Typisk politisk icke-lösning

LEDARE | Ett stycke politisk sidledsförflyttning fick vi se dagarna före jul. Det handlar om den tilltänkta julklappen till trängda hushåll att pausa amorteringskraven. Ett vallöfte från Moderaterna som lovade att ”tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin”.

Detta har både Finansinspektionen och Riksbanken motsatt sig tydligt. I regeringsförklaringen hade vallöftet krympt till att frågan skulle följas upp ”med berörda myndigheter”.

Debatten har förenklat handlat om att å ena sidan skulle en pausering av amorteringskraven driva på inflationen och leda till att Riksbanken måste höja räntan mer än annars, och å andra sidan skulle en pausering lätta på bördan hos trängda hushåll som nu prövas av stigande inflation, energipriser och räntor.

Lägg därtill de nära personsambanden i lilla Sverige

Robert Boije, SBAB:s chefsekonom, har effektivt sågat Riksbankens argument om att en tillfällig pausering av amorteringskraven på liknande sätt som under pandemin skulle få någon större betydelse på inflationen och därmed räntornas nivå. Men, och det är kanske det viktigaste här: Skulle regeringen göra en annan analys än Finansinspektionen och Riksbanken så skulle den nye finansmarknadsministern Niklas Wykman, M, blåsa till strid mot de två viktigaste myndigheterna på hans område. Med det höga tonläge de haft skulle ett underkännande av deras argumentation underminera myndigheternas trovärdighet och inte minst Finansinspektionens generaldirektör som vid årsskiftet blir ny riksbankschef.

Så hur hanterar då Niklas Wykman och regeringen detta dilemma? Jo, man undviker att säga ja eller nej

Lägg därtill de nära personsambanden i lilla Sverige. Niklas Wykman var under alliansregeringsårens politiskt sakkunnig hos Anders Borg som på samma departement inhyste statssekreterare Erik Thedéen. I regeringens stabilitetsråd, som nu leds av Wykman, sitter generaldirektörerna för Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. Tre myndigheter som tillsammans drivit fram och försvarat de kreditrestriktioner som nu råder. Tjänstemännen på dessa tre myndigheter och på finansdepartementet gör karriär genom att flytta runt mellan varandra. Det är bara att titta på Wykmans statssekreterare Johan Almenbergs CV så bevisas detta. Samma kultur och synsätt råder.

Så hur hanterar då Niklas Wykman och regeringen detta dilemma?

Jo, man undviker att säga ja eller nej. I beskedet som kom i onsdags heter det att regeringen ger Finansinspektion ”i uppdrag att undersöka hur undantagen fungerar i praktiken under de kommande vintermånaderna”. Med undantagen menas de begränsade möjligheter bankerna har i sin kreditprövning att tillfälligt pausa amorteringskraven när hushåll hamnat i ekonomiska trångmål som arbetslöshet och sjukdom. Senast 30 juni 2023 ska uppdraget redovisas för regeringen.

Simsalabim! Man flyttar frågan framför sig, och hoppas att något ska hända som gör beslutsläget lättare då

Simsalabim! Man flyttar frågan framför sig, och hoppas att något ska hända som gör beslutsläget lättare då. Erik Thedéen är då inte längre ny på posten som riksbankschef. Kanske har något hänt i omvärlden som gör det lättare att hitta en väg framåt? Politiskt skickligt kanske – men respekt skapar det inte!

Stefan Attefall
C
hefredaktör, Bostadspolitik.se

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.