Regeringen behöver komma med besked om hur EU:s nya energimål ska nås

 

KRÖNIKA | En av fem småhusägare har skjutit på en åtgärd som skulle förbättra energiprestandan till följd av det ekonomiska läget. Generellt sett har de ekonomiska incitamenten att energieffektivisera minskat – samtidigt som kraven från EU nu är tydliga. Regeringen behöver skyndsamt komma med besked till hushållen om hur de nya målen ska uppnås, skriver Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Av en undersökning vi på SBAB gjorde före jul bland 1 000 småhusägare framgår att drygt 17 procent eller nästan var femte småhusägare skjutit en åtgärd som var tänkt att förbättra energiprestandan på framtiden, till följd av det ekonomiska läget.

Behovet av energieffektivisering är stort. Både för klimatet och ekonomins skull. Samtidigt finns det tre faktorer som pekar i samma riktning – färre investeringar i energieffektivisering är att vänta.

Samtidigt går det inte att sticka under stol med att det gör att incitamenten att investera i energieffektivisering minskar

För det första har år av hög inflation och en snabbt stigande ränta gjort att hushållens marginaler har minskat. Utrymmet att investera i energieffektivisering har därmed också blivit mindre. För det andra gör den högre räntan det svårare att få lönsamhet i en investering. Det tar till exempel betydligt längre tid att hämta hem en investering i solceller med lånat kapital idag jämfört med om samma kalkyl gjordes för två år sedan med dåvarande ränteläge. För det tredje tycks energipriserna över lag bli betydligt lägre denna vinter jämfört med de två senaste. En glädjande nyhet för alla småhusägare såklart – men samtidigt går det inte att sticka under stol med att det gör att incitamenten att investera i energieffektivisering minskar.

Andelen är lägre i Sverige men även här finns behov av minskade utsläpp

Byggnader uppges stå för över en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i EU. Andelen är lägre i Sverige men även här finns behov av minskade utsläpp. Diskussionerna om reglering med syfte att minska utsläppen från byggnader i unionen har pågått länge. I december i fjol enades man till slut om nya gemensamma krav. Ett tidigare förslag innebar krav på obligatorisk renovering för enskilda fastigheter men till mångas lättnad ersattes det i slutförhandlingarna av krav på det samlade byggnadsbeståndet. Överenskommelsen innebär i korthet bland annat att energiförbrukningen för befintliga bostadshus i genomsnitt ska minska med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Byggnaderna med sämst energiprestanda ska prioriteras.

Den mer flexibla överenskommelsen som kom av slutförhandlingarna möjliggör för varje medlemsstat att bestämma hur de ska uppfylla dessa mål och vilka verktyg som ska användas. Vilket också är förenat med ett stort ansvar.

Oavsett är det sannolikt politiskt omöjligt att inte stötta hushållen på något vis

Enligt Villaägarna kommer det kosta cirka 140 000 kronor i snitt per hus att nå målet som är satt till 2030. En summa som beroende på hushållets ekonomi och bostadens värde kan uppfattas som både stor och liten. Oavsett är det sannolikt politiskt omöjligt att inte stötta hushållen på något vis.

Regeringen har redan infört ett stöd med syfte att bidra till ökad energieffektivisering. Den som äger och bor i ett el- eller gasuppvärmt hus kan sedan i juli i fjol under vissa förutsättningar få bidrag på upp till 30 000 kronor för energieffektivisering av bostaden. SBAB:s undersökning visar dock att kännedomen om stödet är låg. Tre av fyra känner inte till möjligheten. Att kännedomen om stödet är så pass låg kan möjligen påverkas av att det – så som stödet är utformat i dag – är relativt få bostadsägare som är berättigade till det. Samtidigt ger det en förnimmelse om hur svårt det är att utforma ett välkänt och ändamålsenligt stöd som träffar rätt målgrupp utan att bidra till snedvridningar eller onödiga kostnader för staten.

Nu är det viktigt att regeringen skyndsamt kommer med besked till hushållen och marknaden om hur målen ska uppfyllas

Utsläppen från bostäder behöver minska. EU:s överenskommelse som innebär en större flexibilitet för medlemsländerna är bra men frågetecknen och utmaningarna är nu många. Effekten av de nu rådande ekonomiska förutsättningarna bör inte förringas. Det riskerar att leda till större krav på bidrag, samtidigt som vi vet av historien att sådana är mycket svåra att utforma på ett effektivt vis. Nu är det viktigt att regeringen skyndsamt kommer med besked till hushållen och marknaden om hur målen ska uppfyllas.

Linda Hasselvik
Privat- och boendeekonom, SBAB

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.