Kategori: Rapporter

Här publicerar vi intressanta rapporter som berör bostadspolitik.

Rapport

Höga inträdeströsklar till bostadsmarknaden i Sverige

Social bostadspolitik

Behövs ett genomgående strukturgrepp i Sverige för att öppna bostadsmarknaden för fler? Vad kan vi lära oss från bostadsmarknaden i våra grannländer?

I en ny rapport har Danske Banks research-avdelning analyserat skillnaderna mellan de nordiska länderna inom det bostadssociala området och hur skillnaderna i stödsystem påverkar möjligheten att ta sig in på bostadsmarknaden.

Sverige sticker ut i rapporten, främst genom att Sverige har färre statliga stödsystem riktade mot svagare grupper än de andra nordiska länderna. Jämfört med våra nordiska grannar är också antalet hemlösa fler samtidigt som trångboddheten är högre i Sverige.

  • Norge: Skattesubventionerade bosparkonton och riktade startlån för nya bostadsköpare. En högre grad av marknadsbaserad hyressättning och stora skattelättnader för andrahandsuthyrning.
  • Finland: Riktade produktionsstöd för bostäder och mer generösa bostadsbidrag till svagare grupper. En högre grad av marknadsbaserad hyressättning.
  • Danmark: Marknadsbaserad prissättning av bolån med en högre grad av flexibilitet för hushållen, inklusive betydligt längre räntebindningstider än i Sverige. Separat reglerad allmännytta som möjliggör en kostnadsbaserad hyressättning inom detta segment.

Läs rapporten här.

Rapport

Nationellt Ledtidsindex: Trosa, Karlstad och Västerås i topp

Arkitektur och stadsplanering Plan- och byggfrågor

Trosa (små kommuner) Karlstad (medelstora) och Västerås (stora) har Sveriges effektivaste plan-och bygglovsprocesser för bostadsbyggande. Halmstad klättrar mest jämfört med förra året. Det visar Nationellt Ledtidsindex 2024. Bakom rapporten står initiativet Bygg i Tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna.

– Bostadsbyggandet är historiskt lågt, trots ett fortsatt stort behov av bostäder. De bakomliggande faktorerna är många och styrs av omvärlden. Tillståndsprocessernas effektivitet har betydande påverkan och just ledtider kan lokala beslutsfattare göra något åt. Vi gratulerar Trosa, Karlstad och Västerås, och hoppas att fler kommuner inspireras av deras kvalitets- och resultatmedvetna arbete, säger Nancy Mattsson, ordförande, Initiativet Bygg i Tid.

Nationellt Ledtidsindex visar också att fortsatt ökade utredningskrav driver kostnader på ett sätt som ytterligare fördyrar nyproduktion av bostäder. Kommunernas genomsnittliga ledtid har också blivit längre, trots att antalet ärenden sjunkit.

– Ledtiderna måste kortas för att inte hindra bostadsbyggande. Skillnaden mellan en ledtid på 4,7 år i stället för mer rimliga 2,5 år, är att drygt 4 000 färre bostäder kunnat byggas. Sverige har inte råd med ett sådant resursslöseri, säger Anna Broman, näringspolitisk expert, Byggföretagen.

Enligt Nationellt Ledtidsindex finns även ett samband mellan valår och längre ledtider. Allt mer komplexa projekt i kombination med minskade resurser till handläggare är andra faktorer med negativ påverkan på ledtiderna.

Nationellt Ledtidsindex är en sammanvägning av variabler som relaterar till ledtider, resurseffektivitet, servicegrad, produktionstakt och kommuntillväxt. Tyngdpunkten ligger på att mäta tidsåtgången i detaljplane- och bygglovsprocesser.

Läs rapporten här.

Rapport

Vad krävs för att locka inflyttare till norra Norrland?

RAPPORT | För att den pågående nyindustrialiseringen av norra Norrland ska lyckas krävs inflyttad arbetskraft. I flera av de berörda kommunerna går befolkningsökningen inte som planerat. I en ny analys har Mäklarsamfundet analyserat flyttmönster och identifierat insikter om vad de potentiella inflyttarna efterfrågar.

Den senaste flyttstatistiken från SCB visar att inflyttningen till Skellefteå, Luleå och Boden inte går i den takt som krävs. I en ny analys av flyttströmmar och flyttvilja i riket och några av de berörda kommunerna visar Mäklarsamfundet varför befolkningen inte ökar som planerat.

  • Unga vuxna flyttar mest. Barnfamiljer och seniorer minst. Flyttfrekvens och flyttbenägenhet minskar i takt med att familjebildning tilltar, särskilt för de som bor i småhus i tätort. Insatser som försöker förmå den här gruppen att byta geografi och flytta till de berörda kommunerna kommer med en mycket stor risk för misslyckande.
  • Insatser för att locka inflyttare bör framför allt inriktas på grupper med hög rörlighet och hög flyttbenägenhet. Högst sannolikhet för flytt finns bland unga vuxna under 35 år, som idag bor i lägenhet i mellanbefolkade eller glesbebodda områden.
  • Egenskaper och kvaliteter i bostadsområden och bostaden som den här, och andra grupper, prioriterar just nu är trygghet, lägre boendekostnader och närhet till natur och grönområden. Detta är kvaliteter som de berörda Norrlandskommunerna kan erbjuda. Kan det kombineras med god tillgång till familjeboenden, gärna småhus, så finns goda förutsättningar att locka den här gruppen. Med historiska flyttmönster som facit vet vi också att de som flyttar i den åldern och etablerar familje- och yrkesliv i regionen med stor sannolikhet också kommer att förbli invånare i de berörda kommunerna för en lång tid framöver.

Läs rapporten här.

Rapport

Boverket föreslår en modell för bostadsbyggande med statligt stöd

Social bostadspolitik

På eget initiativ har Boverket tagit fram en rapport med en modell som kan hjälpa hushåll som har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Boverket skriver att förslaget inte är fullt utrett ”utan modellen utgör en grund för diskussion och vidare utredning”.

Bakgrunden är att bostadsförsörjningslagen ändrades i oktober 2022, och ändringen innebär bland annat att kommunerna ska analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Den analysen genomförs med stöd av ett underlag som Boverket förser kommunerna med. Kommunerna har sedan ett antal verktyg och styrmedel för att hantera de bostadsbehov som inte är tillgodosedda.

Boverket menar dock att man kan se behov av ytterligare verktyg som riktar sig till hushåll som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.

På eget initiativ har Boverket därför tagit fram ett förslag till en svensk modell för inkluderande bostadsbyggande. Den bygger på samverkan mellan stat, kommun och byggaktörer för att inom ramen för nyproduktionen understödja bostadsförsörjningen för hushåll som ”har behov av att förbättra sin bostadssituation men svårigheter att få tag i en ekonomiskt överkomlig bostad som svarar mot behovet”.

Modellen innebär i korthet att kommunen anvisar mark för inkluderande bostadsbyggande, med krav på att en viss andel av lägenheterna ska ha lägre hyra och fördelas med förtur efter kriterier som kommunen fastställer. Intresserade byggaktörer tar fram koncept som inkluderar lägenheter med lägre hyra och staten möter upp med ett stöd, som kompenserar byggherren för minskade intäkter från de lägenheter som har lägre hyra.

Drivkraften har varit att hitta en modell som uppfyller tre krav:

# Att öka utbudet av ekonomiskt överkomliga bostäder

# Att förbättra träffsäkerheten i fördelningen av dessa bostäder

# Att bidra till att motverka boendesegregationen.

Läs rapporten Inkluderande bostadsbyggande med statligt stöd – en idéskiss här.

Rapport

Så skapar vi tryggare bostadsområden

Trygghet

RAPPORT | Våld och hot från kriminella gäng har blivit allt vanligare i våra bostadsområden. I en ny rapport från Fastighetsägarna GFR visar vilka konflikter man som fastighetsägare ska vara extra uppmärksam på och hur man kan förebygga att kriminella gäng etableras i ett område.

Analytikern Maria Wallin har skrivit rapporten Så skapar vi tryggare bostadsområden på uppdrag av Fastighetsägarna GFR. Den är en fristående fortsättning på rapporten Så skapar vi socialt välmående bostadsområden från 2021 och ska ge fastighetsföretagare och kunskap och insikter i vilka konflikter som leder till våld och hot i ett bostadsområde. I rapporten presenteras också förslag på hur fastighetsägare bör förhålla sig till konflikterna och vad de kan göra för att förebygga dem.

– Utvecklingen när det gäller de kriminella nätverken går nu oerhört snabbt, säger Maria Wallin som har en bakgrund som sociolog och är specialiserad på kriminella nätverk och strukturellt våld.

– Naturligtvis ska fastighetsägare hjälpa polis och socialtjänst i deras arbete. Men fastighetsägare ska i huvudsak fokusera på det de är bäst på, det vill säga boendemiljön och att arbeta med sociala relationer mellan de boende i ett område.

Läs rapporten här.

Rapport

Bottenkänning med långsam återhämtning

RAPPORT | Nedgången i bostadsbyggandet i stockholmsregionen har varit dramatisk. Med fallande inflation och en riksbankschef som gläntar på dörren till räntesänkningar, börjar vi nu få bottenkänning. Det innebär dock inte att vi står inför en snar vändning.

Av en ny rapport, som Fastighetsägarna Stockholm har låtit Evidens göra, framgår att förutsättningarna för att få lönsamhet i produktionen av nya bostäder är skrala. Det är i princip bara i Stockholmsregionens mer centrala delar det går att bygga. En varaktig återhämtning kräver långtgående reformer.

En positiv slutsats i rapporten är att produktionsfallet troligen befinner sig nära bottennivån. En mindre positiv slutsats är att den möjliga återhämtningen kommer att gå mycket långsamt. Utan åtgärder handlar det snarare om en årlig långsiktig byggtakt på, i bästa fall, 25 000 bostäder per år i riket och kanske 8 000 i stockholmsregionen. Det är långt från de behov som följer av befolkningsutvecklingen.

Läs rapporten här.

Rapport

Ansvar Säkerhet: Arbetslivskriminaliteten är samhällshotande – undandrar flera hundra miljarder i skatteintäkter varje år

RAPPORT | Arbetslivskriminaliteten är nu så omfattande att den blivit samhällshotande och på sikt försämrar Sveriges ekonomi. Det är en av slutsatserna i rapporten Arbetslivskriminalitet – ett hot mot god produktivitetstillväxt, som Ansvar Säkerhet och Hans Jeppson har skrivit på uppdrag av regeringens Produktivitetskommission.

I september förra året Ansvar Säkerhet i uppdrag av Produktivitetskommissionen, under ledning av Hans Lindblad, att skriva en expertrapport om arbetslivskriminaliteten. Nu är rapporten överlämnad.

Rapporten är skriven av Hans Jeppson (tidigare bland annat statssekreterare, offentlig utredare och medlem Byggmarknadskommissionen) några sammanfattande punkter:

# Arbetslivskriminaliteten är nu så omfattande att den blivit samhällshotande och på sikt försämrar Sveriges ekonomi.
# Arbetslivskriminalitet utgör ett skatteundandragande på flera hundra miljarder varje år.
# Seriösa företag och vita arbetstillfällen slåss ut.
# Seriösa bolag tvingas ofrivilligt in i en svart/grå sektor för att överleva.
# Antalet illegala som verkar i Sverige är i mörkertal men 10 000-tals tros befinna sig här illegalt.
# Lönenivå för de som arbetar illegalt är i dag runt 40-50 kr i timmen.

Läs rapporten här.

 

Rapport

Rapport: Småstadens skönhet – Riv DDR-Sverige

RAPPORT | En åldrande befolkning, integrationsproblem och miljonprogram. Den lilla stadens problem är många och ofta på grund av dålig nationell politik. Men möjligheterna är minst lika stora med naturnära skönhet, gemenskap och villaområden. För att frigöra potentialen krävs bland annat ett liberaliserat strandskydd, rivning av gamla miljonprogram och återuppbyggda stadskärnor.

Timbro har nu släppt sin första rapport på temat Staden. Författare är Jan Jörnmark. Läs en längre sammanfattning av rapporten här , en DN Debattartikel här och läs hela rapporten här.

Rapport

Hemlösheten är mer utbredd och komplex än vad den officiella statistiken visar

Social bostadspolitik

RAPPORT | Hemlöshetsrapporten 2024 från Sveriges Stadsmissioner undersöker orsakerna bakom den dolda hemlösheten och vilka politiska åtgärder som krävs för att motverka hemlöshet i alla dess former. Stadsmissionen presenterar också en checklista för hur kommunerna framgångsrikt kan arbeta mot hemlöshet.

Många av de människor som Stadsmissionen möter runtom i landet har inte tillgång till ett tryggt och långsiktigt boende, men får av olika skäl inte det stöd de har rätt till eller behöver från det offentliga. Därför syns de inte heller i den officiella statistiken. Det kan handla om pensionären med betalningsanmärkningar, kvinnan med barn som lämnat ett destruktivt förhållande, eller flyktingparet med fast, men lågavlönat arbete. Det kan också handla om människor som blivit vräkta på grund av skulder, som genomgår en oväntad livsförändring, eller som saknar förutsättningar att ta sig in på bostadsmarknaden av andra anledningar.

I rapporten dras bland andra följande slutsatser:

  • Socialstyrelsens definitioner av hemlöshetssituationer är för snäva och innefattar inte alla de människor som lever utan tillgång till ett tryggt och långsiktigt boende.
  • Kommunerna har stöd i lagen för att göra betydligt mer långtgående insatser för att minska hemlösheten.
  • Trots en nationell strategi för hemlöshet saknas ett rikstäckande helhetsgrepp. Det stöd som individen erbjuds beror på vilken kommun hen råkar vara skriven i.
  • De vräkningsförebyggande åtgärderna sätts ofta in för sent och är speciellt allvarligt när barnfamiljer drabbas.

Stadsmissionen rekommenderar att alla kommuner ska:

  • Arbeta konsekvent med vräkningsförebyggande åtgärder
    Vräkningsförebyggande åtgärder är ett nödvändigt verktyg för att framför allt barnfamiljer inte ska hamna i hemlöshet. Åtgärderna ska sättas in i ett tidigt skede för största nytta.
  • Införa Bostad Först och arbeta långsiktigt med modellen
    Att den evidensbaserade Bostad Först-modellen ska erbjudas i hela landet är ett av målen i den nationella hemlöshetstrategin. Varje kommun bör erbjuda Bostad Först som en insats till de som behöver den. Genom att arbeta med metoden modelltroget och över tid är det vetenskapligt belagt att hemlösheten kan minskas.
  • Använda den kommunala markpolitiken för att bidra till en socialt hållbar bostadsförsörjning
    Verka för att det i kommuners markanvisningspolicy ställs tydliga krav för att möjliggöra att bostäder som byggs kan efterfrågas av flertalet, samt att sociala bostäder inte hindras. Med bättre tillgång till bostäder minskas risken av hemlöshet.
  • Involvera socialtjänsten i planeringen av bostadsförsörjningen
    Säkerställ att socialtjänsten medverkar i planeringen av bostadsförsörjningen. Det följer av socialtjänstlagen att socialtjänsten bland annat ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och medverka i samhällsplaneringen. Skapa goda förutsättningar och säkerställ att så sker.Läs rapporten här.
Rapport

Ineffektivt stadsbyggande – erfarenheter av nuvarande lagar, regler och arbetssätt i praktiken

RAPPORT | 113 konkreta förslag på konkreta åtgärder. Det är resultatet av stadsbyggnadsexperten Kristina Alvendals expertrapport ”Ineffektivt stadsbyggande – erfarenheter av nuvarande lagar, regler och arbetssätt i praktiken” som hon har skrivit på uppdrag av regeringens Produktivitetskommission.

Denna rapport tar sin utgångspunkt i hur ineffektiva styrsystem, kulturer, management, lagar och regler slår mot tillväxt och möjligheten att möta efterfrågan på stadsbyggande. I rapporten finns flera exempel på verkliga situationer. Kanske kan de uppfattas som surrealistiska för någon som inte befinner sig i fastighetsbranschen. För oss som dagligen får testa tålamodet känns exemplen alltför väl igen, skriver Kristina Alvendal i inledningen.

Läs rapporten här.