Så kan staten hjälpa kommunerna för ett ökat bostadsbyggande

LEDARE | Staten bör i de pågående kristiderna stärka kommunernas planberedskap så att kompetensen behålls och utvecklas.
Och det behövs en ny riskdelning i detaljplaneprocesserna – dagens processer är inte anpassade efter den omvärld eller det konjunkturläge som vi befinner oss i.

Bostadsbyggandet sjunker drastiskt och bostadskris finns på allas läppar. Så även hos bostadsminister Andreas Carlsson som idag har bjudit in branschen till samtal om utmaningarna inom bostadsbyggandet och på bostadsmarknaden. Vad behöver göras och hur kan alla bidra?

För många är svaren självklara och gärna ideologiskt grundade, men för mig handlar det om att hitta en konstruktiv väg framåt i dialog med berörda parter. Vi måste gräva där vi står och här har staten en viktig roll att fylla. Utan att veta hur många som lyfter regelförenklingar och finansieringsproblematik vid sittande bord hos bostadsministern har jag en uppmaning till vår bostadsminister.

Nu har staten en möjlighet att fortsätta stärka kommunernas planberedskap, så att de kan vara beredda när det ekonomiska läget vänder

Givetvis behövs ett reformarbete men det är inte första hand regelverket som styr bostadsbyggandet som behöver ändras. Snarare behövs nya former för styrning, samarbete och innovativa modeller. Alla vet att detaljplaneprocesser är komplexa och att krav på utredningar och förfaranden ständigt har ökat. Intentionerna må vara goda men det kräver både ökade resurser och kompetens. En uppmaning till regeringen är att inte glömma bort kommunernas roll för att kunna åstadkomma ett ökat bostadsbyggande. Nu har staten en möjlighet att fortsätta stärka kommunernas planberedskap, så att de kan vara beredda när det ekonomiska läget vänder. En annan helt avgörande insats är att behålla och öka den kommunala kompetensen.

Dagens detaljplaneprocess är inte anpassad för den omvärld vi lever i, den är heller inte anpassad för rådande konjunkturläge

Vi måste också börja prata om lösningar som gör att risker fördelas mellan parterna i en process. Min erfarenhet av mycket tidiga och komplexa skeden är att det fortfarande finns ett stort glapp när det gäller framdrift och genomförande. Hur risker ska fördelas och hur projekten ska kunna genomföras måste vi prata om från dag ett. Dagens detaljplaneprocess är inte anpassad för den omvärld vi lever i, den är heller inte anpassad för rådande konjunkturläge. Dessutom pågår kontinuerlig utveckling och lagstiftning ändras, vilket oftast skapar stor osäkerhet, både hos aktörer och kommuner.

Jag vill se en större förståelse för framtiden, och att vi gemensamt genom detaljplaner och andra styrdokument skapar en flexibilitet över både tid och konjunkturcykler. Det är mer fördelaktigt att planer prövas först i bygglovsskedet för att säkra ett ökat genomförande. Samtidigt måste plankompetensen inom kommuner öka, något som staten kan ge i uppdrag till sina myndigheter.

En uppmaning här är att i detta arbete även beakta marknadens möjlighet att både absorbera och utveckla bostäder

Min erfarenhet är att många kommuner går mot portföljstyrning. Att kommunen som en helhet i högre grad beaktas i planering och prioritering. Att utbyggnad av VA-nätet tillmäts samma prioritet som utveckling av nya stadsdelar. För oss som aktör är det väldigt positivt, det skapar transparens och en förståelse för prioriteringar, tidplaner och resurser. Det skapar också mer förståelse kring hur vi som investerare ska se på nyinvesteringar. Men en uppmaning här är att i detta arbete även beakta marknadens möjlighet att både absorbera och utveckla bostäder. Stora områden har generellt låg planrisk men hög marknadsrisk, och vice versa. Portföljen måste innehålla båda delarna för att kunna balanseras över tid och konjunkturcykel. Målstyrningen måste i många kommuner ändra karaktär. Det är först när någon flyttar in i bostaden, som den till fullo uppfyller det behov den är ämnad att fylla.

Vi behöver reformer som pressar oss alla till att bli lite bättre än vad vi var igår

Det finns fortfarande möjlighet att visa ledarskap, mod och styrka. Men det börjar bli bråttom. Som Lennart Weiss så tydligt påpekade i helgens krönika i Affärsvärlden är kalkylerna blodröda. Det klarar vi inte så länge till. Vi behöver reformer som pressar oss alla till att bli lite bättre än vad vi var igår.

Lina Brantemark
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Affärsutvecklingschef, Obos Kärnhem och Obos Nya Hem

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.