Allt tar allt längre tid – till allt högre kostnad

LEDARE | Risk för ”stora ekonomiska skador” kommer snart inte längre att prioriteras i Lantmäteriets tjocka ärendehög.
Samerna kommer snart att få större inflytande – över detaljplanerna i Tyresö.
Lennart Weiss förfäras över det administrativa Sverige, som blir allt svårare att läsa, tolka och förstå – och där all hantering tappar fart, till allt högre kostnader.

På Timbros nätmagasin Smedjan finns just nu en mycket läsvärd essä med titeln ”Försvarets flykt in i framtiden”. I en ovanligt frispråkig text skåpar regeringens egen tjänsteman, kanslirådet Robert Ihrfors, ut landets politiker, högre officerare och tjänstemän, för deras kollektiva inkompetens vad gäller hanteringen av det svenska försvaret.

Bland flera exempel nämner Ihrfors soldaternas personliga utrustning som ännu tio år efter försvarsminister Peter Hultqvists proklamerade storsatsning på försvarets ”bottenplatta” inte håller måttet. Ihrfors beskriver hur försvaret tvingas ställa in repetitionsövningar ”eftersom det saknas regnjackor och vinterkängor” och hur den bisarra följetongen vad gäller kvinnors underkläder fortsätter, utan en lösning i sikte.

Som tjänsteman i Regeringskansliet har man inget mandat att fatta minsta beslut men man kan med små medel stoppa det mesta

Kanslirådet Ihrfors beskriver sakligt en kultur där arbetet med styrningsfrågor ”tilldelas oändligt med tid” samtidigt som arbetet med oönskade regeringsbeslut dras i långbänk och sammanfattar sin analys på följande sätt: ”Som tjänsteman i Regeringskansliet har man inget mandat att fatta minsta beslut men man kan med små medel stoppa det mesta.”

Nå, det gäller nu inte bara i Regeringskansliet. På Lantmäteriets hemsida meddelades den 27 februari att verket fattat beslut om en ny prioriteringsordning som träder i kraft från den 1 juli i år, allt med det uttalade syftet att skapa ”effektivare handläggning och kortare kö för många”. Vilka som därmed kommer att gynnas framgår tyvärr inte. Däremot är man på Lantmäteriet tydliga med att dagens prioritering av ärenden med koppling till nybyggnation tas bort. Av verkets cirkulärmeddelande framgår i klartext att ”ärenden som rör nybyggnation av bostäder och tillhörande infrastruktur inte längre prioriteras.”

Man får väl anta att den näsknäppen skrevs med särskild adress till statsrådet Carlson

Men det stannar inte där. I nästa stycke skriver Lantmäteriet: ”Om det uppstår ett behov av att prioritera dessa ärenden på nytt finns sådana möjligheter genom lagreglering eller regeringsuppdrag.” Man får väl anta att den näsknäppen skrevs med särskild adress till statsrådet Carlson. ”Om du vill att just dina frågor ska prioriteras får du vackert dra saken genom riksdagen. Här och nu är det vi på Lantmäteriet som styr och ställer”. Häpp!

Av cirkulärmeddelandet framgår också att även ”särskilda skäl” försvinner som prioriteringsgrund. Det kan gälla ansökningar där man till exempel begär förtur för att det finns en uppenbar risk att den sökande drabbas av ”svåra olägenheter eller stora ekonomiska skador”. Så fiffigt då. På detta sätt kan ju tjänstemännen på Lantmäteriet lulla på i sin egen takt, utan att behöva bry sig om den enskildes eller någon småhusbyggares panik över att ett av dagens få bostadsbyggnadsprojekt håller på att gå åt helvete. (På Gotland som exempel tar det i dag cirka 22 månader att få en fastighetsförrättning genomförd.)

Jag inser att jag nu rör mig på minerad mark men menar ändå att den nya lagen, som förberetts av kulturdepartementet, förtjänar att uppmärksammas

Men om nu någon trodde att allt handlar om att ”en ann är så god som en ann” så tar ni gruvligt miste. Om du råkar vara same gäller från och den 1 mars i år en ny lag (SFS nr: 2022:66) med krav på obligatorisk konsultation i frågor som rör det samiska folket. Jag inser att jag nu rör mig på minerad mark men menar ändå att den nya lagen, som förberetts av kulturdepartementet, förtjänar att uppmärksammas. Av lagens andra paragraf framgår att ”Regeringen, statliga förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner ska konsultera samiska företrädare innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna.”

Det som fångar mitt intresse av den nya lagens fjärde paragraf av vilken det framgår att ”Skyldigheten att konsultera i ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) gäller (endast, min parentes) ärenden om att anta eller ändra en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser. Lag (2022:69)”.

Det blir något att bita i för Ulf Perbo (före detta statssekreterare hos bostadsminister Stefan Attefall) och andra lokalpolitiker i Tyresö

Harmlöst? Nja, enligt den akademiska expertis som jag talat med finns anledning att följa hur den nya lagen kommer att tillämpas. Som lagen är skriven finns nämligen inga särskilda begränsningar till samebyar eller renbetesområdet i norr. Lagen talar generellt om ”samer” och samiska företrädare. Sådana finns som bekant runt om i vårt avlånga land. Ett exempel är Tyresö kommun. Här finns inte bara en av landets största grupper av samer. Här finns också en lokal sameby och sedan 2019 lokalt beslutade ”riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter”. Av kommunens egen målparagraf (§3) framgår att syftet är att ”stärka deras rätt möjligheter till inflytande.” Något som enligt nationell lag nu också innefattar plan- och bygglagen, översiktsplan, detaljplan eller områdesbestämmelser. Det blir något att bita i för Ulf Perbo (före detta statssekreterare hos bostadsminister Stefan Attefall) och andra lokalpolitiker i Tyresö.

Tyvärr förefaller samma sak gälla även andra statliga, regionala och kommunala instanser, med följd att allt tar allt längre tid, till allt högre kostnad

Jag är uppenbarligen inte ensam om att se en röd tråd i det administrativa helvete som med för all del goda avsikter skapats i Sverige: Lag läggs till lag, samrådsregler och högstämda principer staplas på hög, vars tillämpning och tolkning i vardagen utövas av tjänstemän, som med kanslirådet Ihrfors ord saknar mandat att bestämma om något men har desto mer makt att stoppa det mesta. Ihrfors avslutar sin lätt desperata appell med att peka på de ”särintressen och revirpinkare” som tillåts styra vår försvars- och säkerhetspolitik. Tyvärr förefaller samma sak gälla även andra statliga, regionala och kommunala instanser, med följd att allt tar allt längre tid, till allt högre kostnad.

Lennart Weiss
Chefredaktör, Bostadspolitik.se
Kommersiell direktör, Veidekke