Den förre vice riksbankschefen Lars EO Svensson – som var med som sakkunnig till makrotillsynskommittén – menar att lättnaderna i kreditrestriktionerna kunde gått längre än kommitténs förslag. Han menar att skuldkvotstaket, som kommittén har föreslagit, inte har vetenskapligt stöd. Han hade också gärna sett ett högre bolånetak för förstagångsköpare.
I ett inlägg på Ekonomistas skriver Lars EO Svensson att han är positiv till de övriga förslagen – att hölja bolånetaket till 90 procent och ändra amorteringskravet till att omfatta en procent om året ner till 50 procent av fastighetsvärdet.
Men skuldkvotstaket avstyrker han bestämt.
Han skriver:
”Skuldkvotstaket skulle vara en ”bortre skyddsbarriär” mot en ”snabb skuldtillväxt som inte drivs av fundamentala faktorer [och] gör de samlade skulderna för stora i förhållande till låntagarnas inkomster.” Men skuldkvoten är enligt en omfattande forskning och utredning en missvisande indikator, som inte har någon prediktionsförmåga beträffande framtida kriser, finansiell stress eller konsumtions- och BNP-fall. Den saknar vetenskapligt stöd. Risken för att boendebetalningarna blir för höga i förhållande till bolånetagarnas betalningsförmåga hanteras i stället bra och säkert med bankernas kreditprövning och KALP-analys samt med FI:s noggranna bevakning och kontroll. Den löpande detaljerade information på månadsbasis om utvecklingen på bostads- och bolånemarknaden och den noggranna bevakningen i media och av experter utgör i själva verket en bättre ”främre skyddsbarriär”, i och med att en snabb skuldtillväxt utan fundamentala förklaringsfaktorer snabbt skulle upptäckas. Vid eventuella problem skulle FI ha gott om tid att vidta lämpliga åtgärder.”
Lars EO Svensson förordar dessutom ett högre bolånetak för förstagångsköpare, på 95 procent, definierade som de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste tio åren.
Läs inlägget på Ekonomistas här och hela Lars EO Svenssons särskilda yttrande här.