Paradigmskifte: ”Största förändringen av strandskyddet sedan miljöbalken infördes”

Strandskyddsexperten Giedre Jirvell kommenterar Tidöpartiernas förslag om lättnader i strandskyddsregelverket.

Giedre Jirvell driver Jirvell Juridik AB och har tidigare grundat Advokatfirman Mark- och miljörättsbyrån i Stockholm och Göteborg. Hon menar att vi står inför en historisk systemförändring i och med förslaget som innebär att kommunerna själva ska kunna besluta vid vilka kuststräckor, sjöar och vattendrag som strandskydd ska gälla – en radikal avvikelse från dagens generella skydd.

Efter att ha drivit över 800 miljömål i domstolarna kan jag konstatera att detta är ett paradigmskifte. Vi går från ett system där staten bestämmer till ett där kommunerna får makten, säger Giedre Jirvell.

Första steget redan klart – större förändringar väntar

De förändringar som träder i kraft den 1 juli 2025 är bara början. Då försvinner strandskyddet för vattendrag smalare än två meter och sjöar mindre än en hektar. Men det är nästa steg som verkligen kommer att förändra spelplanen.

De första förändringarna är betydelsefulla för många fastighetsägare, men det är den kommande systemförändringen som är revolutionerande. Att låta kommunerna själva bestämma var strandskydd ska finnas har aldrig prövats tidigare.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) betonade vid pressträffen att ”strandskyddets syften kvarstår, men tyngdpunkten i avvägningen ska förskjutas till fördel för mer frihet”.

Länsstyrelsernas makt minskar drastiskt

För länsstyrelserna innebär förslaget en fundamental förändring. I dag stoppar de ofta kommunala planer genom överprövning, vilket leder till långa processer i domstol.

Jag har sett otaliga fall där länsstyrelsen sagt nej, kommunen sagt ja, och Mark- och miljööverdomstolen till slut gett kommunen rätt efter flera års process. Det systemet kommer nu att förändras i grunden, säger Jirvell.

Regeringen är tydlig med motiveringen bakom reformen. Enligt direktiven behöver kommunerna få ökade möjligheter att tillåta att bostäder byggs i strandnära områden eftersom det behövs mer byggbar mark i attraktiva lägen. Detta är en direkt respons på bostadsbristen i många kommuner.

Enligt de nya direktiven ska länsstyrelserna endast ha inflytande i områden med ”exceptionellt högt exploateringstryck” eller där det finns ”synnerliga skäl”.

Det är en dramatisk maktförskjutning. Länsstyrelserna går från att vara kontrollerande instans till att bli mer av rådgivare, menar Jirvell, som själv arbetat på både Regeringskansliet och Mark- och miljödomstolen.

Kommunerna får enormt ansvar – är de redo?

Samtidigt frågar hon sig om Sveriges 290 kommuner har kapacitet att hantera det nya ansvaret.

Skillnaderna i kompetens och resurser mellan kommunerna är enorma. En stor kommun som Stockholm har helt andra förutsättningar än en liten kommun i Norrlands inland. Risken är att tillämpningen blir mycket ojämn.

Utredaren ska enligt direktiven föreslå hur kommuner kan ges möjlighet att upphäva strandskyddet eller ge dispens med hänvisning till lokalt behov av bostäder. Bakgrunden är tydlig – regeringen menar att det behövs mer byggbar mark i attraktiva lägen för att möta bostadsbristen. Det öppnar för att olika kommuner kan tillämpa helt olika regler baserat på sina lokala förutsättningar och behov.

Stora lättnader för fastighetsägare – detta blir enklare

För fastighetsägare innebär de nya direktiven omfattande förbättringar. Regeringen är tydlig med att det ska bli betydligt enklare att bygga och förvalta fastigheter nära vatten.

Konkreta förbättringar som utreds:

# Lättnader för ny-, om- och tillbyggnader
# Enklare att ändra användning av bryggor, båthus och bastur
# Ökad möjlighet att ersätta nedbrunna eller förfallna byggnader
# Särskilda lättnader för mindre samhällen längs kusten och på öar
# Undantag för totalförsvarets behov med hänsyn till det försämrade säkerhetspolitiska läget
# Medan första steget endast undantar vattendrag smalare än två meter, ska utredaren nu föreslå att strandskydd inte ska gälla vid några diken överhuvudtaget.
– Detta är en enorm lättnad för jordbruket och många fastighetsägare som idag hindras från rimliga åtgärder vid dikesrenar.

Proportionalitetsprincipen får tyngd

En kritisk brist som Jirvell tidigare påpekat får nu en lösning. Direktiven slår fast att ”en grundregel för strandskyddsbestämmelserna bör vara att en fastighetsägare ska ha stor frihet att utföra åtgärder på sin mark.”

Detta är avgörande. Direktiven säger explicit att om en åtgärd endast påverkar strandskyddets värden i liten grad samtidigt som inskränkningen för fastighetsägaren är stor, är lagstiftningen inte ändamålsenlig. Det är exakt denna proportionalitetsbedömning som saknats, säger Jirvell och fortsätter:

– Domstolarna har utvecklat en omfattande praxis kring proportionalitet som ofta lett till orimliga resultat. Nu får vi äntligen en tydlig princip i lag.

Direktiven innehåller flera områden som inte nämndes vid pressträffen. Utredaren ska bland annat se över skärgårds- och kustsamhällen:

Mindre samhällen längs kusten och på öar ska få särskilda lättnader. Detta är avgörande för att motverka avfolkning, säger Jirvell.

Tidsplanen – när händer vad?

Enligt Jirvells bedömning kommer det att ta minst tre år innan det nya systemet är fullt implementerat:

1 juli 2025: Första steget med lättnader träder i kraft

2025-2026: Utredning pågår

2026-2027: Remissrunda och proposition

2027-2028: Troligt ikraftträdande av nya systemet

Under övergångsperioden kommer det att råda viss osäkerhet. Mitt råd är att hålla sig väl informerad om utvecklingen och förbereda sig noga”, säger Jirvell.

Hon påpekar också en viktig förutsättning:

– Det är viktigt att komma ihåg att utredarens förslag måste få politisk majoritet i riksdagen för att bli verklighet. Med tanke på att strandskyddsfrågan historiskt varit politiskt känslig finns det inga garantier. Men den breda uppslutningen bakom de första stegen tyder på att viljan finns.