I Boverkets nya bostadsmarknadsenkät 2024 bedömer hälften av landets kommuner att man har underskott på bostadsmarknaden som helhet. Men antalet kommuner som uppger underskott minskar från tidigare år. För ungdomar, studenter och nyanlända ser det ljusare ut på bostadsmarknaden, medan det behövs fler bostäder för äldre.
Med underlag från nästan hela landets 290 kommuner kan Boverket årligen ge en unik och sammanhållen bild av bostadsmarknaden i Sverige.
– I år bedömer 148 kommuner underskott på bostadsmarknaden, vilket är 32 färre än förra året och över 100 färre som gjorde samma bedömning 2017. Men nu ser vi en brytpunkt, enligt kommunernas bedömning kommer antalet kommuner som har underskott öka igen till 2027, säger Olof Axman, utredare på Boverket.
Minskningen måste dock ses i ljuset av att frågorna i enkäten som rör bostadsmarknadsläget har förändrats sedan förra året. Från och med 2024 får kommunerna göra två bedömningar av bostadsmarknadsläget. Utöver att svara på underskott, överskott eller balans på bostadsmarknaden sett till efterfrågan får kommunerna även bedöma till vilken grad bostadsbehoven är tillfredsställda.
Lättnader för flera grupper
- Antalet kommuner som anger att det råder underskott på bostadsmarknaden för ungdomar minskar. I årets enkät anger 137 kommuner att det råder underskott, vilket är en minskning med 17 kommuner från förra året.
- Situationen för studenter är också bättre i landets högskolekommuner. I årets enkät har högskolekommuner som anger överskott på bostadsmarknaden för studenter ökat till 14 kommuner, men fortfarande är det 15 kommuner som bedömer underskott.
- Ett ökat antal kommuner från förra året bedömer att deras kapacitet att ta emot nyanlända enligt bosättningslagen är mycket god. Läget för självbosatta har också gått mer mot balans.
Oförändrat eller svårare för andra
- Läget när det gäller särskilda boendeformer för äldre är relativt oförändrat. Andelen kommuner med underskott ligger runt 40 procent sedan flera år tillbaka. När det gäller seniorbostäder ökar underskottet ute i kommunerna, och när det gäller trygghetsbostäder ökar underskottet ännu mer. Det förväntade tillskottet den närmsta tvåårsperioden av trygghets- och seniorbostäder är lågt.
– Av kommunernas kommentarer att döma så behövs generellt ett större och varierat utbud av bostäder för äldre personer, som kan möta de olika behov som finns men som de äldre också har möjlighet att efterfråga, fortsätter Olof Axman.
Påbörjade bostäder minskar – produktionskostnader största hindret
Kommunernas förväntningar i årets bostadsmarknadsenkät indikerar att byggtakten faller ytterligare något under 2024 för att därefter öka något 2025.
I enkäten får kommunerna ange de främsta faktorerna som man bedömer hindrar bostadsbyggandet. Flertalet kommuner anger även i år höga produktionskostnader och svårigheter att få lån som hinder för ökat byggande. 83 procent av kommunerna anger höga produktionskostnader som hinder för bostadsbyggande, jämfört med för två år sedan då 48 procent angav detta.
Boverket kommer att publicera en ny byggprognos den 20 maj där du kan läsa en fördjupad analys i ämnet.