Rapport

Historiskt ras – mitt i en glödande högkonjunktur

NY RAPPORT | Den svenska bostadsmarknaden är en rapportserie som ges ut av Veidekke två gånger per år och tar temperaturen på konjunkturen, prisutvecklingen och bostadsbyggandet. I denna utgåva uppmärksammas i ett särskilt kapitel de negativa effekterna på BNP-tillväxten, som en följd av införda kreditrestriktioner. Rapporten i kort sammanfattning:

Historiskt ras för bostadsbyggandet. Från toppen 2017 har antalet påbörjade bostäder gått ned med 27 procent i hela riket och torde 2020 fortsätta nedåt mot minus cirka 40 procent.

Minskad BNP-tillväxt. Införda kreditrestriktioner har sänkt BNP-tillväxten med cirka 1 procentenhet, cirka 0,5 procent från minskad byggaktivitet och cirka 0,5 procent som en följd av ökat sparande och därmed minskad konsumtion.

Utflyttning från Stockholmsregionen – särskilt av unga hushåll. Rapporten redovisar anmärkningsvärda siffror som visar hur kreditrestriktionerna slår mot de unga hushållens möjligheter att etablera sig på bostadsmarknaden. Resultatet syns i form av negativt inrikes flyttnetto och har betydande effekter på regionens BRP. Kreditrestriktionerna tvingar unga familjer att flytta till andra orter och får på det sättet betala med längre pendlingstider.

Tunn efterfrågan på nya hyresrätter. Precis som tidigare Veidekke-rapporter visat (se till exempel Finansiella förutsättningar för byggande av fler hyresbostäder) finns det inget som tyder på att fler hyresrätter kommer att kompensera bortfallet av bostadsrätter och villor. Tvärtom visar rapportens analys av så kallade ”efterfrågekurvor” att efterfrågan på nya dyra hyresrätter är tunn. Detta kommer att observeras av fastighetsbranschen och verka återhållande på investeringsviljan.

Omstöpning av branschen. Den nya kreditmarknaden med krav på mer eget kapital och högre säljgrader för säljstarter är i det tysta på väg att stöpa om branschen. Finansiellt svagare aktörer slås ut, pensionskapitalfinansierade fastighetsbolag flyttar fram sina positioner med följd att konkurrensen försämras.

Läs hela rapporten
 
Rapport

Från nyanländ till hemlös

Hemlöshet har funnits i alla tider men den utmaning Sverige står inför nu är unik. På kort tid har Sverige tagit emot många asylsökande och sedermera nyanlända, som alla på ett eller ett annat sätt behöver någonstans att bo. Det offentliga erbjuder boende till asylsökande via Migrationsverket och initialt till nyanlända genom vad som brukar kallas anvisningslagen.

Av rapporten Från Nyanländ till hemlös framgår dock att det inte är tillräckligt. Många av de nyanlända riskerar att hamna i långvarig hemlöshet, något som de svenska kommunerna generellt sett inte är rustade för att hantera. Det saknas struktur och riktlinjer likväl som verktyg och ekonomi för att möta utmaningen.

Statistik från SCB visar att byggandet fortsatt att minska under 2019 vilket gör att bostadsbristen de kommande åren kommer att bli än mer påtaglig och därmed – allt annat lika – bidra till att fler blir hemlösa. Parallellt är det många av de nyanlända som blivit kommunanvisade som inom kort kommer att stå utan etableringsstöd och således riskerar att hamna i hemlöshet. Sammanfattningsvis kan konstateras att allt fler kommer att knacka på socialtjänstens dörr framgent, samtidigt som de kommunala budgetarna är ansträngda och Sverige styr mot en lågkonjunktur.

I rapporten ger Linda Jonsson, analytiker och bostadspolitisk expert på Veidekke, först en bakgrundsbild för att beskriva hur hemlösheten förändrats över tid, hur den ser ut idag, samt vilka verktyg kommunerna har att tillgå. Därefter beskriver hon de utmaningar som följer av att allt fler går från att vara nyanlända till hemlösa.

Läs hela rapporten
 
Rapport

Missförstånd, överdrifter och rena felaktigheter

Sedan toppen 2017 har bostadsbyggandet fallit med 30 procent i landet som helhet och med mer än 50 procent i Stockholmsregionen. Trots regeringens investeringsstöd faller även byggandet av hyresbostäder. Sedan 2010, då bolånetaket infördes, har emellertid en våg av kreditregleringar sköljt över hushåll och banker. Dessa har fått till följd att bostadsfinansieringen fungerar allt sämre och att hushållen fått ökade kostnader.  

Det är ingen tillfällighet att detta skett samtidigt som Riksbanken och Finansinspektionen expanderat sina mandat. Myndighetscheferna drar sig inte för att uttala åsikter om vare sig marknadshyror, bostadspriser, bostadsbolagens affärsmodeller eller ungas behov av bostäder. Det kan verka harmlöst men när aktiv opinionsbildning kombineras med mandat att vidta policyåtgärder påverkas balansen mellan politik och myndigheter.

Hur faktabaserade är egentligen de påståenden som ligger till grund för den återreglering av kreditmarknaden som pågått under snart ett decennium? För att bidra med bränsle till debatten har Veidekke i samarbete med analysföretaget Evidens ringat in tio centrala påståenden i debatten om hushållens skulder som ofta upprepas av Finansinspektionen och Riksbanken. 

 

Läs hela rapporten
 
Rapport

Finansiella förutsättningar för ett ökat byggande av hyresbostäder

I bostadsdebatten är det många som ser hyresbostäder som svaret på såväl bostadsbristen, hushållens skuldsättning som olika bostadssociala utmaningar. Inte minst är det många som idag förutsätter att ett minskat byggande av bostadsrätter per automatik kommer att leda till såväl ett ökat utbud som en ökad efterfrågan av hyresrätter.

Men är det verkligen så? Av en ny rapport från Veidekke framgår att debatten om hyresrättens villkor hittills förts på en alldeles för förenklad nivå. Även hyresrättsbyggandet möter finansiella begränsningar, att höga hyror begränsar efterfrågan, att även hyresrätter är räntekänsliga och att flertalet hushåll föredrar att bo i bostadsrätt eller villa.

Läs hela rapporten
 
Rapport

Den svenska bostadsmarknaden nr 1, 2019

I Veidekkes senaste marknadsanalys spås antalet påbörjade bostäder ligga kring 40 000 per år de närmaste åren, från den nivån kan ytterligare ca 3 000–5 000 bostäder adderas beroende på hur mycket pengar som kommer att avsättas till investeringsstöd och vilka hyresnivåer stödet kommer att villkoras av. Det innebär att bostadsbyggandet ser ut att plana ut men på en betydligt lägre nivå än under toppåret 2017. Osäkerheten är dock stor och läget skört. Ogenomtänkta politiska beslut riskerar att sänka bostadsbyggandet ytterligare. Kan vi få be om största möjliga… försiktighet?

Förutom prognosen för bostadsbyggandet innehåller vårens rapport en fördjupning om bostadspriserna. Hur sätts priser för nyproducerade bostadsrätter och hur kommer det sig att de sjönk mer dramatiskt under hösten 2017 än priserna på secessionsmarknaden? I debatten talas om att den traditionella affärsmodellen – att sälja på ritning – behöver ersättas av en modell där bostadsutvecklaren bygger med eget kapital. Vad skulle egentligen ett sådan systemskifte innebära för branschen och bostadsbyggandet?

Läs hela rapporten
 
Rapport

Från folkhem till drömhem – tid för en liberal bostadsidé

I en ny rapport ”Från folkhem till drömhem – tid för en liberal bostadsidé” får de borgerliga partierna svidande kritik av Linda Jonsson, analytiker Veidekke Sverige och moderat debattör. Av deras bostadspolitiska program framgår att en helhetsidé saknas och att den ideologiska kompassen sviktar, menar hon.

Vad är egentligen liberal bostadspolitik och hur skulle en sådan kunna utformas? Lindas rapport syftar till att bidra med kunskap och uppmuntra till politikutveckling kring bostadsfrågan.

Läs hela rapporten
 
Rapport

Den svenska bostadsmarknaden nr 2, 2018

I föregående marknadsrapport spådde Veidekke en nedgång av det totala bostadsbyggandet med ca 30 procent, med risk för ett fall ned mot ca 50 procent. Med nu föreliggande data finns ingen anledning att ändra den prognosen. De närmaste åren beräknas antalet påbörjade bostäder falla ned mot ca 35 000 bostäder, en halvering mot toppnoteringarna 2016 och 2017 och en minskning med närmare 40 procent i förhållande till de ca 55 000 bostäder som beräknas färdigställas i år.

Ett vanligt antagande i debatten är att fler hyresrätter både är en önskvärd och trolig utveckling om efterfrågan på ägda bostäder minskar. Den frågan ägnas därför särskild uppmärksamhet i rapportens avslutande temaavsnitt. Veidekke har dels studerat den faktiska utvecklingen, dels analyserat sex olika parametrar för att bedöma sannolikheten för ett ökat byggande av hyresbostäder. Knappast något talar för en sådan utveckling.

Läs hela rapporten
 
Rapport

AtteWeiss blå-röda valmanifest

Alla pratar om behovet av en blocköverskridande överenskommelse om bostadsfrågan efter valet men hur ska den se ut? Stefan Attefall som är kristdemokrat och fd. bostadsminister och Lennart Weiss som har lett socialdemokraternas bostadspolitiska arbetsgrupp tror sig ha svaret. Tillsammans presenterar de AtteWeiss blå-röda valmanifest! 15 förslag till en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken efter valet den 9 september 2018.

Läs hela rapporten
 
Rapport

Vem ska finansiera framtidens bostäder?

Bostadsbyggandet sjunker dramatiskt trots högkonjunktur och ett stort behov av nya bostäder. Veidekke har bett Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, och Ted Lindqvist, vd för analysföretaget Evidens, djupdyka i en rad frågeställningar. Vilka effekter ger dagens kreditrestriktioner? Hur har kapitalmarknadsregleringarna sett ut historiskt och vilka följder har dessa fått? Är dagens hushåll överskuldsatta? Och avslutningsvis – vilka finansieringsalternativ står till buds? I rapporten Vem ska finansiera framtidens bostäder? ger dem svar.

Läs hela rapporten
 
Rapport

En ny social bostadspolitik

Den socialdemokratiska expertgruppen för en ny social bostadspolitik tillsattes våren 2017. Det skedde på initiativ av socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad. Uppdraget som partisekreteraren formulerade var av långsiktig karaktär. Arbetsgruppen skulle med ett fritt mandat analysera förutsättningarna för en ”ny social bostadspolitik”. Arbetsgruppen skulle se bortom partiets dagspolitiska ståndpunkter och snarare bidra till partiets långsiktiga politikutveckling. Rapporten lanserades i juni 2018.

Läs hela rapporten