VECKANS AKTUELLT | Med låga födslotal, lägre invandring och försämrad ekonomi minskar efterfrågan – så hur djup är bostadsbristen egentligen? Klart är att Boverkets behovsprognoser behöver justeras ner – samtidigt kommer Boverket med byggprognoser som troligen ligger alldeles för högt, tror vår expertkommentator Kent Persson, som dock konstaterar att Stockholm har en enorm bostadsbrist och ett orimligt system som gynnar fel personer. Han kommenterar också vandaliserade ödehus, Finansinspektionens nya riskanalys och det öppna brevet från småhussektorn till Stefan Attefall. Programledare: Anna Bellman.
Boverket har kommit med en ny prognos om bostadsbyggandet framöver. De tror på 27 000 byggstarter i år. Det här är ett kraftigt lyft från prognosen de lämnade i höstas. Då spådde de 19 500 byggstarter 2024. Siffran för 2025 är nu 32 000 byggstarter.
– Det är en väldigt positiv prognos och jag är mycket tveksam till om vi kommer att nå de höga siffrorna, till och med när vi pratar startbesked, ännu mer tveksam till att det verkligen kommer att byggas så många. Vi hörde hur Balders Erik Selin resonerade i Bopolpodden för några veckor sedan: Hellre komma in lite sent i uppgången än att börja bygga för tidigt – så tror jag att många resonerar. Många vill vänta in ytterligar räntesänkningar och ytterligare ljusning på marknaden. Men – jag hoppas att Boverket har mer rätt än vad jag har, säger Kent Persson i podden.
Bostadsunderskott i allt färre kommuner – en trend som lär fortsätta
I år är det ”bara” 148 kommuner som bedömer att man har ett underskott av bostäder, det är 32 färre än förra året och hela 100 färre än 2017.
– Jag tror att den här trenden kommer att fortsätta. Det har byggts mycket i många kommuner de senaste åren och efterfrågan minskar, av ekonomiska skäl men också beroende på att befolkningsutvecklingen inte är lika stark längre.
Kanske är på väg mot byggtakt som matchar behovet
Vilket för oss in på ett aktuellt reportage med rubriken ”Bostadskrisen är kraftigt överdriven”.
– Boverket kommer att skriva ner sina behovsprognoser, frågan är hur snabbt och hur mycket. Det kanske landar i 25 000 – 30 000 bostäder om året och då kanske vi är på väg mot den byggtakt som matchar det verkliga behovet. Samtidigt är bostadsbristen enorm på vissa ställen, framför allt Stockholm.
Konstig argumentation som skymmer det verkliga problemet
Timbro kom häromveckan med en rapport där de hävdade att medelåldern för den som får en hyresrätt i centrala Stockholm via Bostadsförmedlingen är 50 år. Nu svarar Bostadsförmedlingens vd Christer Edfeldt, som tycker att Timbros rapport är ”onödigt pessimistisk” och missvisande för att Timbro inte tar med till exempel studentbostäder i sin rapport.
– Bostadsförmedlingens argumentation är lite konstig: Det är ju inte så att man kan flytta till en studentlägenhet när man är 35 år och ska bilda familj. Argumentationen flyttar också fokus från huvudproblemet; att det är helt omöjligt att komma över en hyresrätt i Stockholm utan att stå många år i kö. Och, som Timbro påpekar: De som gynnas av det här är de som har bra ekonomi, bor i ett ägt boende och kan vänta ut den här kön och när de till slut får en hyreslägenhet kan de sälja sitt boende och flytta till ett attraktivt boende med en väldigt låg boendekostnad. Det är ett helt orimligt system.
Mer resurser för småhus framöver
Stefan Attefall utsågs nyligen till egnahemskommissionär, ett brett uppdrag med målet att öka småhusbyggandet, som regeringen vurmar för.
Nu har företrädare för sju bolag i den pressade småhussektorn skrivit ett öppet brev till Attefall, där de kommer med en hel del förslag på åtgärder.
– De kommer med en del bra förslag. Sedan tror jag det är svårt att få ner kostnaderna för avgifterna eftersom de ska motsvara kommunernas kostnader.
– En aspekt på det här är att nu när det kanske inte behöver byggas tusentals lägenheter i kommunerna framåt så finns det mer resurser och vilja hos kommunerna kring att istället titta mer på småhusbyggandet.
Rätt analys om risker hos mindre fastighetsbolag
Finansinspektionen har kommit med en ny analys som pekar på riskerna hos mindre och medelstora onoterade fastighetsföretag.
– Analysen är rätt och jag är lite förvånad över att det tog så lång tid innan den här frågan kom upp. De har varit mycket fokus på de stora bolagen, men de har stabila ägare och många bra fastigheter som kan säljas för att minska belåningsgraden. Hos de mindre bolagen är situationen många gånger den motsatta: De har inte finansiellt starka ägare och de har tillgångar som inte är lika lätta att omsätta. Den här krisen är inte över än.
Efterlyser fel lagstiftning
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Denis Begic skriver på Altinget, under rubriken ”Hör du inte kommunerna skrika efter din hjälp, Andreas Carlson?” Det handlar om ödehus som misskötts och vandaliseras och är allmänt farliga. Han menar att kommunernas hantering av övergivna hus försvåras av att de byter ägare ofta och det leder till byråkratiska hinder och att det behövs en lag om kommunal förköpsrätt.
– Förköpslagen är inte den lagstiftning som passar bäst här. Kommunen har redan i dag lagligt rätt att ta över fastigheter som missköts. Problemet är väl att det i många fall bara återstår att riva fastigheter, och det medför kostnader som kommunerna inte vill ta.