I en krönika i Fastighetsnytt skriver Göran Cars, professor i samhällsplanering:

– Min slutsats är att det finns goda skäl att återerövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan.

Skälet är att de skolor, posthus, rådhus och järnvägsstationer som byggdes då står kvar än idag. Dess arkitektoniska kvalitéer har lett till att byggnaderna undgått rivning och istället renoverats och anpassats till dagens behov. Att tro att lägre byggkostnader är en vinst är att lura sig själv. Att bygga med hög kvalité och arkitektonisk omsorg är i ett långt perspektiv alltid mest lönsamt, skriver Cars.

Läs mer här.

Varje år utgår 30 miljarder i ränteavdrag till svenskarna. Tanken med ränteavdraget är att kapitalsvaga hushåll ska få möjlighet att efterfråga en bostad på likvärdiga villkor som kapitalstarka hushåll men en granskning som SVT gjort visar att pengarna fördelas ojämnt. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer i bidrag än den svagaste tiondelen. En av orsakerna är att det saknas ett absolut tak för avdraget, för ränteutgifter över 100 000 kronor per år sänks avdraget från 30 till 21 procent.

Läs mer här.

Analysföretaget Evidens gör en årlig enkätundersökning av hushållens förväntningar på bostadspriserna. Det är uppenbart att hushållen på kort sikt är präglade av höstens nedgång, på ett års sikt spås en uppgång på ca 1 procent. Storstadsborna spår sedan en årlig uppgång på 3,8 procent de närmsta fem åren och därefter på ca 5,2 procent årligen.

Hushållens förväntningar ligger de närmsta åren på ungefär samma nivå som Riksbankens och marknadsaktörernas. I debatten talas ofta om en bostadsbubbla men priserna följer hushållens disponibla inkomster. Ted kommenterar debatten ytterligare:

– ”Det finns också internationella studier som visar att vi inte har en ”klassisk” bubbla. Men några aktörer tror det, ibland baserat på fel statistik som sambandet mellan pris och hyror. Då missar man att hyrorna i Sverige i tillväxtorter är lägre än faktisk betalningsvilja på grund av hyressättningssystemet. ”

Läs mer här.

Den 10 april tillkännagav regeringen att byggbonusen utökas med 95 miljoner. Det innebär att kommunerna får möjlighet att dela på nästan 1,4 miljarder under 2018. Under 2017 fick 199 av 240 kommuner bonus, kraven är enligt Boverkets hemsida:

1. Att komunnen under de senaste 12 månaderna gett startbesked för minst en bostad.
2. Att kommunen antagit riktlinjer för bostadsförsörjning i enlighet med lagen (2000:13) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
3. Att kommunen har antagit en översiktsplan eller gjort en översyn av befintlig plan. Om befintligt plan visat sig vara inaktuell krävs att kommunfullmäktige tagit beslut om åtgärder för att göra den aktuell.
4. Att det finns minst en nyanländ med uppehållstillstånd folkbokförd i kommunen.
5. Bonusen är uppdelad i två delar, en för bostäder som motsvarar behov för nyanlända och en del för övriga bostäder. För att få del av den första delen krävs att de nyanlända också omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

De kommuner som kvalificerar sig tilldelas bonus i förhållande till hur många bostäder som fått startbesked inom de båda grupperna; bostäder som motsvarar de nyanländas behov och övriga bostäder. Under 2018 fick de kommuner som beviljats bonus i snitt ca 2500 kronor per bostad som fått startbesked.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Läs mer på Boverkets hemsida här.

Enligt en artikel från SABO, publicerad på FastighetsNytt, upplever många allmännyttiga bolag runt om i Sverige att hyresförhandlingarna fungerar dåligt. Av det skälet har SABO tillsatt en grupp med representanter från sex av sina medlemsföretag, i artikeln presenterar dem sina förslag på åtgärder som skulle kunna få hyressättningssystemet att fungera bättre. Också SABO:s styrelse ställer sig bakom förslagen. De förslag som presenteras ska bidra med långsiktighet både vad gäller hyror och underhåll. Det konkreta förslag som sticker ut mest är att SABO nu ansluter sig till Fastighetsägarnas linje och önskar en oberoende tvistelösning när parterna kör fast i förhandlingarna.

Läs mer här.

Bostadsbyggandet spås minska med 30 procent jämfört med vid konjunkturtoppen 2017 enligt Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos. Totalt uppskattas antalet påbörjade bostäder per år att minska med ca 20 000, vilket ger ca 46 000 påbörjade bostäder 2019.

Kreditrestriktioner och det skärpta amorteringskravet påskyndar konjunkturnedgången enligt Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.

Sedan regeringen aviserade en översyn av reglerna för företagens ränteavdrag har frågan debatterats flitigt. Det ursprungliga förslaget har kritiserats för att slå mycket hårt mot hyresrätten. Wallenstam har bland annat varnat för att det kan innebära en hyresökning med 1000 kr i månaden för en nyproducerad lägenhet.

Den 21 mars presenterade regeringen sin lagrådsremiss. I tidningen Fastighetsnytt gör Anna Persson och Viktor Sandberg från Svalner en bra sammanställning av förslaget i korthet och dess konsekvenser.

Läs mer här.

Investeringsbidraget till hyresrätter som infördes hösten 2016 höjs nu. Grundstödet höjs med 500 kronor per kvadratmeter BOA i de kommuner som är i störst behov av fler bostäder. I övriga kommuner höjs det högsta möjliga stödet med 1 000 kronor på kvadratmeter BOA. Samtidigt höjs den så kallade normhyran, den högsta tillåtna hyran, med 100 kronor i de större kommunerna. I övriga kommuner höjs normhyran med 50 kronor.

Utöver detta tillkännager regeringen också att de inför en påbyggnadsbonus vilken ska täcka merkostnaderna för att bygga på en befintlig byggnad jämfört med att bygga direkt på mark. Syftet är att förtäta bostadsområden utan att ta värdefulla markytor i anspråk.

SVT Nyheters granskning visar att intresset för stödet hitintills varit svalt. Satsningen skulle räcka till 15 000 lägenheter om året uppgav regeringen vid införandet men statistik visar att det under de två senaste åren bara byggts totalt ca 10 000 lägenheter med investeringsbidrag. Bidraget har också fått kritik för att inte ge bostäder där de behövs som mest, fram till den 1 februari i år hade bara 700 lägenheter beviljats stöd i Stockholm.

– De allra flesta av dessa bostäder hade byggts ändå. De låg i ”pipen”, redan. När man fick investeringsstödet så innebär det bara att du fick bättre marginaler på ditt projekt, säger Björn Wellhagen, Näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, i en kommentar till SVT Nyheter.

Några som är positiva till investeringsbidraget är Hyresgästföreningen, förhandlingschefen Eric Elmgren framhåller dock i ett pressmeddelande att det på sikt också behövs en skattereform där man gör något åt den skattemässiga skillnaden mellan upplåtelseformerna.

Den 14 mars presenterade Valueguard prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden för februari månad. Priserna gick ner något och tycks nu ha planat ut på en lägre nivå skriver Dagens industri. De tre senaste månaderna har bostadsrättspriserna gått ner med 0,6 procent i Stockholm vilket går att jämföra med att priserna under höstens värsta månader föll med totalt ca 11 procent. Att marknaden stabiliserats går att se också i Göteborg och Malmö.

Hushållen har blivit mer optimistiska, hälften av dem tror nu på stigande priser igen. Mäklarna är mer pessimistiska, de flesta tror på stillastående priser enligt Dagens industri.

Swedbank är den första av storbankerna som slopat sitt skarpa skuldkvotstak. I ett pressemeddelande den sista februari meddelade Swedbank att hushållens skuldsättning nu istället kommer att begränsas av Finansinspektionens nya amorteringskrav som innebär att de som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera 1 procent ytterligare av lånet varje år.

Läs mer här.

Bolånetaket 2010 kan tolkas som ett paradigmskifte, sedan dess har kravet på eget kapital vid bostadsköp blivit allt större. Samtidigt finns inget svar på varifrån de egna kapitalet ska komma. Det skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, på Fastighetsnytt.

”… vi [kan] argumentera för att en utökad finansiering med eget kapital förutsätter ett batteri av samordnade åtgärder. Det kan krävas lånegarantier och statliga startlån. Därtill skattesubventioner till bosparande och hyrköp. Hur mycket staten ska ‘lägga sig i’ är en klassisk politisk fråga. Rekommendationen är att anamma ett pragmatiskt synsätt baserat på en omvärldsanalys. I potten ligger en fungerande bostadsmarknad som medger ett omfattande bostadsbyggande kombinerat med finansiell stabilitet.” Skriver Stellan Lundström.

Läs mer här.

Globala aktörer som betalar mindre i skatt och har lägre lönekostnader vinner stora upphandlingar när de kan erbjuda betydligt lägre pris än de inhemska. Det kan framstå som fördelaktigt också för skattebetalarna men faktum är att det lägre priset inte kompenserar för effekten av minskade skatteintäkter. Dessutom sänks priset på arbetskraft och om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. Det skriver representanter för byggbranchen på Di debatt.

”Vi vill se en nationell handlingsplan för justa villkor i arbetslivet och konkurrens på lika villkor. Arbetstagarna och företagen har delvis motstridiga intressen som kan hanteras genom förhandlingar och kollektivavtal. Men här kan parterna arbeta tillsammans. Vi kan bara hoppas att de politiska partierna på båda sidorna av blockgränserna kan ta sig an dessa gemensamma men stora och viktiga utmaningar.” skriver Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige, Jens Hoffmann, vd Dipart Entreprenad AB, Valle Karlsson, förbundsordförande för SEKO, Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnadsarbetareförbundet och Jessica Löfström, vd Expandera Mera. 

Läs mer här.

Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren, i fjol färdigställdes 53 300 bostäder. Det är dock långt från det behov som Boverket uttalat på ca 80 000 bostäder om året, totalt 600 000 fram till 2025. Dessutom planade antalet påbörjade bostäder ut under hösten 2017 vilket tyder på att bostadsbyggandet kommer att vara än lägre än det behov som Boverkets prognoser visar.

Läs mer här.

20 procent av dem under 29 år som tar ett blancolån använder pengarna som kontantinsats vid ett bostadsköp, det visar en ny undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Sedan 2016 då det första amorteringskravet infördes har antalet blancolån ökat dramatiskt, en möjlig förklaring är att många försöker kringgå både amorteringskrav och bolånetak uppger Riksbanken i en ny analys. Just nu gör Finansinspektionen en undersökning av den bakomliggande orsaken till blancolånens tillväxttakt, resultatet redovisas i juni.

Läs mer här.

På bloggen Ekonomistas redogör Lars EO Svensson för de ekonomiska konsekvenserna av kreditrestriktionerna för ett ungt hushåll som vill köpa en genomsnittlig etta i Stockholms kommun. Med en belåningsgrad på 85 procent blir boendeutgiften så hög som 10200 kr varav boendekostnaden endast utgör 2400 kr i månaden. För en ung person som kan förlita sig på kapital från sina föräldrar i den utsträckning att belåningsgraden är mindre än 50 procent blir boendeutgiften 4400 kr – vilket är 5800 kr lägre än för den unga person som måste belåna sig till 85 procent.

I ett annat räkneexempel visar Svensson också att kreditrestriktionerna slår mot fler hushåll än vad finansinspektionen uppger och att inkomstkravet med dem ökar. Med vad Svensson kallar rimliga krav skulle ett hushåll med en inkomst på 27000 kr i månaden kunna köpa den genomsnittliga ettan i Stockholms kommun, med dagens restriktioner krävs 35000 kr.

Läs mer här och här.

Den 12 februari skrev SKL:s VD Lena Micko på DN debatt att kommunerna inte påverkar kostnaden för att bygga bostäder nämnvärt då markpriserna i Sverige är låga. Till Byggindustrin ger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för Sverige Byggindustrier, en annan syn ”Markkostnaderna är en tung kostnad och har ökat med närmare 300 procent mellan 2006 och 2016. Det är bostadsrätter i de största kommunerna som drar upp mark- och byggpriserna och det är där behoven och byggandet är som störst”. Att räkna in både dyr mark i storstäderna och mark som säljs till mycket låga priser på landsbygden och ta fram ett genomsnitt ger en skev bild. ”Att det är låga markpriser i Ludvika för hyresrätter påverkar inte bostadsrättsbyggandet i Stockholm”, säger Wellhagen.

Läs mer här.

Är det rent av bra för byggbranschen att bostadspriserna gått ner? Åsikterna går isär när Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör, Järfälla kommun, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB diskuterar bostadsmarknadens utveckling i Svensk Byggtjänsts pod Snåret. Programledare Emma Jonsteg. Lyssna på avsnittet nedan.

Socialdemokraterna har bestämt sig för att höja tomträttsavgälderna i Stockholm dramatiskt, något som kommer att slå hårt mot både småhusägare och hushåll som bor i flerfamiljshus utan friköpt mark. Systemet för hur tomträttsavgälderna sätts behöver förändras. Indexuppräkning bör införas istället för att kommunen, som nu, ges möjlighet att genomföra stora höjningar vart tionde år. Det skriver Lotta Edholm (L), Oppositionsborgarråd i Stockholm, på Fastighetsnytt.

Läs mer här.

Den 14 februari presenterade Valueguard prisutvecklingen på bostadsmarknaden under januari månad. Totalt steg priserna i Sverige med 3,4 procent, priserna på bostadsrätter med 1,4 procent och priserna på villor med 4,1 procent. Också i storstadsregionerna steg priserna. I Stockholm steg bostadsrättspriserna med 2,4 procent och villapriserna med 1,8 procent, motsvarande siffror för Göteborg är 1,7 respektive 3,2 procent. Den totala förändringen de senaste 12 månaderna är dock fortfarande negativ för bostadsrätterna i landet som helhet samt för villorna i Stockholm.

Läs mer här.

Genom att huvudentreprenören bär det direkta ansvaret för att underentreprenörerna betalar ut löner på ett korrekt sätt till sina anställda hoppas regeringen få bukt med oseriösa aktörer i byggbranschen. Stefan Löfven och Ylva Johansson presenterade förslaget som innebär att anställda som inte får ut lön av sin direkta arbetsgivare ska kunna kräva det av underentreprenören och betalar inte de ut pengarna har huvudentreprenören det yttersta ansvaret. Enligt lagförslaget ska det vara tvingande om frågan inte regleras i ett kollektivavtal.

Läs mer här.

SKL har genomfört en studie av kommunernas markpriser och konstaterar att priserna inte är orsaken till de höga kostnaderna för att bygga bostäder. Kommunerna måste enligt EUs regelverk sälja marken till marknadspris vilket fastställs antingen av en oberoende expert eller genom en anbudstävling. Det skriver Lena Micko, ordförande för SKL, på DN debatt.

Inte heller kommunernas planprocess är skälet till de höga bostadspriserna utan istället är det bygg- och fastighetsbranschen som inte har tillräckliga kunskaper om byggreglerna. Det finns dock vägar framåt skriver Micko ”I fjol handlade SKL upp ramavtal som låter kommuner och kommunala bolag beställa bra bostäder till låga kostnader. Enligt exempelvis Leksandbostäder är det tack vare denna upphandling som bolaget över huvud taget kan få fram nya bostäder. Kirunabostäder uppskattar att de sparar in omkring 40 miljoner kronor på ett planerat bygge av 68 lägenheter.”

Läs mer här.

”… den svenska modellen är inte på något sätt given och för att den ska värnas måste den hela tiden utvecklas. Därför har regeringen tagit det som en av sina viktigaste uppgifter. En viktig del av det är att skärpa reglerna för hur kommuner, landsting och stat själva använder medborgarnas skattepengar när de varje år upphandlar varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor.” Det skriver statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi på Aftonbladet debatt.

Läs mer här.

”Amortera är som att ta ett glas vatten i slutet av festen”. I en intervju med SvD liknar Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt bostadsmarknaden med en fest som börjar dra in på småtimmarna. Hans budskap är att politiken behöver ta ansvar och avsluta festen men utan att ge den ett alltför abrupt slut. Amorteringskraven är bra men ränteavdragen bör avskaffas på sikt och investeringsbidragen utökas.

Läs mer här.

I ett reportage gjort av Dagens arena framgår att det endast sökts investeringsbidrag för 15 projekt i Stockholmsregionen, trots att regeringen avsatt 12,3 miljarder för stödet. Ingrid Birgersson, jurist på Boverket, uppger till Dagens arena att ”Det kan vara svårt för byggbolagen att uppnå normhyrorna på grund av höga markhyror och byggkostnader”.

Läs mer här.

Vi bör ta efter den nolltolerans mot kriminalitet och bus som införts i New York med goda resultat. En hållbar stad kräver också en trygg stad, där varken trasiga glödlampor eller kriminalitet accepteras. Det skriver Kristina Alvendal i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

Bostadspoliktik.se har tidigare publicerat Jan Jörnmarks artikelserie i Dagens industri och Martin Hofverbergs replik i dagens arena under ”Hört i debatten”. I ett inlägg på Facebook bemöter Jörnmark nu Hofverbergs kritik:

”I Dagens Arena menar Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hotverberg att jag presenterar en enahanda tolkning av svensk stadsutveckling under de senaste sjuttio åren. Hofverberg menar att prisbildning på bostadsmarknaden inte håller som förklaring till hur människor väljer att bo. I kontrast till min förenklade bild presenterar han därför ett mer idealistiskt färgat alternativ som helt bygger på hur förändringar i bostadkonsumenternas smak tillsammans med bilismen förändrat den svenska stadsutvecklingen. Men att den massiva dräneringen av innerstäderna berodde på en stark smak för boende i nya satellitförorter som Vällingby är svårt att fullt ut acceptera med tanke på att dessa förorter med cirka 15-20 års eftersläpning drabbades av samma befolkningsfall som innerstäderna gjort före dem. Hofverberg menar dessutom att smaksystemen förändrades drastiskt kring 1970 och 1995, vilket råkar vara exakt samtidigt som de olika prissystemen för boenden förändras. Detta kan möjligen tolkas som att smaksystemet tycks uppvisa en närmast perfekt ekonomisk rationalitet.
Läs vidare »

Martin Hofverberg, Hyresgästföreningens chefsekonom, kritiserar i ett inlägg på Dagens arena den artikelserie av Jan Jörnmark som Dagens industri publicerade i mellandagarna. Hofverberg kritiserar Jörnmarks tes om att det var kredit- och prisregleringar som gjorde centrum oattraktivt under efterkrigstiden och menar istället att det låg i tidens ideal att inte bo i centrum.

Läs mer här.

Amorteringskraven skapar stora obalanser på bostadsmarknaden skriver Lars EO Svensson på Ekonomistas. Skillnaden mellan boendeutgiften och boendekostnaden är stor, många som skulle ha råd med boendekostnaden har inte råd med boendeutgiften. För en genomsnittlig trea i Stockholms innerstad blir, vad Lars EO Svensson kallar, tvångssparandet så stort som 17 000 kr i månaden för ett hushåll som omfattas av det nya amorteringskravet. Amorteringskraven drabbar dock hushåll väldigt olika. För ett hushåll med en stor förmögenhet som väljer att placera pengarna i bostaden till den grad att den totala belåningen är lägre än 50 procent blir boendeutgiften 13 000 kr lägre i månaden än för ett hushåll som har en belåningsgrad på 85 procent.

Läs mer här.

Den 24 januari presenterade Swedbank sin nya konjunkturanalys. De skriver att priserna kommer att stabiliseras under 2018 men att de först kommer att sjunka ytterligare 5 procent i storstadsregionerna till följd av ett stort utbud av nyproducerade bostäder samt det kommande amorteringskravet.

Läs mer här.

I ett inlägg på bloggen Ekonomistas kommenterar Lars EO Svensson den missvisande bild som Finansmarknadsminister Per Bolund och de för makrotillsynen ansvariga myndigheterna ger. I Finansinspektionens remisspromemoria till förslaget om utökade amorteringskrav skrev de till exempel att ”de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små. Detta eftersom bolånetagarna generellt har goda möjligheter att fortsätta att betala sina räntor och amorteringar även om räntorna stiger eller inkomsterna faller. Hushållen har även i genomsnitt goda marginaler för att hantera ett fall i bostadspriserna. Dessutom bedöms de svenska bankerna ha tillfredsställande kapitalbuffertar om kreditförluster ändå skulle uppstå.”

Samtidigt stod Finansinspektionens myndighetschef vid sidan av myndighetscheferna för Riksbanken och Riksgälden samt Finansmarknadsminister Per Bolund och sa, vid finansutskottets öppna utfrågning den 23 januari, att det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige är just höga och växande hushållsskulder.

Läs mer här.

I en intervju med Dagens industri kritiserar Hans Wallenstam, VD för fastighetsföretaget Wallenstam, regeringen. Trots att omvärlden erbjuder unikt goda förutsättningar för ett ökat bostadsbyggandet lyckas regeringen sänka byggandet av bostadsrätter genom sina kreditrestriktioner.

Läs mer här.

Konsultbolaget JLL och analysföretaget Evidens har tillsammans tagit fram ett index som beräknar utbud i relation till faktisk efterfrågan på olika marknader. Deras RMI-index visar att det finns tre svenska kommuner, Uppsala, Mölndal och Järfälla, där utbudet är betydligt större än efterfrågan. Stockholm och Örebro har någorlunda balans men går mot ett utbudsöverskott. På andra sidan av skalan återfinns Huddinge och Lidingö, där byggs betydligt mindre än vad som efterfrågas.

”En viss överhettning är inte så problematisk om en region kan locka boende från grannkommuner. Man ska komma ihåg att de allra flesta inte är beredda att flytta långt”, säger Tor Borg, analyschef på JLL, till Dagens industri.

Läs mer här.

Enligt ny statistik från Valueguard sjönk bostadsrättspriserna med 6,5 procent under 2017 medan villapriserna låg stilla. Bara i december månad sjönk bostadsrättspriserna 2,7 procent och villapriserna 1,6 procent. Stockholm sticker ut, där har priserna sjunkit mest. Totalt 9 procent under 2017. Enligt Dagens industri är dock mäklarna optimistiska, de vittnar om fler kunder på visningarna och en ökad aktivitet på marknaden i januari.

Läs mer här.

De 22 förslag som regeringen lagt fram för ett ökat bostadsbyggande är inte tillräckligt. De syftar bara till att öka volymen och saknar initiativ för att minska segregationen skriver Johanna Rand och Nazdar Ghalali från White Arkitekter på Aftonbladet debatt. Våra europeiska grannländer arbetar aktivt med att trygga bostäder till hela befolkningen medan Sverige står passivt. Politikerna bär enligt Rand och Ghalali ansvaret för att skapa de ramverk som krävs för att bygga bort segregationen.

Läs mer här.

Ofta lyfts att markmonopolet är orsaken till bristen på billiga bostäder något som Fastighetsnytt fördjupat sig i. Genom monopolet kan kommunerna styra utbudet av mark och därmed priset på marken de säljer. Det kommunala planmonopolet strider mot grundlagen uppger Hans Lind och bostadsminister Peter Eriksson anser att det går att bygga billigt överallt om bara politisk vilja finns. Men är det så enkelt? Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, lyfter att kommunernas försäljning av mark styrs av kommunallagen och EU-lagstiftningen. Konkurrensreglerna omöjliggör försäljning till subventionerat pris och en kommunal subvention riskerar dessutom att hamna i byggbolagens fickor.

Läs mer här.

Mäklarsamfundet har frågat nästan 1000 mäklare i hela landet om deras förväntningar på bostadspriserna. 52 procent tror att vi kommer att få se utplanande priser det första kvartalet. 36 procent av mäklarna tror på fortsatt sjunkande priser, en uppfattning som är mer utbredd bland mäklarna som arbetar i storstadsregionerna. 90 procent anger att medias rapportering påverkat prisbilden. 71 procent uppger också att bankernas restriktiva utlåning påverkar priserna.

Läs mer här.

Under hösten har Hans Lind uttryckt att bostadspriserna borde sjunka med ca 50 procent för att ligga i nivå med långsiktiga fundamenta. En teori som baserar sig på att priset på lång sikt ska motsvaras av alternativkostnaden för marken samt produktionskostnaden för att bygga. I ett inlägg på Ekonomistas poängterar Harry Flam att det inte är detsamma som att vi idag har en bostadsbubbla. En bostadsbubbla definieras av att prisuppgången drivs av spekulation, något som inte går att se på den svenska marknaden. Flam ifrågasätter också realismen i Linds teori, dels är alternativkostnaden inte synonym med priset på t.ex. åkermark utan därtill måste kostnaden för att möjliggöra byggnation av marken läggas. Dessutom kräver Linds teori enligt Flam sannolikt att kommunernas planmonopol begränsas, vilket troligen strider mot grundlagen i vilken kommunernas självbestämmande regleras.

Läs mer här.

I mellandagarna publicerade Dagens industri en debattserie i fyra delar om de historiska effekterna av en politiskt styrd bostadsmarknad. Författaren Jan Jörnmark, Ekonomihistoriker, förklarar med hjälp av ett unikt material hur politiska beslut fått städer att dö ut men också städer att blomstra. Nyckeln till en blomstrande stad är enligt Jörnmark en fri marknad. Jörnmark menar att det finns åtgärder att vidta för att få marknaden att fungera bättre och varnar samtidigt för att en återreglering skulle ge förödande konsekvenser. Läs hela serien:

Del 1. När staden dog

Del 2. Stadens återkomst

Del 3. Flykten från centrum

Del 4. Marknaden räddar staden

När marknaden förändras uppstår nya sätt att sälja bostäder. Riksbyggen erbjuder nu ”hyrköp” i projekt där det varit svårt att sälja de sista lägenheterna. Det innebär att de boende får option på att köpa bostaden längre fram. Veidekke släppte en rapport om Hyrköp redan tidigare i höstas och dess författare, Linda Jonsson, säger till SvD att – ”Det vore bra för ekonomiskt svaga hushåll som på grund av allt hårdare kreditrestriktioner hindras att komma in på den mest fördelaktiga delen av bostadsmarknaden.”

Läs mer här.

Med syfte att möjliggöra bostadsbyggande i hela landet tillsatte regeringen en utredning i januari 2017. Susanne Bard utsågs till särskild utredare och idag har resultatet överlämnats. Bostadsminister Peter Eriksson uttrycker sig positivt bland annat till de förslag till förbättringar som inte behöver kosta staten speciellt mycket samt till de bidrag till byggemenskaper som föreslås.

Utredningen föreslår i sitt betänkande:
• Kreditgarantier 2.0
• Statliga marknadskompletterande topplån via Almi
• Hyresförlustgaranti vid osäkerhet om framtida efterfrågan
• Startbidrag till byggemenskaper
• Översyn av K3-reglerna
• Tidigarelagt investeringsstöd

Läs mer här.

Bostadspriserna har en bekräftad tillväxt på 1 procent i årstakt men Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik, tror att årstakten om en månad kommer att ligga på minus 2 eller 3 procent.

”Det finns ingen rim och reson i att bostäder ökar med 10 procent varje år samtidigt med inflation och löneökningar. När man har haft ett antal år av kraftiga prisuppgångar så måste det förr eller senare komma en avmattning”, säger Sandegren till Dagens industri.

Sandegren spår dock inte en långvarig trend. Lehman-kraschen påverkade Stockholms bostadsmarknad i ungefär 13 månader innan priserna gick upp igen, motsvarande siffra för Greklandskrisen är 8 månader. Exakt hur länge det kommer att vara denna gången går inte att svara på men Svensk Mäklarstatistik följer det noggrant.

Läs mer här.

Den senaste tiden har bostadsutvecklarnas aktier sjunkit men för den som har blicken bortom bostadsmarknadens turbulens finns vinster att göra säger Bertil Nilsson, fastighetsproffs på analysfirman Jarl Securities, till Dagens industri. Nilsson tror att priserna kommer att stabiliseras och att det nu är värt att satsa på solida företag som har möjlighet att köpa upp gobitar till reapris från företag som jagar kontanter.

Läs mer här.

Riksbanken meddelade idag, den 20 december, att reporäntan lämnas oförändrad på -0,5 procent. Enligt riksbankens egna prognos är en höjning först trolig i mitten av 2018.

Läs mer här.

Det nya amorteringskravet ger effekt på individens riskpreferenser, leder till tvångssparande i bostäder men skapar också stora inlåsningseffekter. Konsekvenser som borde ha analyserats mer innan Finansinspektionen med stöd av regeringen bestämde sig för att införa ytterligare ett amorteringskrav, det skriver Rickard Engström, Doktorand i Fastighet & Bygg med inriktning mot Bank & Finans, på SVT opinion.

Läs mer här.

Varken Finansinspektionen eller Regeringen har presenterat någon analys av de välfärdsekonomiska konserverna av amorteringskravet, något som efterlyses av professor Lars EO Svensson i ett inlägg på bloggen Ekonomistas. Amorteringskravet ger lägre priser vilket ger en välfärdsvinst men för dem med lägre likviditet, som drabbas av amorteringskravet, äts vinsten upp av den minskade möjligheten att efterfråga bostäder. Det innebär att hushåll med hög likviditet tjänar på amorteringskravet medan de som omfattas av amorteringskravet förlorar.

Läs mer här.

I en artikel på DN debatt skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder och förhandlingschef Erik Elmgren att Sverige behöver en socialt hållbar bostadspolitik och att en viktig del i en sådan är hyresrätten. De skriver dock att bland annat modellen för hyressättning har brister och tillsätter därför en kommission med Stefan Attefall, fd bostadsminister, som ordförande. Kommissionen ska analysera hur modellen för förhandlade hyror fungerar i praktiken, komma med förslag till förbättringar och se över hur hyresrätten som boendeform kan utvecklas.

Läs mer här.

Just nu målas flera olika bilder av bostadsmarknaden,  vilka alla är mer eller mindre evidensbaserade. Ofta efterfrågas breda lösningar och helhetsgrepp men sanningen är att politikerna kommer att prioritera och föreslå förändringar i enlighet med sin problembild. Politikerna ägnar sig åt att kasta köttben åt olika grupper av gläfsande hundar och i ärlighetens namn är det ingen som kan förutspå hur framtidens bostadsmarknad kommer att se ut. Det skriver Hans Lind på Samhällsbyggarbloggen.

Läs mer här.

Ser politikerna de stora riskerna? De undrar Tomas Ernhagen, Chefsekonom på Fastighetsägarna, med anledning av de förslag som lurar runt hörnet. Paketeringsutredningen och försämrade möjligheter till ränteavdrag får Ernhagen att vakna kallsvettig.

Läs mer här.