DEBATT | En stor majoritet drömmer om att få bo i småhus med trädgård och pandemin har accelererat efterfrågan, men ett onormalt lågt småhusbyggande kan inte ersättas av ett bättre nyttjande av det befintliga beståndet. Det skriver Gustaf Edgren, TMF, Trä- och Möbelföretagen i en replik till Robin Rushdi Al-Sálehi.
Det är med viss oro som jag läser inlägget i Bostadspolitik.se av Robin Rushdi Al-Sálehi, inte lika mycket för vad som sägs utan för att artikeln bekräftar de förutfattade meningar flera inom plan-, bygg- och klimatkretsar anspelar på. Grundtesen tycks det, vilket artikeln vittnar om, är att privatbilismen ska bort. Bilar är fossildrivna klimatbovar och sist men inte minst, markbristen är ett faktum därför måste vi bygga på höjden. Dessutom är höghusbebyggelse ett drömboende för då blir det bättre på något sätt, kanske som nattlivet i New York ungefär. Framförallt är det billigare och bättre, hållbarare att bygga tätt och riktigt högt?
Det finns tre resonemang mot vilka det finns skäl att invända, och ett tillägg:
För det första det fördomsfulla resonemanget om att småhusområden ofta är ”isolerade, tomma och tråkiga områden som ofta förknippas med termen sovstäder”. De som bor i dessa områden upplever det som varierat, tryggt och rikt på aktiviteter och sociala kontakter. Författaren Per Wirtén har i boken ”Där jag kommer ifrån – kriget mot förorten” skildrat konflikten mellan en upplevd elit som utifrån granskar olika förortsmiljöer, dömer ut dessa och inte kan förhålla sig till att de boende själva stortrivs. Cirka 70 procent av svenskarna vill enligt enkäter, år efter år helst bo i eget hus med trädgård – artikelförfattaren borde fundera på vad de vet som inte han vet, likt flera av hans kollegor fundera på hur folk vill bo snarare än hur de vill att folk ska bo.
Cirka 70 procent av svenskarna vill enligt enkäter, år efter år helst bo i eget hus med trädgård.
För det andra teorin om att markbrist skulle kräva höghusbebyggelse i Sverige. Redan reflektionen att till exempel Nederländerna och Danmark bygger större andel markbostäder borde väcka misstankar om att Sverige, ett av de länder som har mest mark per invånare i världen, kanske inte har ett problem här. Bara tre procent av Sveriges mark är bebyggd, varav hälften med infrastruktur. Till och med i Stockholm är bara 14 procent bebyggt. Samtliga permanentbostäder i Sverige upptar ungefär 300 000 hektar mark. Under 1900-talet övergavs cirka en miljon hektar åkermark och nästan allt har fått växa igen eller planterats med skog. Bara söder om Dalarna finns det mer än nio miljoner hektar skogsmark, 2,3 miljoner hektar åkermark och drygt 400 000 hektar betesmark. Så teorin att vi måste ställa bostäder ovanpå varandra för att marken håller på att ta slut har svagt stöd.
Det tredje är oron för bilkörning. Inom överskådlig tid kommer biltrafiken att domineras fullständigt av eldrift. Var tredje ny bil var laddbar redan förra året. Med eldrift upphör bilkörning att vara ett generellt problem som bör påverka samhällsplaneringen. På vissa platser och tider finns trängselproblem som får hanteras med exempelvis trängselskatter. Men Stockholms innerstad är inte hela Sverige och rusningstrafik pågår inte dygnet runt.
Inom överskådlig tid kommer biltrafiken att domineras fullständigt av eldrift.
En stor majoritet har alltid drömt om att få bo i småhus med trädgård. Pandemin har accelererat efterfrågan på rymliga bostäder med goda möjligheter till arbetsrum och trygg miljö både ute och inne. Priserna stiger kraftigt. Det är orimligt att Sverige ska ha ett så lågt småhusbyggande som idag. Att beståndet kan utnyttjas bättre är ett komplement, inte en ersättning för att onormalt lågt småhusbyggande.
Därtill visar relativt nya studier initierade av TMF att småhus planerade som traditionella trädgårdsstäder är överlägsna utifrån ett klimatperspektiv. Det ekologiska fotavtrycket per invånare i trädgårdsstaden är 40 procent lägre, eller bättre om man så vill1. Ekosystemtjänster är än så länge inte inräknade, dock är både vägar inbegripna och området är av sådan omfattning att det räcker för att hållas med kollektivtrafik, till exempel en elbusslinje. På det hela taget har klimatstudien visat att trädgårdsstaden ger ett betydligt lägre klimatavtryck än den trängre höghusbebyggelsen.
Förstå mig rätt, det ska byggas flerbostadshus i Sverige, men det måste också byggas välplanerade småhusområden, det jag kallar trädgårdsstäder, om vi ska bygga hållbart.
1Urban form and sustainability: Comparison between low-rise “garden cities” and high-rise “compact cities” of suburban areas, Vlassopoulou, Efstathia (2019)