DEBATT | Att företag ska blockhyra direkt av fastighetsägaren är ett verklighetsfrämmande resonemang, menar Niclas Blåklinth som ett svar på Adam Wais replik.
Läs gärna Niclas Blåklinths första inlägg här och Adam Wais replik här.
Det är förvånande att Adam Wais i sin replik hävdar att företagsbostadsbolag inte behövs, särskilt när behovet av sådana boenden har funnits i över 40 år och ökat i takt med att Sveriges ekonomi globaliserats och kraven på kompetensförsörjning intensifierats. Det faktum att arbetsgivare i Sverige, precis som i våra grannländer, i mycket stor omfattning vänder sig till förmedlingsföretag för att lösa sina behov av bostäder för tillfällig arbetskraft är i sig bevis på att företagsbostadsbolagen fyller en viktig funktion och på att de behövs.
Företag, stora som små, från norr till söder, vittnar om hur företagsbostäder fyller en avgörande funktion
Faktum är att denna typ av boenden är avgörande för att möjliggöra tillfälliga arbetskraftsförflyttningar inom landet och från utlandet, omflyttningar som i sin tur är en nödvändighet för Sveriges gröna omställning, tekniska innovationer och överlevnad i en globalt konkurrensutsatt ekonomi.
Företag, stora som små, från norr till söder, vittnar om hur företagsbostäder fyller en avgörande funktion. Organisationer som Stockholms Handelskammare och Västsvenska Handelskammaren har gång på gång lyft vikten av dessa tjänster för att attrahera och behålla kompetens.
Dessa företag kommer att avstå från rekryteringar som fordrar att de ordnar bostäder
Wais menar att företag som behöver bostäder till anställda kan hyra dem direkt av fastighetsägare. Det är ett verklighetsfrämmande resonemang. Att företag som ägnar sig åt till exempel byggverksamhet, datorspelsutveckling eller forskning skulle ägna sig åt att ingå blockhyresavtal med stora fastighetsägare för att på så vis ordna bostäder åt tillfällig personal kommer helt enkelt inte att hända. Dessa företag kommer att avstå från rekryteringar som fordrar att de ordnar bostäder.
Om företagen tvingas lösa bostadsfrågan själva, på annat sätt exempelvis genom att köpa lägenheter eller jaga andrahandskontrakt på Blocket skulle det inte bara innebära högre kostnader utan också resultera i ineffektiv resursanvändning med större andel tomma lägenheter. Det vore direkt kontraproduktivt. Företagsbostadsbolagen bidrar därför till ett ordnat och flexibelt nyttjande av bostadsbeståndet och säkerställer att företag kan fokusera på sin kärnverksamhet – inte bostadsförvaltning.
Konsekvenserna av att försvåra eller eliminera tillgången till företagsbostäder skulle bli kännbara: Sverige skulle riskera att förlora både nyckelkompetens och arbetstillfällen till andra länder. Detta är en realitet vi inte har råd att ignorera.
Vi talar om en tjänst som har påfallande likheter med den som ett hotell erbjuder
Att jämföra hyran för en företagsbostad med bruksvärdeshyran för en vanlig lägenhet är missvisande. Företagsbostadsbolag erbjuder en annan typ av tjänst: Fullt möblerade bostäder med allt från köksutrustning till sänglinnen och städservice. Kontrakten ingås för kortare tidsperioder, vilket innebär högre slitage, fler in- och utflyttar och därmed ökade omkostnader. Vi talar om en tjänst som har påfallande likheter med den som ett hotell erbjuder.
Skulle vi tillämpa samma logik som Adam Wais förespråkar skulle hotell endast få ta ut en hyra motsvarande cirka 100 kronor per natt. Detta är naturligtvis absurt och skulle leda till att hotellbranschen helt försvann. Företagsbostäder är ett mellanting mellan hotell och vanliga bostäder och kräver därför en rimlig prissättning som reflekterar den unika service och flexibilitet som erbjuds.
Deras verksamhet handlar om att gynna deras egna intressen, ofta på bekostnad av både hyresgäster, företag och Sverige i stort
Urban Rights och Orimlig Hyra har redan kritiserats för sina metoder, som strider mot Advokatsamfundets regler om riskersättning. Genom att inte registrera sig som advokater kringgår de regelverket och kan fortsätta utnyttja hyresgäster och fastighetsägare. Vittnesmål pekar på aggressiv marknadsföring där hyresgäster lockas in i avtal utan att förstå att de ger sig in i en lång och osäker juridisk process – ofta mot sin egen hyresvärd.
Adam Wais och Urban Rights har inte lyckats visa hur deras verksamhet bidrar till samhället i stort. Deras verksamhet handlar om att gynna deras egna intressen, ofta på bekostnad av både hyresgäster, företag och Sverige i stort.
Om Hyresgästföreningen inte stödjer Urban Rights och Orimlig Hyra, varför agerar de då som möjliggörare för bolagens verksamhet? Det är dags att föreningen svarar på dessa frågor
En fråga som förblir obesvarad är varför Hyresgästföreningen har kopplingar till bolag som Urban Rights och Orimlig Hyra. Varför delger föreningen information som de normalt är restriktiva med, varför upprättas personliga och privata kontakter, och varför uttrycker höga företrädare stöd för verksamheter som är så pass kritiserade? Hyresgästföreningen har ett ansvar gentemot sina medlemmar och bör tydligt redogöra för sin roll och sina relationer till dessa aktörer.
Om Hyresgästföreningen inte stödjer Urban Rights och Orimlig Hyra, varför agerar de då som möjliggörare för bolagens verksamhet? Det är dags att föreningen svarar på dessa frågor.
Niclas Blåklinth
Ordförande Företagsbostadsbolagen
Fotnot: Bostadspolitik.se har upplyst Orimlig Hyra, Hyresgästföreningen och Sveriges Lärare om debatten, men de har ännu inte kommit med någon replik.