För tredje året i rad visar Nationellt Ledtidindex att ledtiderna blir allt längre.
I dag tar det i genomsnitt 4,8 år att från planstart till byggstart i svenska kommuner.
Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren är oroad av de långa ledtiderna och den låga nyproduktionstakten.
– Jag är absolut oroad. Vi tror ju att botten är nådd men vi ser inte någon tydlig uppgång, säger han.
Under torsdagen presenterade initiativet Bygg i tid, Fastighetsägarna och Byggföretagen den tredje upplagan av Nationellt Ledtidsindex, som kartlägger ledtiderna för detaljplane- och bygglovsprocesserna i ett 50-tal kommuner runt om i Sverige. Och för tredje året i rad visar det sig att ledtiderna växer.
2023 tog det i snitt 4,5 år från planstart till första spadtag enligt Nationellt Ledtidsindex. I fjol var siffran 4,7 år, och nu 2025 tar det i snitt 4,8 år. Årets rapport presenterades på Stockholms Handelskammare där bland andra Nancy Mattsson, Bygg i Tids ordförande, kommenterade de färska siffrorna på scen.
– Det är klart att en ökad ledtid som det ser ut nu i mätningen, med färre ärenden, inte är positivt, säger hon och fortsätter:
– Min slutsats just nu är att man behöver ett aldrig så stort tålamod och en ännu större plånbok än tidigare, och det måste vi göra något åt.
Vitt skilda uppfattningar om kostnaderna
Nancy Mattsson tycker att årets rapport tydligt gör att kommunerna och exploatörerna i många fall har väldigt olika bild av vad en detaljplan faktiskt kostar.
– Om kommunens uppfattning till exempel är att plankostnaden för en normalplan om hundra bostäder ligger på ungefär en miljon kronor men exploatörerna som finansierar allting löpande säger att ”nej, nej, sju miljoner”… Då har man ju helt olika bild av verkligheten, och då måste man kanske förstå att det blir lite kris och panik för den som sitter med plånboken när kommunen säger ”ska vi inte göra ett omtag?”.
Hon menar att kommunpolitikerna måste matcha ambitioner och resurser på ett bättre sätt.
– Om man nu har tagit fram en översiktsplan i kommunen som ska vara aktuell, då måste man ju ha en idé om hur man ska genomföra det här också.
– Önskar kommunen det här byggandet och den här utvecklingen, då måste de resurssätta internt i organisationen eller hitta nya arbetsmodeller som matchar ambitionen. Det gör man inte idag.
Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren kommenterade också de ökande ledtiderna.
– Trots att vi pratat så mycket om vikten av att vi måste korta processerna så syns inte det i mätningen.
– Vi har även pratat mycket om att vi måste minska kostnaderna, då är det inte roligt att se att utvecklingen går åt andra hållet. Det finns lite att jobba med så att säga, säger Anders Sjelvgren.
Leder till stor osäkerhet
Under presentationen nämndes flera gånger att 2,5 år vore ett rimligt mål att ha gällande ledtiderna, Anders Sjelvgren ville emellertid inte sätta en konkret siffra på vad som är rimligt.
– Någonstans måste vi förstå att långa ledtider försämrar förutsättningarna och det är klart att allting handlar om hur stora resurser man har och hur snabbt man kan jobba.
– Jag tror att vi kan vara överens om att det inte är bra för någon att ledtiderna är långa, för det blir en stor osäkerhet, att sedan sätta ner punkten om det ska vara 2,5 år eller tre vet jag inte.
– Men det är klart att vi måste se om det är effektivt arbete som sker i tre år. Man behöver förstå vad det är som händer under de här tre åren. Är det bara utredningar? Är det luft i det här också eller hur effektivt arbete är det?
Anders Sjelvgren fick även en fråga om hur han ser på bostadsbyggnadsläget och hur han ser på läget för nyproduktionen.
– Jag är absolut oroad, vi tror ju att botten är nådd men vi ser ju inte någon tydlig uppgång och tittar man på andrahandsmarknaden så är det väldigt mycket bostäder ute till försäljning men det är få affärer som genomförs, så vi kan ju inte säga att den liksom har vaknat till.
– Det är ju också så att det tar väldigt lång tid att bygga. Detaljplanerna tar lång tid och det tar en lång tid med byggprocesserna, så innan vi kan möta en ökad efterfrågan när köpkraften väl ökar så kommer vi att ha en stor utmaning i det skedet. Det är klart att jag tycker att det är bekymmersamt.
Statssekreterare Johan Davidson medverkade också på scenen, och konstaterade att Nationellt Ledtidsindex är ett viktigt verktyg.
– Absolut, det är ju en mätning som inte funnits tidigare på något systematiskt sätt. Men det är otroligt viktigt att det mäts och att man därmed även kan jämföra, det blir ju direkt en utmaning för alla kommunpolitiker som vill ta frågan på allvar.
Johan Davidson menar att man på Regeringskansliet tidigt adresserade frågan om långa ledtider. Och att Boverket uppdrag om att ta fram vägledning för arbete för exploateringsavtal, och utredningen om artskyddsfrågan båda är sprungna ur Bygg i tid-förslag.
– Vi tittade tidigt på Bygg i tids åtgärder. Vi skickade dem direkt till våra tjänstemän och frågade vad vi kunde göra, säger Johan Davidson.
Johan Davidson berättade även att regeringen nu tittar på frågan om nationell fysisk planering.
– En större fråga som vi jobbar med nu det är att följa upp Lena Erikssons förstudie om det här med nationell fysisk planering. Där tror vi att det finns jättemånga vinster på längre sikt, om man kan få ett bättre system där staten har pekat tydligare med hela handen i vissa frågor från början.
Ta del av hela rapporten Nationellt Ledtidsindex här.
FAKTA: Nationellt Ledtidsindex 2025
- Indexet bygger på data från 52 kommuner, med 80 procent av Sveriges byggande.
- Primärdatan har utgjorts av 950 detaljplaner, 2 420 bygglov, 14 intervjuer med kommuner, 9 intervjuer med exploatörer och 50 enkätsvar.
- Total ledtid från beslut om planuppdrag till startbesked varierar mellan 3,2 till 6,8 år.
- Ledtiderna ökar för andra året i rad, från 4,7 till 4,8 år.