Tuffare tider spås i Sveriges arkitekters branschrapport som släpps i veckan. I rapporten som framtagits med hjälp av Danske Bank framgår att kreditåtstramningar nu minskar bostadsbyggandet vilket slår hårt mot de arkitekter som inte kan styra om verksamheten mot offentliga lokaler och infrastruktur.

Läs mer här.

Räntan förblir oförändrad på -0,5 procent, planerad höjning skjuts på framtiden och prognostiseras nu komma först i december eller februari nästa år.

Läs mer här.

I bankernas Kvar-Att-Leva-På-kalkyler avgörs hur mycket ett hushåll får låna. Villkoren förändras över tid och skiljer sig åt mellan bankerna. Di har gjort en sammanställning av de aktuella kraven.

Läs mer här.

– Trots den med många länders mått extrema befolkningstillväxt som Sverige haft, har vi fortfarande bostäder per invånare i nivå med Danmark. Och vi har långt fler bostäder i relation till invånarantalet än till exempel USA och Australien, säger Bengt Hansson som är expert på Boverket till SvD.

Problemet är istället, enligt Hansson, att vi inte bor på ett sätt som motsvarar våra behov. Istället för att bygga mer bör vi använda de bostäder vi har på ett mer effektivt sätt, genom en uppluckring av hyresregleringen, återinförandet av fastighetsskatt och sänkning av ränteavdraget. Hansson påpekar också att bostadsmarknaden i allmänhet inte bör blandas ihop med bostadsmarknaden för utsatta grupper, vilken kräver andra åtgärder.

Läs mer här.

Hyreskommissionen som tillsattes av Hyresgästföreningen och med Stefan Attefall, fd bostadsminister, som ordförande presenterade sitt slutbetänkande den 28 augusti. Uppdraget har varit att fundera kring hyresrättens roll i framtiden och hur hyressättningssystemet kan fungera bättre.

Totalt lade kommissionen fram 23 förslag. Däribland systematiserad hyressättning, en oberoende tvistelösning samt förslag på att införa ett gemensamt fastighetsanknutet kostnadsindex.

Läs mer här.

Marknaden bygger för få bostäder, till följd av att de privata företagen vill vinstmaximera. Det skriver den särskilda utredaren Nooshi Dadgostad, tillika vice partiledare för Vänsterpartiet och bostadspolitisk talesperson. I utredningen som presenterades den 23 augusti föreslås att ett förtydligande av lagen ska ske så att fler kommuner väljer att använda möjligheten att ålägga fastighetsägare med vite om de inte bygger enligt den tidsram som parterna kommit överens om. Vidare föreslås en ny kommunal förköpslag som ska öka kommunernas möjlighet att styra nybyggnationen.

Läs mer här.

Hyresgästföreningens initiativ Bostad 2030 har offentliggjort sitt slutbetänkande. Av det framgår bland annat en ambition av att med hjälp av statlig finansiering se till att det byggs också i långkonjunktur men också att boendekostnaden för nyproduktion bör regleras genom priset vid kommunal markförsäljning.

Läs mer här.

10 000 kronor, så mycket kostar det i månaden att hyra en trea i de nya Stockholmshusen. Det innebär en hyra på ca 1 550 kr per kvadratmeter och år trots investeringsstöd, vilket är marginellt lägre än 1 800-1 900 kr per kvadratmeter och år vilket annars är den genomsnittliga hyran för de nyproducerade lägenheter som Bostadsförmedlingen förmedlar. Hyran är mycket högre än vad de tilltänkta hyresgästerna klarar av uppger Eric Elmgren som är förhandlingschef på Hyresgästföreningen till FastighetsNytt. Inte heller oppositionen är nöjd, hyran är betydligt högre än vad man tidigare antytt uppger Björn Ljung som är Liberal ledamot i Stockholms stadsbyggnadsnämnd.

Läs mer här.

Enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Fastighetsbyrån får regeringens bostadspolitik underkänt. De svarande har lägst förtroende för Miljöpartiets bostadspolitik, samtidigt som partiet just nu innehar bostadsministerposten. Bäst förtroende har svenskarna för Moderaternas och Socialdemokraternas bostadspolitik men samtidigt framgår att många upplever samtliga partiers politik som otydlig eller frånvarande, nästan hälften av de svarande uppger att de inte kan bedöma partiernas bostadspolitik. Det går därför att konstatera att det finns mycket att arbeta på för samtliga partier under nästa mandatperiod.

Läs mer här.

Unga personer, i åldrarna 20-29 år, har mycket svårt att få bolån för att köpa en bostad i landets 20 största kommuner. Det visar en kartläggning av SBAB. Anledningen är att de har för låga inkomster för att ta sig igenom bankernas hårda Kvar-Att- Leva-På-kalkyler (KALP).

– Situationen för de unga leder till segregation, där de som har turen att ha föräldrar med ekonomiska resurser kan få hjälp. Övriga står utan både hjälp och egen bostad, säger Claudia Wörmann.

Läs mer här.

Priserna på bostadsmarknaden styrs av möjligheten att ta lån. Riksbanken och Finansinspektionens huvudmål att är minska hushållens skuldsättning men effekterna är enligt Jacob Bruzelius, finanschef Rikshem, större än vad man kan tro.

”En minskning av nya bolån per år med 100 miljarder kronor sänker det aggregerade priset på bostadsmarknaden med en multipel av samma belopp […]”, skriver Bruzelius i en krönika på FastighetsNytt.

Läs mer här.

Sveriges tillväxt var starkare än väntat under årets första kvartal, det framkom av de siffror som SCB publicerade den 30 maj. Sveriges BNP växte med 0,7 procent jämfört med föregående kvartalet. Enligt Swedbanks chefsekonom Anna Breman är förklaringen att hushållen får allt mer i plånboken genom att arbetslösheten minskar, lönerna stiger och räntorna förblir låga. Som vi rapporterat tidigare minskade antalet påbörjade bostäder i Stockholmsregionen dramatiskt under det första kvartalet i år enligt SCBs statistik men Breman tror att effekterna på tillväxten kommer att dröja tills 2019.

Läs mer här.

Enligt ny statistik från SCB var antalet påbörjade lägenheter i Stockholms län 42 procent färre under det första kvartalet av 2018 jämfört med samma kvartal i fjol. Under det första kvartalet 2017 utgjorde bostadsbyggandet i Stockholms län nästan 30 procent av Sveriges totala byggande. Nu ser vi alltså en dramatisk inbromsning i landets största marknad. Totalt sjönk antalet påbörjade lägenheter med 13 procent i landet, jämfört med samma kvartal i fjol.

Läs mer här.

I en debattartikel i tidningen Fastighetsnytt ger Bo Nordlund, Teknisk dr, och Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, fem förslag till åtgärder som kan lösa bostadsbristen:

• Bostadsbristen kan inte byggas bort. Det krävs också åtgärder som ökar rörligheten i beståndet och ger ett bättre nyttjande av befintliga lägenheter i samtliga upplåtelseformer.
• Staten måste ta en aktiv roll i finansiering och risktagande. Fokus flyttas från husen till hushållen. Den generella bostadspolitiken utformar spelplan och spelregler som syftar till att underlätta hushållens bostadskarriärer. Den specifika bostadspolitiken fokuserar på de hushåll som inte på egen hand klarar av att komma in på och agera inom bostadsmarknaden. Begreppen affordable och social housing ges en svensk tolkning.
• Finansieringen är en nyckelfråga och det måste skapas ett institutionellt regelsystem som medger en snabb uppbyggnad av eget kapital hos hushållen samtidigt som en översyn och sammantagen anpassning krävs när det gäller bolånetak, amorteringskrav och tankar om reducerade ränteavdrag.
• Skatte- och hyressättningssystemen ses över med primär målsättning att utforma åtgärder som ökar rörligheten i bostadsbeståndet.
• Bostäder betraktas som en del av samhällets infrastruktur och besluten att bygga nya bostadsområden lyfts upp på regional nivå.

Läs mer här.

Kombinationen av högre lönsamhetskrav i varje enskilt projekt och finansinspektionens ökade krav på eget kapital sänker bostadsbyggandet. Lösningen är inte att gå tillbaka till 90-talets lönsamhetskalkyler utan istället att locka mer kapital till marknaden och öka rörligheten i beståndet. Det skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi KTH, och Bo Nordlund, tekn dr, MRICS verksam i BREC-Bo Nordlund REC AB.

Läs mer här.

Amorteringskraven får alltfler hushåll att ta blancolån. Något som ökar dess sårbarhet vid en lågkonjunktur. Med tanke på den nuvarande räntenivån är det penningpolitiska svängrummet i en sådan situation litet. Rober Boije, SBABs nya chefsekonom, föreslår därför att amorteringskravet ska kunna sänkas vid en konjunkturnedgång.

Läs mer här.

Nu rapporterar också Dagens industri om regeringens miljardsatsning, byggsubventionerna, som inte gett några bostäder där behovet är som störst.

Om studentbostäder exkluderas har inte en enda bostad byggts i varken Stockholm eller Uppsala. Istället är Kalmar den kommun i vilken flest bostäder fått ta del av statens investeringsstöd. Totalt har 9 000 lägenheter tilldelats investeringsstöd vilket är långt från de 200 000 som regeringen tagit höjd för.

”Vill man hjälpa ekonomiskt svaga hushåll att komma in på bostadsmarknaden måste man så klart se till att dessa bostäder hamnar där människor vill bo. Att subventionera fram billiga lägenheter där marknaden är som svagast är jag mycket tveksam till”, säger Johan Skoglund, vd för byggbolaget JM.

Läs mer här.

Diverse ogenomtänkta beslut har i praktiken knäckt efterfrågan på nya bostäder. En yrvaken bransch söker nya finansieringar på en skakig marknad, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, i en krönika i Fastighetstidningen.

Läs mer här.

I en krönika i Fastighetsnytt skriver Göran Cars, professor i samhällsplanering:

– Min slutsats är att det finns goda skäl att återerövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan.

Skälet är att de skolor, posthus, rådhus och järnvägsstationer som byggdes då står kvar än idag. Dess arkitektoniska kvalitéer har lett till att byggnaderna undgått rivning och istället renoverats och anpassats till dagens behov. Att tro att lägre byggkostnader är en vinst är att lura sig själv. Att bygga med hög kvalité och arkitektonisk omsorg är i ett långt perspektiv alltid mest lönsamt, skriver Cars.

Läs mer här.

Varje år utgår 30 miljarder i ränteavdrag till svenskarna. Tanken med ränteavdraget är att kapitalsvaga hushåll ska få möjlighet att efterfråga en bostad på likvärdiga villkor som kapitalstarka hushåll men en granskning som SVT gjort visar att pengarna fördelas ojämnt. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer i bidrag än den svagaste tiondelen. En av orsakerna är att det saknas ett absolut tak för avdraget, för ränteutgifter över 100 000 kronor per år sänks avdraget från 30 till 21 procent.

Läs mer här.

Analysföretaget Evidens gör en årlig enkätundersökning av hushållens förväntningar på bostadspriserna. Det är uppenbart att hushållen på kort sikt är präglade av höstens nedgång, på ett års sikt spås en uppgång på ca 1 procent. Storstadsborna spår sedan en årlig uppgång på 3,8 procent de närmsta fem åren och därefter på ca 5,2 procent årligen.

Hushållens förväntningar ligger de närmsta åren på ungefär samma nivå som Riksbankens och marknadsaktörernas. I debatten talas ofta om en bostadsbubbla men priserna följer hushållens disponibla inkomster. Ted kommenterar debatten ytterligare:

– ”Det finns också internationella studier som visar att vi inte har en ”klassisk” bubbla. Men några aktörer tror det, ibland baserat på fel statistik som sambandet mellan pris och hyror. Då missar man att hyrorna i Sverige i tillväxtorter är lägre än faktisk betalningsvilja på grund av hyressättningssystemet. ”

Läs mer här.

Den 10 april tillkännagav regeringen att byggbonusen utökas med 95 miljoner. Det innebär att kommunerna får möjlighet att dela på nästan 1,4 miljarder under 2018. Under 2017 fick 199 av 240 kommuner bonus, kraven är enligt Boverkets hemsida:

1. Att komunnen under de senaste 12 månaderna gett startbesked för minst en bostad.
2. Att kommunen antagit riktlinjer för bostadsförsörjning i enlighet med lagen (2000:13) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
3. Att kommunen har antagit en översiktsplan eller gjort en översyn av befintlig plan. Om befintligt plan visat sig vara inaktuell krävs att kommunfullmäktige tagit beslut om åtgärder för att göra den aktuell.
4. Att det finns minst en nyanländ med uppehållstillstånd folkbokförd i kommunen.
5. Bonusen är uppdelad i två delar, en för bostäder som motsvarar behov för nyanlända och en del för övriga bostäder. För att få del av den första delen krävs att de nyanlända också omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

De kommuner som kvalificerar sig tilldelas bonus i förhållande till hur många bostäder som fått startbesked inom de båda grupperna; bostäder som motsvarar de nyanländas behov och övriga bostäder. Under 2018 fick de kommuner som beviljats bonus i snitt ca 2500 kronor per bostad som fått startbesked.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Läs mer på Boverkets hemsida här.

Enligt en artikel från SABO, publicerad på FastighetsNytt, upplever många allmännyttiga bolag runt om i Sverige att hyresförhandlingarna fungerar dåligt. Av det skälet har SABO tillsatt en grupp med representanter från sex av sina medlemsföretag, i artikeln presenterar dem sina förslag på åtgärder som skulle kunna få hyressättningssystemet att fungera bättre. Också SABO:s styrelse ställer sig bakom förslagen. De förslag som presenteras ska bidra med långsiktighet både vad gäller hyror och underhåll. Det konkreta förslag som sticker ut mest är att SABO nu ansluter sig till Fastighetsägarnas linje och önskar en oberoende tvistelösning när parterna kör fast i förhandlingarna.

Läs mer här.

Bostadsbyggandet spås minska med 30 procent jämfört med vid konjunkturtoppen 2017 enligt Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos. Totalt uppskattas antalet påbörjade bostäder per år att minska med ca 20 000, vilket ger ca 46 000 påbörjade bostäder 2019.

Kreditrestriktioner och det skärpta amorteringskravet påskyndar konjunkturnedgången enligt Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.