Lundström: Arkitektutbildningen borde breddas

På 60-talet var arkitektutbildningen snarare en variant på ingenjörsutbildningen, det gav fördjupad förståelse och bredare karriärmöjligheter. Kanske borde också dagens arkitektstudenter läsa grundläggande fastighetsjuridik, fastighetsekonomi och projektledning? Det frågar sig Stellan Lundström, professor emeritus i Fastighetsekonomi, med anledning av Jerker Söderlinds krönika.


Jerker Söderlind vet onekligen hur man startar en debatt. Mellan de retoriska svängarna och tydliga överdrifterna finns dock ett antal intressanta iakttagelser. När jag ger mig in i debatten så är det efter en tids fundering över vad mitt bidrag skulle vara? Mellan åren 2009 och 2016 var jag skolchef för KTHs nybildade skola Arkitektur & Samhällsbyggnad. Men stopp, är inte Arkitektur en naturlig del av Samhällsbyggnad och skolan borde heta Samhällsbyggnad? Ingen från centrala KTH hade incitament och ork att driva namnfrågan vid skolbildningen. Arkitektur fick också då som en av sju institutioner en egen vice skolchef, en egen grundutbildningsansvarig och ett eget strategiskt råd. Man lyckas med konststycket att både vara med och inte vara med.

Arkitekturinstitutionen ligger onekligen vid en teknisk högskola, nu också fysiskt på Campus. Det borde innebära ett omfattande forsknings- och utbildningssamarbete i gränssnitten mellan arkitektur och teknik. Effekter av hållbarhetsfrågor och ny byggnadsteknik sammanvävt med förståelse för hur bostadskonsumenterna tänker måste uttryckas i ekonomiska termer. Det kräver en bredare ansats i forskning och utbildning.

Bläddrar vi i en studiehandbok från 1960-talet framstår arkitektutbildningen närmast som en variant på en ingenjörsutbildning. Dåtidens arkitekter kunde utan vidare agera som byggherrar och fastighetsförvaltare. Bredden på utbildningen skapade alternativa roller på arbetsmarknaden och en minska konjunkturkänslighet.

Den egna erfarenheten från arkitektutbildning är som Lantmäterielev där jag läste en termin i det så kallade VAL3 projektet. Såhär i efterhand en mycket nyttig erfarenhet att umgås med blivande arkitekter, lantmätare och väg & vattenbyggare.

Hur ”skrynkliga” husen får vara är närmast en fråga för beställarna – byggherrarna. Men en kompetent arkitekt ska kunna utveckla ett beslutsunderlag som visar ekonomin för alternativa designlösningar. Det kräver kanske att man läst en termin samhällsbyggnadsämnen i form av fastighetsrätt, fastighetsekonomi, projektledning etc. Dags för ett nytt VAL3 projekt?!

Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, KTH

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.