VECKANS AKTUELLT | När Hyresgästföreningen inte längre kan förhala förhandlingarna väljer de att obstruera – genom att lämna förhandlingarna. SD:s bygglovsbefriade Sverigehus kom med i regeringsförklaringen; ett intressant initiativ menar vår expertkommentator Kent Persson som hoppas att det ska kunna leda till en bredare regelförenkling kring småhussektorn. Han kommenterar också den nya undersökningen som visar hur tunga boendekostnaderna har blivit, inte minst för hyresgästerna, det senaste ledtidsindexet och de radikala förslagen från centerpartisten Jonas Naddebo: ”Modiga förslag som förtjänar en värdig debatt.” Programledare: Anna Bellman.
Hyresgästföreningen har släppt en ny rapport som visar att allt fler lägger mer än 40 procent av inkomsterna på sitt boende. Av hyresgästerna ligger 43 procent över de här nivåerna, jämfört med 29 procent år 2022. Även bland dem som äger sitt boende har siffrorna ökat markant: För bostadsrättsinnehavare från 13 till 22 och för villaägare från 9 till 16 procent.
– Det kan säkert stämma, vi har haft en stor kostnadsökning och inkomstsidan har inte hängt med, köpkraften har reducerats och det kommer att ta lång tid innan den är tillbaka på samma nivåer som tidigare, säger Kent Persson i podden.
– Generellt har de som bor i hyresrätter lägre löner och svårare att parera kostnadsökningarna. Samtidigt har de som bor i ägt boende fått ta värre smällar, de har drabbats hårdare av kostnadsökningarna. Fastighetsägarna har blivit en krockkudde för hyresgästerna eftersom de inte har fått ta ut sina kostnadsökningar på hyresgästerna fullt ut – vilket på sikt inte är hållbart. Och man ska komma ihåg att det inte är fastighetsägarnas ansvar att befolkningen har en stark ekonomi – det är ett samhälleligt ansvar.
Politiken behöver se över bostadsbidraget
I veckan kom också Riksrevisionen med en rapport där de kritiserar hanteringen av bostadsbidraget, att de har halkat efter och borde följa hyresutvecklingen.
– Det är djupt olyckligt att regeringen i det här läget först sänker för att sedan ta bort det förhöjda tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer. Här är jag överens med Hyresgästföreningen.
Obegripligt agerande av Hyresgästföreningen
Det infördes ju inför förra årets förhandlingar en skiljeman för de privata hyresvärdarna, ungefär som Hyresmarknadskommittén som länge har funnits för allmännyttan. Men nu utmanar Hyresgästföreningen det här systemet. Reglerna säger att parterna får gå vidare till skiljeman efter att ha förhandlat i tre månader – men innan tre månader hade gått av förhandlingarna i Göteborg valde Hyresgästföreningen att avsluta förhandlingarna.
– Ett helt obegripligt agerande av Hyresgästföreningen. Med den nya lagstiftningen kan inte Hyresgästföreningen förhala förhandlingarna som de har gjort tidigare; de har suttit av tiden och bara väntat tills fastighetsägarna har tvingats gå med på en för låg höjning. Nu kan de inte göra så längre och de är väl stressade av det.
– Nu har vi en lagstiftning på plats, både Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har varit överens om den – men de väljer att obstruera, det är väldigt anmärkningsvärt.
Regeringsförklaringen en framgång för SD
Sverigedemokraterna lanserade för två år sedan idén om Sverigehuset, ett bygglovsbefriat småhus. Och när statsminister Ulf Kristersson läste upp sin regeringsförklaring i veckan fanns Sverigehuset med – tanken är att Boverket nu ska ta fram förslag på hur det Sverigehuset ska bli verklighet.
– Det är intressant och generellt behöver vi regelförenklingar. Det här är ett steg i rätt riktning – det kommer inte att fungera överallt men i stora delar av landet kan det funka. Det kan pressa priserna och effektivisera de kommunala processerna.
– Jag hoppas att det kan leda till förenklade processer i ett bredare perspektiv; ska du renovera huset du själv äger och ska bo i, så krävs det en alltför stor administrativ process i dag
Modiga förslag från Naddebo
Jonas Naddebo, gruppledare för Centerpartiet i Stockholm kom med ett flertal ganska radikala förslag kring bostadspolitiken. Han vill bland annat skrota bostadskön – lägenheter ska istället förmedlas efter behov.
– Ett modigt förslag och det behövs modiga och engagerade politiker i debatten. Ska du komma in på bostadsmarknaden i storstäderna i dag krävs antingen kontanter, kontakter eller lång kötid. De som har störst behov av en bostad i dag klickar inte i någon av de boxarna.
– Många som har lång kötid i dag har redan ett stabilt boende i till exempel en bostadsrätt – när de kommer fram i kön har de möjlighet att skifta till en billig hyreslägenhet. Det är ett systemfel som måste justeras. Lägenheterna måste fördelas på ett annorlunda sätt.
Naddebo har också en hel del tankar om en utvecklad social bostadspolitik. Allmännyttan ska ha ett mer socialt uppdrag, han vill förbjuda byten av lägenheter med sociala kontrakt, införa en mer differentierad hyressättning, med fri hyressättning i nyproduktion med en kvot för sociala bostäder, bland annat.
– Jag tycker att det är rätt att kräva socialt ansvar i utbyte mot fri hyressättning i nyproduktion till exempel. Jag hoppas att det blir en värdig debatt om de här förslagen, risken är uppenbar att de bara bemöts med konfrontation och så blir det ingenting av dem. Det behövs mer mogenhet i politiken så att man kan ta till sig av de här förslagen.
Ledtiderna längre – trots färre ärenden
Initiativet Bygg i tid, Fastighetsägarna och Byggföretagen har för andra gången presenterat sitt ledtidsindex som mäter hur lång tid det tar mellan planstart till möjlig byggstart i olika kommuner i Sverige, och där de rankar kommuner efter hur lång tid processerna tar i de olika kommunerna. Jämfört med förra året har den genomsnittliga ledtiden öka från 4,5 till 4,7 år – detta trots att kommunerna haft färre ärenden att hantera.
– Det är olyckligt och konstigt att det tar längre tid, trots att ärendena har minskat. Det förvaltningarna borde göra nu när det är mindre att göra är att fokusera på att effektivisera arbetet. Det verkar inte ha gjorts.
– I slutändan leder det här till ökade kostnader som går ut över utvecklarna och till sist är det konsumenterna – hyresgästerna eller bostadsköparna – som får betala.