Peter Eriksson, bostadsminister i övergångsregeringen, är bekymrad över det sjunkande bostadsbyggandet och de stora kostnaderna som är förenade med bostadsbristen. Under ett seminarium hos Stockholms handelskammare uppgav han att Sverige måste välja, antingen måste vi bygga mer eller måste vi utveckla systemet med social housing, som han menar att vi redan etablerat genom de sociala kontrakt som socialtjänsten sluter. Personligen önskar han ett ökat byggande.

I en kommentar säger Mats Green, bostadspolitisk talesperson för moderaterna, att också han vill undvika social housing och istället fokusera på generella bostadspolitik.

Läs mer här.

Bostadsbristen kostar Stockholmsregionen 100 miljoner om dagen, eller 35 miljarder om året, i utebliven tillväxt. Det framkommer av en underökning som WSP gjort på uppdrag av Stockholms handelskammare.

Läs mer här.

Finansinspektionens vice generaldirektör Martin Noréus tar på sig en del av ansvaret för att bostadsbyggandet faller men att enskilda bostadsutvecklare råkar illa ut är han inte bekymrad över, det innebär ingen risk för det finansiella systemet.

”Vår uppgift är inte att vara populära. Det gör helt enkelt lite ont att reglera, säga stopp och säga nej”, säger Martin Noréus.

Läs mer här.

Bostadspriserna sjönk med 0,9 procent under oktober månad i riket som helhet jämfört med föregående månad enligt Valueguard HOX index. Priserna brukar dock gå ner i oktober och om säsongseffekten rensas bort framgår istället att priserna steg något. Utan hänsyn till säsongseffekter så sjönk priserna på villor mest, -1,2 procent i riket. Motsvarande siffra för bostadsrätterna är -0,4 procent. I Stockholm var nedgången på villor och bostadsrätter -0,7 respektive -0,4 procent. Malmö sticker ut i positiv bemärkelse, där steg priset både på villor och bostadsrätter med 1,1 respektive 1,3 procent.

Läs mer här.

I Dagens Industri kommenterar Veidekke, WSP, Evidens samt en rad andra företag i branschen läget på bostadsmarknaden och de konstaterar att Boverkets byggmål blir allt svårare att nå. Tvärtom tyder statistiken för påbörjade bostäder samt bygglovsansökningar på en kraftig nedgång i bostadsbyggandet från 2020.

Läs mer här.

I år är det 10 år sedan den statliga fastighetsskatten för bostadshus avskaffades och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. I samband med förändringen höjdes också reavinstskatten från 20 till 22 procent. Det första 1,5 året efter förändringen sjönk omsättningen av både småhus och bostadsrätter. Efter det är det dock svårt att uppskatta förändringarnas effekt på rörligheten på bostadsmarknaden då effekterna inte är möjliga att särskilja från effekterna av till exempel prisutveckling och kreditrestriktioner.

Läs mer här.

I bostadspodden Kvadrat diskuterar Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss och John Hassler, professor på Stockholms universitet, den kraftiga inbromsning i försäljningen av nyproducerade lägenheter och ungas problem att komma in på bostadsmarknaden.

Lyssna på Podden här.

Titta på inspelningen här.

Enligt Sveriges byggindustriers senaste prognos kommer det att påbörjas 42 500 nya bostäder under 2019, ett tapp med 21 500 bostäder sedan toppen 2017.

– Vi har varnat för det här. Bolånetak och skärpta amorteringskrav har kraftigt begränsat andelen hushåll som kan finansiera en bostad. En tredjedel av marknaden för nyproduktion har försvunnit på två år. Det sjunkande bostadsbyggandet kommer få spridningseffekter i övriga ekonomin, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.

Sverige hör till de få länder i Europa som, förutom de sociala kontrakten, saknar särskilda lösningar för att hjälpa unga och kapitalsvaga in på bostadsmarknaden rapporterar Dagens industri. De stränga bolånereglerna i kombination med att de billiga hyresrätterna är otillgängliga gör Sverige sämst i klassen.

Läs mer här.

I en intervju i Dagens industri lyfter Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist att bostadsbyggandet i Stockholm minskat med 30 procent, vilket är alarmerande. Lösningen är att luckra upp kreditrestriktionerna men i addition måste bostadsutvecklarna troligen också se över sin affärsmodell, tiden från bindande kontrakt till inflytt är med stor sannolikhet längre än vad framtidens kunder kommer att acceptera.

Läs mer här.

Enligt en ny rapport från Boverket är andrahandshyrorna i genomsnitt 65 procent högre än förstahandshyrorna. I Stockholm är skillnaden än större, där är andrahandshyrorna i genomsnitt 104 procent högre än förstahandshyrorna. Detta trots att Hyresnämnden egentligen bara brukar godkänna ett påslag på 10-15 procent vid uthyrning av hyresrätt i andra hand. Trots den stora skillnaden är det få som anmäler att de betalar för hög hyra.

Läs mer här.

60 procent av dem som hyr sin bostad skulle hellre vilja äga, det framkommer av en undersökning som Stockholms Handelskammare gjort. 50 procent av dem som hellre skulle vilja äga hänvisar till ekonomiska begränsningar. 26 procent anger att banken inte beviljar tillräckligt lån, 17 procent anger att amorteringskraven är det främsta hindret.

Läs mer här.

Enligt SBABs prognoser och beräkningar är det nu billigare att välja bunden än rörlig ränta för löptider över 1 år. Men trots dessa historiskt små skillnader mellan räntorna så avstår de svenska hushållen från att binda sina räntor. Det skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett blogginlägg.

Läs mer här.

Mäklarstatistik visar att bostadsrättspriserna steg med 2 procent under september månad samtidigt som villapriserna sjönk med 1 procent i riket som helhet. I centrala Stockholm steg bostadsrättspriserna med 1 procent, i Göteborg låg de stilla och i Malmö steg de med 2 procent. De totala siffrorna för de senaste 12 månaderna är dock fortfarande negativa, – 6, -3 respektive -2 procent för centrala Stockholm, Göteborg och Malmö.

Villapriserna har sjunkit totalt 2 procent på 12 månader i riket som helhet men desto mer i Stockholm, där har de sjunkit 10 procent vilket är mer än dubbelt så mycket som i Göteborg där de bara sjunkit 4 procent under samma tid.

Läs mer här.

– Vi har så mycket ordning och reda att man börjar bli dumsnål i politiken. Sa Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, i samband med Stora Näringslivsdagen i Västerås.

Winsth menar att målet om att sänka statsskulden till 20 procent av BNP kan vara att gå för långt. Det vore inte farligt att ha en statsskuld på 25 procent, snarare tvärtom. Det skulle ge utrymme för satsningar på till exempel utbildning och en lyckad integration vilket är avgörande för Sveriges framtida ekonomiska utveckling.

Läs mer här.

Robert Boije, SBAB, och Annika Winsth, Nordea, tror både att reporäntan kommer att höjas i slutet av året och därmed kommer de rörliga räntorna för första gången på mycket länge stiga. På några års sikt spås den rörliga räntan gå upp till 2-3 procent men inte ens i långa prognoser spås räntan stiga över 4 procent.

Läs mer här.

Kreditrestriktionerna är ett hinder för kvinnor som vill skilja sig i Stockholm, det skriver Annika Creutze i en kommentar i Svenska Dagbladet. Det finns inte någon kommun i Stockholms län i vilken en ensamstående kvinna med normalinkomst kan köpa en trea. I Stockholms kommun räcker normalinkomsten inte ens till en etta. Samtidigt är hyresmarknaden stängd.

Läs mer här.

Tuffare tider spås i Sveriges arkitekters branschrapport som släpps i veckan. I rapporten som framtagits med hjälp av Danske Bank framgår att kreditåtstramningar nu minskar bostadsbyggandet vilket slår hårt mot de arkitekter som inte kan styra om verksamheten mot offentliga lokaler och infrastruktur.

Läs mer här.

Räntan förblir oförändrad på -0,5 procent, planerad höjning skjuts på framtiden och prognostiseras nu komma först i december eller februari nästa år.

Läs mer här.

I bankernas Kvar-Att-Leva-På-kalkyler avgörs hur mycket ett hushåll får låna. Villkoren förändras över tid och skiljer sig åt mellan bankerna. Di har gjort en sammanställning av de aktuella kraven.

Läs mer här.

– Trots den med många länders mått extrema befolkningstillväxt som Sverige haft, har vi fortfarande bostäder per invånare i nivå med Danmark. Och vi har långt fler bostäder i relation till invånarantalet än till exempel USA och Australien, säger Bengt Hansson som är expert på Boverket till SvD.

Problemet är istället, enligt Hansson, att vi inte bor på ett sätt som motsvarar våra behov. Istället för att bygga mer bör vi använda de bostäder vi har på ett mer effektivt sätt, genom en uppluckring av hyresregleringen, återinförandet av fastighetsskatt och sänkning av ränteavdraget. Hansson påpekar också att bostadsmarknaden i allmänhet inte bör blandas ihop med bostadsmarknaden för utsatta grupper, vilken kräver andra åtgärder.

Läs mer här.

Hyreskommissionen som tillsattes av Hyresgästföreningen och med Stefan Attefall, fd bostadsminister, som ordförande presenterade sitt slutbetänkande den 28 augusti. Uppdraget har varit att fundera kring hyresrättens roll i framtiden och hur hyressättningssystemet kan fungera bättre.

Totalt lade kommissionen fram 23 förslag. Däribland systematiserad hyressättning, en oberoende tvistelösning samt förslag på att införa ett gemensamt fastighetsanknutet kostnadsindex.

Läs mer här.

Marknaden bygger för få bostäder, till följd av att de privata företagen vill vinstmaximera. Det skriver den särskilda utredaren Nooshi Dadgostad, tillika vice partiledare för Vänsterpartiet och bostadspolitisk talesperson. I utredningen som presenterades den 23 augusti föreslås att ett förtydligande av lagen ska ske så att fler kommuner väljer att använda möjligheten att ålägga fastighetsägare med vite om de inte bygger enligt den tidsram som parterna kommit överens om. Vidare föreslås en ny kommunal förköpslag som ska öka kommunernas möjlighet att styra nybyggnationen.

Läs mer här.

Hyresgästföreningens initiativ Bostad 2030 har offentliggjort sitt slutbetänkande. Av det framgår bland annat en ambition av att med hjälp av statlig finansiering se till att det byggs också i långkonjunktur men också att boendekostnaden för nyproduktion bör regleras genom priset vid kommunal markförsäljning.

Läs mer här.

10 000 kronor, så mycket kostar det i månaden att hyra en trea i de nya Stockholmshusen. Det innebär en hyra på ca 1 550 kr per kvadratmeter och år trots investeringsstöd, vilket är marginellt lägre än 1 800-1 900 kr per kvadratmeter och år vilket annars är den genomsnittliga hyran för de nyproducerade lägenheter som Bostadsförmedlingen förmedlar. Hyran är mycket högre än vad de tilltänkta hyresgästerna klarar av uppger Eric Elmgren som är förhandlingschef på Hyresgästföreningen till FastighetsNytt. Inte heller oppositionen är nöjd, hyran är betydligt högre än vad man tidigare antytt uppger Björn Ljung som är Liberal ledamot i Stockholms stadsbyggnadsnämnd.

Läs mer här.

Enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Fastighetsbyrån får regeringens bostadspolitik underkänt. De svarande har lägst förtroende för Miljöpartiets bostadspolitik, samtidigt som partiet just nu innehar bostadsministerposten. Bäst förtroende har svenskarna för Moderaternas och Socialdemokraternas bostadspolitik men samtidigt framgår att många upplever samtliga partiers politik som otydlig eller frånvarande, nästan hälften av de svarande uppger att de inte kan bedöma partiernas bostadspolitik. Det går därför att konstatera att det finns mycket att arbeta på för samtliga partier under nästa mandatperiod.

Läs mer här.

Unga personer, i åldrarna 20-29 år, har mycket svårt att få bolån för att köpa en bostad i landets 20 största kommuner. Det visar en kartläggning av SBAB. Anledningen är att de har för låga inkomster för att ta sig igenom bankernas hårda Kvar-Att- Leva-På-kalkyler (KALP).

– Situationen för de unga leder till segregation, där de som har turen att ha föräldrar med ekonomiska resurser kan få hjälp. Övriga står utan både hjälp och egen bostad, säger Claudia Wörmann.

Läs mer här.

Priserna på bostadsmarknaden styrs av möjligheten att ta lån. Riksbanken och Finansinspektionens huvudmål att är minska hushållens skuldsättning men effekterna är enligt Jacob Bruzelius, finanschef Rikshem, större än vad man kan tro.

”En minskning av nya bolån per år med 100 miljarder kronor sänker det aggregerade priset på bostadsmarknaden med en multipel av samma belopp […]”, skriver Bruzelius i en krönika på FastighetsNytt.

Läs mer här.

Sveriges tillväxt var starkare än väntat under årets första kvartal, det framkom av de siffror som SCB publicerade den 30 maj. Sveriges BNP växte med 0,7 procent jämfört med föregående kvartalet. Enligt Swedbanks chefsekonom Anna Breman är förklaringen att hushållen får allt mer i plånboken genom att arbetslösheten minskar, lönerna stiger och räntorna förblir låga. Som vi rapporterat tidigare minskade antalet påbörjade bostäder i Stockholmsregionen dramatiskt under det första kvartalet i år enligt SCBs statistik men Breman tror att effekterna på tillväxten kommer att dröja tills 2019.

Läs mer här.