Sedan förra sommaren är det lättare att vräka kriminella. I Göteborg ser polisen lagändringen som ett viktigt verktyg i arbetet mot gängkriminalitet – även om man ännu inte använt den fullt ut.
Den första juli 2024 trädde en ny lag i kraft som innebär att fastighetsägare lättare kan vräka en hyresgäst som har begått brott. Tidigare har det endast varit möjligt om den kriminella handlingen har begåtts i fastigheten eller bostaden.
Under en paneldiskussion på Fastighetsmässan i Göteborg diskuterades effekterna av lagändringen och kommunpolisen Isak Garpebring förklarade att man från ordningsmaktens synvinkel tycker att man fått ytterligare ett verktyg i kampen mot gängkriminaliteten, även om man de facto ännu inte varit med och sett lagen mynna ut i något regelrätt vräkningsärende ännu.
– Polisen ser positivt på den här lagändringen. Innan var bostaden tvungen att ha använts som brottsverktyg alternativt att brottet begåtts i bostaden för att det skulle anses som vräkningsgrundande, säger Isak Garpebring.
Information räcker långt
Han arbetar till vardags på Hisingen där två områden, Biskopsgården och Hisings Backa klassas som särskilt utsatta.
– Vi har haft situationer förr där personer som vi vetat är ledande i de kriminella gängen, stått och hängt utanför porten, men där vi inte kunnat göra något. Men med hjälp av lagändringen har våra lokalpoliser varit ute och informerat familjerna och de boende om hur den nya lagen fungerar och jag tror att det fått effekt, säger Isak Garpebring.
Vetskapen om att hela ens familj riskerar att bli vräkt om man begår brott är klart avskräckande menar Isak Garpebring.
– Bostaden är något av det viktigaste vi har, det är viktigt för alla människor även kriminella och deras familjer… Kan man hota med, och tydliggöra hur lagen fungerar, så kanske en ungdom som bor hemma hos mamma och pappa inser att brott kan leda till att hela familjen blir vräkta.
– Och när vi informerar föräldrarna kanske de blir aktivare och faktiskt tar reda på vad deras barn håller på med när de är ute om kvällarna.
Ingen vill se sina föräldrar vräkta
Han poängterar att det finns väldigt många insatser som så väl polis som socialtjänst väljer före vräkning, men att det är bra att det lite vassare verktyget finns.
– Det är absolut bra, det kan motivera en familj att ta det hela på lite större allvar. Vi vill givetvis vända situationen innan vräkning blir aktuellt och jag träffar väldigt många ungdomar i samband med orossamtal och liknande, de här ungdomarna älskar sina föräldrar lika mycket som alla vi andra. De vill inte se sina föräldrar bli vräkta.
– Hittills är det mest så vi har använt lagstiftningen, genom att berätta om att den finns.
Men även om polisen ser vräkning som en sista utväg menar Isak Garpebring att det är en avvägningsfråga.
– Man ska inte glömma bort att det finns en stor otrygghet i områden med pågående gängkonflikter. Ska alla andra 20 000 boende i området känna trygghet bara för att man inte vill vräka en familj där någon är kriminell?
– Vi tömmer alla andra möjligheter innan det går till vräkning, men det är en avvägning där, mot hur otrygga övriga ska behöva vara.
Risk för kollektiv bestraffning
Utöver polisen fanns så väl fastighetsägare, socialtjänst och Hyresgästföreningen med på scenen.
Robert Jademyr, distriktschef på Familjebostäder Göteborg berättade att även de främst informerat om den nya lagstiftningen.
– Vi har inget exempel där vi använt den här nya lagstiftningen på så sätt än. Men vi pratar med kontraktsinnehavaren i familjen och informerar dem om vad konsekvenserna kan bli. Det är ett bra verktyg, säger han.
Pedram Kouchakpour, regionchef på Hyresgästföreningen, har en tudelad bild av den nya vräkningslagen.
– Utifrån ett lokalt perspektiv kan jag förstå vad man menar när man säger att lagstiftningen är bra, i det enskilda fallet är det ju ett sagoscenario om en kriminell person som skapar otrygghet flyttar, men för samhället i stort är inte problemet löst bara för att personen vräks. Därför är det vräkningsförebyggande arbetet väldigt viktigt.
Pedram Kouchakpour menar även att lagstiftningens utformning gör att det i praktiken kan bli en slags kollektiv bestraffning.
– Så är det ju,det kan bli en kollektiv bestraffning som i förlängningen kan spä på kriminaliteten om man använder den här typen av lagstiftning innan man verkligen har en plan, säger han.