SBAB:s chefsekonom Robert Boije menar på DN Debatt att pausade amorteringskrav som mest hade lett till 0,1 procentenhets ökning av inflationen och följaktligen inte bör leda till någon nämnvärd höjning av styrräntan.
Moderaterna och övriga Tidöpartier var tydliga med att de ville införa lättnader i amorteringskraven före valet. Efter valet har budskapet från finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) varit att man ska ha en dialog med myndigheterna. Och eftersom de aktuella myndigheterna Finansinspektionen och Riksbanken hela tiden har varit tydliga med att de inte vill begränsa amorteringskraven och att en lättnad hade lett till ytterligare högre styrräntor har många antagit att vi inte kommer att få se några lättnader.
Nu går SBAB:s chefsekonom Robert Boije ut på DN Debatt och sågar FI:s och Riksbankens resonemang om att lättnader i amorteringskraven skulle leda till högre inflation och därmed behov av högre räntor.
Boijes tes är att till att börja med att det är en liten andel av befolkningen som omfattas av amorteringskraven. Fem procent av hushållen fick lättnader under pandemin.
Boije räknar sedan med att om sju procent av hushållen skulle få en amorteringspaus nu och konsumera 80 procent av lättnaden så skulle inflationseffekten bli 0,07 procentenheter på två procents antagen amortering och 0,1 procentenheter vid tre procents antagen amortering.
Boije skriver:
”Vi talar alltså om en inflationseffekt på som mest en tiondels procentenhet. Lägger man därtill att åtgärden dessutom skulle vara temporär finns därmed inga som helst skäl att det skulle ha någon betydelse för Riksbankens beslut om styrräntan.”
”Jag instämmer helt med Riksbanken och flera av Sveriges mest namnkunniga nationalekonomer i att det nu är viktigt att politiken sammantaget utformas på ett sätt som inte markant ökar inflationen och försvårar Riksbankens arbete att få ner dagens höga inflation.
Mina beräkningar indikerar dock att – oavsett vad man anser om amorteringskraven strukturellt sett eller huruvida de nu bör tas bort temporärt på grund av rådande läge eller inte – så finns det inget som helst belägg för att påstå att en lättnad skulle påverka inflationen i sådan omfattning att det skulle tvinga Riksbanken att höja styrräntan mer än i annat fall. Det bör rimligen vara en viktig faktor att ta med, bland andra, i den kommande politiska beredningen av frågan.”