetsNytt, upplever många allmännyttiga bolag runt om i Sverige att hyresförhandlingarna fungerar dåligt. Av det skälet har SABO tillsatt en grupp med representanter från sex av sina medlemsföretag, i artikeln presenterar dem sina förslag på åtgärder som skulle kunna få hyressättningssystemet att fungera bättre. Också SABO:s styrelse ställer sig bakom förslagen. De förslag som presenteras ska bidra med långsiktighet både vad gäller hyror och underhåll. Det konkreta förslag som sticker ut mest är att SABO nu ansluter sig till Fastighetsägarnas linje och önskar en oberoende tvistelösning när parterna kör fast i förhandlingarna.

Läs mer här.

 
Debatt

Hyresrätten bör inte vara en prioriterad mottagare av statliga subventioner

Stellan Lundström

Regeringens investeringsstöd till byggandet av hyresrätter möter ofta kritik för att det är utformat på ett oattraktivt och ineffektivt sätt. Men bör staten över huvud taget subventionera hyresrätten som upplåtelseform? Hyresrätten har en viktig plats på en fungerande bostadsmarknad men det finns skäl att ifrågasätta om det är den optimala boendeformen för ekonomiskt svaga. Det finns starka argument för att fler istället ska äga sin bostad, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i Fastighetsekonomi.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

En bostadspolitisk exposé

Danske Banks podcast Kreditvärden bjuder på en bostadspolitisk exposé tillsammans med gästen Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I det första avsnittet förklaras hur vi gick från folkhem till dagens bostadsmarknad. Avsnitt två fokuserar på dagens bostadsmarknad och på hur den skulle kunna utvecklas till det bättre.

Lyssna på första avsnittet här.

Lyssna på andra avsnittet här.

 
 
Rapport

Den svenska bostadsmarknaden – nr 1. 2018

Från byggboom, till normalisering, till byggkris. I årets första utgåva av Veidekkes rapportserie Den svenska bostadsmarknaden analyseras de bakomliggande orsakerna till prisförändringen under hösten 2017 och dess konsekvenser på bostadsbyggandet de kommande åren.

I rapporten lyfts likt tidigare det makroekonomiska läget i svensk ekonomi, baserat på det och marknadsläget prognostiseras prisutvecklingen och antalet färdigställda bostäder de kommande åren. Utöver det ger rapporten också en fördjupad analys av kreditrestriktionernas sociala konsekvenser.

 
Video och Pod

Fördjupande seminarium: från bostadsboom till byggkris

Under fastighetsmässan i Cannes, MIPIM, höll Veidekke ett seminarium under vilket rapporten Den svenska bostadsmarknaden presenterades. Se presentationen av Linda Jonsson, analytiker, och Lennart Weiss, kommersiell direktör samt det efterföljande panelsamtalet med Susann Linde, CFO Wallenstam, Daniel Kjörberg Siraj, Koncernchef för OBOS, och Per-Martin Eriksson, VD Veidekke Bostad.

 
Hört i debatten

Sveriges Byggindustrier: bostadsbyggandet minskar med 30 procent

Bostadsbyggandet spås minska med 30 procent jämfört med vid konjunkturtoppen 2017 enligt Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos. Totalt uppskattas antalet påbörjade bostäder per år att minska med ca 20 000, vilket ger ca 46 000 påbörjade bostäder 2019.

Kreditrestriktioner och det skärpta amorteringskravet påskyndar konjunkturnedgången enligt Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.

 
Slutreplik

Less is more: en mindre allmännytta ger större samhällsnytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

SABO:s historiebeskrivning är felaktig. Allmännyttan spelade en roll under efterkrigstiden fram till 70-talet då privata aktörer bortreglerades. Sedan liberaliseringen gör allmännyttans nuvarande roll ingen nytta. SABO är också fel ute i sin analys av vårt förslag om en smalare och vassare roll för allmännyttan. Det skriver Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch i sin slutreplik där de också bemöter SABO:s argument punkt för punkt.

Läs vidare »

 
Krönika

Zenons pil – en lämplig metafor när politikerna spänner bågen?

Simon Imner

Ju mer vi läser om bostadspolitiken desto mer komplicerad framstår den. I veckans krönika använder Simon Imner, Samhällsplanerare och bostadsanalytiker på Tyréns, en teori av den grekiske matematikern och filosofen Zenon för att förklara den oförklarliga bostadspolitiken.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Regeringen föreslår nya regler för företagens ränteavdrag

Sedan regeringen aviserade en översyn av reglerna för företagens ränteavdrag har frågan debatterats flitigt. Det ursprungliga förslaget har kritiserats för att slå mycket hårt mot hyresrätten. Wallenstam har bland annat varnat för att det kan innebära en hyresökning med 1000 kr i månaden för en nyproducerad lägenhet.

Den 21 mars presenterade regeringen sin lagrådsremiss. I tidningen Fastighetsnytt gör Anna Persson och Viktor Sandberg från Svalner en bra sammanställning av förslaget i korthet och dess konsekvenser.

Läs mer här.

 
Replik

SABO: Ni har missat nyttan med allmännyttan

SABO:s kombohus.

Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar och ett viktigt verktyg för att klara av det är de allmännyttiga bolagen. Allmännyttan har ett samhällsansvar och minskar segregationen men bidrar också med innovation och konkurrens. Det skriver Anders Nordstrand, Åsa Johansson, Carin Ramneskär och Helén Ohlsson från SABO i en replik på Bengtsson och Kopschs senaste debattartikel.

Läs vidare »

 
Debatt

Hyresgästföreningen: vi vill ha en regional allmännytta i Stockholm

Henrik Ludvigsson och Simon Safari

Regionerna får en allt viktigare roll för ett lands utveckling. Vi bor i en kommun och arbetar i en annan, dagens infrastruktur gör avstånden små. Det är inte längre motiverat att begränsa de allmännyttiga bolagen till att verka inom en kommun. En regional allmännytta bör därför införas i Stockholm skriver Simon Safari och Henrik Ludvigsson från Hyresgästföreningen region Stockholm.

Läs vidare »

 
Krönika

Attefall: Det spelar ingen roll om du röstar rött eller blått i kommunvalet

Stefan Attefall

Det är inte partifärgen på kommunens ledande parti som avgör om det byggs bostäder eller inte. Det är de ledande kommunpolitikernas förståelse för bostadsfrågorna, dess vilja att prioritera bostadsbyggandet och förmåga att skapa en drivande tjänstemannaorganisation som är avgörande. Det skriver Stefan Attefall i veckans krönika.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Regeringen höjer investeringsbidraget

Investeringsbidraget till hyresrätter som infördes hösten 2016 höjs nu. Grundstödet höjs med 500 kronor per kvadratmeter BOA i de kommuner som är i störst behov av fler bostäder. I övriga kommuner höjs det högsta möjliga stödet med 1 000 kronor på kvadratmeter BOA. Samtidigt höjs den så kallade normhyran, den högsta tillåtna hyran, med 100 kronor i de större kommunerna. I övriga kommuner höjs normhyran med 50 kronor.

Utöver detta tillkännager regeringen också att de inför en påbyggnadsbonus vilken ska täcka merkostnaderna för att bygga på en befintlig byggnad jämfört med att bygga direkt på mark. Syftet är att förtäta bostadsområden utan att ta värdefulla markytor i anspråk.

SVT Nyheters granskning visar att intresset för stödet hitintills varit svalt. Satsningen skulle räcka till 15 000 lägenheter om året uppgav regeringen vid införandet men statistik visar att det under de två senaste åren bara byggts totalt ca 10 000 lägenheter med investeringsbidrag. Bidraget har också fått kritik för att inte ge bostäder där de behövs som mest, fram till den 1 februari i år hade bara 700 lägenheter beviljats stöd i Stockholm.

– De allra flesta av dessa bostäder hade byggts ändå. De låg i ”pipen”, redan. När man fick investeringsstödet så innebär det bara att du fick bättre marginaler på ditt projekt, säger Björn Wellhagen, Näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, i en kommentar till SVT Nyheter.

Några som är positiva till investeringsbidraget är Hyresgästföreningen, förhandlingschefen Eric Elmgren framhåller dock i ett pressmeddelande att det på sikt också behövs en skattereform där man gör något åt den skattemässiga skillnaden mellan upplåtelseformerna.

 
Hört i debatten

Bostadspriserna planar ut

Den 14 mars presenterade Valueguard prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden för februari månad. Priserna gick ner något och tycks nu ha planat ut på en lägre nivå skriver Dagens industri. De tre senaste månaderna har bostadsrättspriserna gått ner med 0,6 procent i Stockholm vilket går att jämföra med att priserna under höstens värsta månader föll med totalt ca 11 procent. Att marknaden stabiliserats går att se också i Göteborg och Malmö.

Hushållen har blivit mer optimistiska, hälften av dem tror nu på stigande priser igen. Mäklarna är mer pessimistiska, de flesta tror på stillastående priser enligt Dagens industri.

 

 
Debatt

Idéer för en nyttig allmännytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

Allmännyttans funktion behöver förändras. Det saknas skäl, och är rentav skadligt, att kommunerna har så stora hyresrättsbestånd. Kommunalt ägda bostäder bör tilldelas dem som inte kan efterfråga en bostad på marknaden, en hörnsten i en social bostadspolitik. Det skriver universitetslektorerna Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch som arbetar vid avdelningen för Fastighetsvetenskap på Lunds Universitet.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Swedbank slopar det skarpa skuldkvotstaket

Swedbank är den första av storbankerna som slopat sitt skarpa skuldkvotstak. I ett pressemeddelande den sista februari meddelade Swedbank att hushållens skuldsättning nu istället kommer att begränsas av Finansinspektionens nya amorteringskrav som innebär att de som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera 1 procent ytterligare av lånet varje år.

Läs mer här.

 
Slutreplik

Frigör det kollektiva förhandlingssystemets potential

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

I en replikFastighetsägarnas tidigare artikel här på Bostadspolitik.se påstår Hyresgästföreningens företrädare Erik Elmgren och Per Björklind att Fastighetsägarna anser att hyresrätten är ett andra rangens boende. Det är inte sant skriver Fastighsteägarna i sin slutreplik. Däremot finns det risk att det blir så om inte de systemfel som finns i de kollektiva hyresförhandlingarna rättas till.

Läs vidare »

 
Replik

Hyresgästföreningen: modernisering höjer bruksvärdet och därmed hyran

Erik Elmgren och Per Björklind

Installation av fiber ger visst hyresökning då det höjer bruksvärdet. Hur mycket är upp till parterna att förhandla om och kommer man inte överens i en sådan förhandling kan hyresvärden hänskjuta ärendet till hyresnämnden. Det skriver Erik Elmgren och Per Björklind från Hyresgästföreningen i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

 
Krönika

Planmonopolet ger färre och dyrare bostäder

Ingemar Bangtsson

Monopolet leder till en ineffektiv planprocess. En alternativ planläggning bör därför erbjudas i de fall kommunen inte planlägger inom skälig tid. Det skriver Fil.dr Ingemar Bengtsson, fastighetsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Stellan Lundström: Varifrån ska allt eget kapital komma?

Bolånetaket 2010 kan tolkas som ett paradigmskifte, sedan dess har kravet på eget kapital vid bostadsköp blivit allt större. Samtidigt finns inget svar på varifrån de egna kapitalet ska komma. Det skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, på Fastighetsnytt.

”… vi [kan] argumentera för att en utökad finansiering med eget kapital förutsätter ett batteri av samordnade åtgärder. Det kan krävas lånegarantier och statliga startlån. Därtill skattesubventioner till bosparande och hyrköp. Hur mycket staten ska ‘lägga sig i’ är en klassisk politisk fråga. Rekommendationen är att anamma ett pragmatiskt synsätt baserat på en omvärldsanalys. I potten ligger en fungerande bostadsmarknad som medger ett omfattande bostadsbyggande kombinerat med finansiell stabilitet.” Skriver Stellan Lundström.

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Utländska företag måste konkurrera på lika villkor

Globala aktörer som betalar mindre i skatt och har lägre lönekostnader vinner stora upphandlingar när de kan erbjuda betydligt lägre pris än de inhemska. Det kan framstå som fördelaktigt också för skattebetalarna men faktum är att det lägre priset inte kompenserar för effekten av minskade skatteintäkter. Dessutom sänks priset på arbetskraft och om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. Det skriver representanter för byggbranchen på Di debatt.

”Vi vill se en nationell handlingsplan för justa villkor i arbetslivet och konkurrens på lika villkor. Arbetstagarna och företagen har delvis motstridiga intressen som kan hanteras genom förhandlingar och kollektivavtal. Men här kan parterna arbeta tillsammans. Vi kan bara hoppas att de politiska partierna på båda sidorna av blockgränserna kan ta sig an dessa gemensamma men stora och viktiga utmaningar.” skriver Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige, Jens Hoffmann, vd Dipart Entreprenad AB, Valle Karlsson, förbundsordförande för SEKO, Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnadsarbetareförbundet och Jessica Löfström, vd Expandera Mera. 

Läs mer här.

 
 
Hört i debatten

Boverket: bostadsbyggandet är för lågt

Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren, i fjol färdigställdes 53 300 bostäder. Det är dock långt från det behov som Boverket uttalat på ca 80 000 bostäder om året, totalt 600 000 fram till 2025. Dessutom planade antalet påbörjade bostäder ut under hösten 2017 vilket tyder på att bostadsbyggandet kommer att vara än lägre än det behov som Boverkets prognoser visar.

Läs mer här.

 
Debatt

Hyresrätten riskerar att bli ett andraklassens boende

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

Hyresgästföreningens dominerande förhandlingsposition hindrar fastighetsägare att installera bredband och genomföra andra, för oss självklara, moderniseringar av sina fastigheter. Konsekvensen är att de som bor i hyresrätt riskerar att bli en andra klassens samähllsmedborgare. Det skriver Nathalie Brard, Christoffer Börjesson och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Blancolån används för att kringgå kreditrestriktionerna

20 procent av dem under 29 år som tar ett blancolån använder pengarna som kontantinsats vid ett bostadsköp, det visar en ny undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Sedan 2016 då det första amorteringskravet infördes har antalet blancolån ökat dramatiskt, en möjlig förklaring är att många försöker kringgå både amorteringskrav och bolånetak uppger Riksbanken i en ny analys. Just nu gör Finansinspektionen en undersökning av den bakomliggande orsaken till blancolånens tillväxttakt, resultatet redovisas i juni.

Läs mer här.

 
Video

SNS: Nya idéer för Sveriges sociala bostadspolitik

Den 22 februari arrangerade SNS ett seminarium på temat Nya idéer för Sveriges sociala bostadspolitik. Ulrika Hägred, expert från Boverket, inledde med att berätta om Utredningen om förbättrad bostadsfinansiering i vilken hon är huvudsekreterare. Utredningen kommenterades också av Fredrik Kopsch, forskare i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, som deltog som expert i samma utredning. Därefter höll Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, en presentation i vilken han presenterade de stora bostadspolitiska utmaningarna men också förslag på lösningar inspirerade av internationella exempel. Den sista presentationen hölls av Anna Granath Hansson som är forskare i bygg- och fastighetsekonomi på KTH, hon gav sin syn på social bostadspolitik. I det efterföljande panelsamtalet deltog också Caroline Szyber, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Se seminariet i sin helhet nedan.

 
Krönika

Dags att plocka upp kronan?

Linda Jonsson

Politikerna har abdikerat till förmån för finansinspektionens makrotillsyn. Något som kommer att leda till ett minskat byggande med 25-30 procent de kommande åren. Om 199 dagar går regeringen till val med ett kraftigt sjunkande bostadsbyggandet och en akut bostadsbrist. Hur avser allianspartierna svara på det? Det undrar veckans krönikör, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och fri moderat debattör.

Läs vidare »

 
Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

De unga – kreditrestriktionernas verkliga förlorare

På bloggen Ekonomistas redogör Lars EO Svensson för de ekonomiska konsekvenserna av kreditrestriktionerna för ett ungt hushåll som vill köpa en genomsnittlig etta i Stockholms kommun. Med en belåningsgrad på 85 procent blir boendeutgiften så hög som 10200 kr varav boendekostnaden endast utgör 2400 kr i månaden. För en ung person som kan förlita sig på kapital från sina föräldrar i den utsträckning att belåningsgraden är mindre än 50 procent blir boendeutgiften 4400 kr – vilket är 5800 kr lägre än för den unga person som måste belåna sig till 85 procent.

I ett annat räkneexempel visar Svensson också att kreditrestriktionerna slår mot fler hushåll än vad finansinspektionen uppger och att inkomstkravet med dem ökar. Med vad Svensson kallar rimliga krav skulle ett hushåll med en inkomst på 27000 kr i månaden kunna köpa den genomsnittliga ettan i Stockholms kommun, med dagens restriktioner krävs 35000 kr.

Läs mer här och här.

 
Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

 
Hört i debatten

Veidekke: bostadsbyggandet kan sjunka med 25-50 procent

Valåret 2018 inleds med en eskalerande byggkris skapad av politiker och myndigheter skriver Lennart Weiss, Stefan Attefall, Jan Jörnmark och Linda Jonsson på DN debatt den 17/2. Bostadsbyggandet kommer att sjunka med 25-50 procent de kommande åren. Krisen kommer att försämra boendesituationen ytterligare för bostadsmarknadens mest utsatta men kommer också att ge ekonomiska svallvågor – kännbara i hela samhället. ”Det är dags för politikerna att återta initiativet i bostadsfrågan och lämna långsiktiga svar på hur framtidens bostäder ska finansieras”, skriver författarna.

Läs debattartikeln i DN här.

Läs artikel i SvD här.

Läs artikel i Di här.

 
Hört i debatten

Markpriserna är inte alls en obetydande del av produktionskostnaden

Den 12 februari skrev SKL:s VD Lena Micko på DN debatt att kommunerna inte påverkar kostnaden för att bygga bostäder nämnvärt då markpriserna i Sverige är låga. Till Byggindustrin ger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för Sverige Byggindustrier, en annan syn ”Markkostnaderna är en tung kostnad och har ökat med närmare 300 procent mellan 2006 och 2016. Det är bostadsrätter i de största kommunerna som drar upp mark- och byggpriserna och det är där behoven och byggandet är som störst”. Att räkna in både dyr mark i storstäderna och mark som säljs till mycket låga priser på landsbygden och ta fram ett genomsnitt ger en skev bild. ”Att det är låga markpriser i Ludvika för hyresrätter påverkar inte bostadsrättsbyggandet i Stockholm”, säger Wellhagen.

 

Läs mer här.

 
Hört i debatten

Snåret: Vad är boprisfallets verkliga konsekvenser?

Är det rent av bra för byggbranschen att bostadspriserna gått ner? Åsikterna går isär när Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör, Järfälla kommun, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB diskuterar bostadsmarknadens utveckling i Svensk Byggtjänsts pod Snåret. Programledare Emma Jonsteg. Lyssna på avsnittet nedan.