DEBATT | Efterfrågan på småhus har ökat, men är det förenligt med hållbarhetsperspektivet? Det ifrågasätter Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa, hållbarhetskonsult och medlem i MERC talangnätverk, när han läst Fredrik Kopsch och Robert Boije argumentera för ökat småhusbyggande i DN.
För någon vecka sedan läste jag en välskriven artikel i DN av Fredrik Kopsch, forskare på LTH och Robert Boije, doktor i nationalekonom och chefsekonom på SBAB, där de lyfter marknadssituationen för småhus och förutsättningarna för att bygga fler[1]. Särskilt nu när efterfrågan har stigit i och med coronakrisen.
Efter en diskussion med författarna över Linkedin så utkristalliserades ett hållbarhetsperspektiv som jag ansåg var värd att lyfta fram.
Det stämmer som de säger att efterfrågan på småhus ökat i och med coronakrisen. Stockholmare flyttar ut så långt som till Mariefred och Strängnäs för att komma ner i pris, få större boyta och bo i eget småhus[2]. Vi har nog alla haft den idén mer eller mindre när vi suttit i våra lägenheter under epidemin.
Utifrån ett hållbarhetsperspektiv och stadsplaneringsperspektiv så blir det tyvärr ”stopp och belägg” när det kommer till att bygga en massa småhus. Det räcker inte med att småhusbygge inte nödvändigtvis behöver släppa ut mer koldioxidutsläpp än ett flerbostadshus som Robert och Fredrik pekar på med KTH-studien i sin debattartikel. Hållbarhetsperspektivet är mer än så. Småhus tar mycket mark i anspråk. Ofta skog, jordbruksmarker och andra gröna ytor när det ska byggas nyproducerat. Ytor som räcker till väldigt få hushåll jämfört med att bygga på höjden. De kräver stora mängder resurser som väldigt sällan kommer från hållbara källor. Oavsett om det handlar om trä, stål eller cement.
Småhus tar mycket mark i anspråk. Ofta skog, jordbruksmarker och andra gröna ytor när det ska byggas nyproducerat.
Att bo i dessa ”villamattor” innebär också att man kan bli väldigt bilberoende och bo segregerat, då det inte är alla som faktiskt har råd att bo där. Dessa områden blir också rätt ofta isolerade, tomma och tråkiga områden som ofta förknippas med termen ”sovstäder”. Perspektiv att ha i åtanke trots den heta marknaden.
Men om det nu är så att man verkligen vill bo i småhus, så finns det något man från politiskt håll kan göra för att frigöra småhus som finns runt om i Sverige istället för att bygga massa nya sådana.
I Sverige har vi nämligen 1,9 miljoner singelhushåll, varav ca 750 000 av dessa bebos av individer över 65 år[3] och av dessa så är det 235 764 personer som bor ensamma i ett småhus[4]. Många som absolut skulle vilja flytta till något mindre och åtminstone lika billigt som sitt nuvarande boende, men där man slipper allt fix som ett småhus ändå innebär. Något som är rätt påfrestande ju äldre man blir.
Något som denna pandemi har visat oss alla är all den mängd yta som finns i våra städer och utanför städerna som inte används. Vi behöver egentligen inte bygga mer. Vi behöver nyttja våra befintliga kvadratmeter mer effektivt. Vi behöver skapa flyttkedjor där våra mest seniora samhällsmedborgare kan flytta från sina överdådiga hus och flytta in i ett boende som är tillräckligt billigt, enkelt att ta hand om och värdigt utifrån ett socialt perspektiv.
2 kommentarer