Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.


Då och då beskrivs Hyresförhandlingslagen och förhandlingssystemet som ett rättslöst tillstånd där hyresgästerna tillskrivs någon slags vetorätt. Senast av representanter från Fastighetsägarna på denna debattsida.

För landets tre miljoner hyresgäster hade det onekligen varit bra om det stämde. Men det är nog få hyresgäster som skulle känna igen sig i den beskrivningen. Hyresgäster har ingen strejkrätt och kan inte heller vägra betala hyran utan att förlora sitt kontrakt. Hyreshöjningar med 30, 40 eller till och med 50 procent i samband med ombyggnader är inte ovanliga. Där är problemet snarare en tandlös lagstiftning som inte ger hyresgäster tillräckligt skydd och inflytande vid ombyggnad. I 99 procent av de fall som hamnar i Hyresnämnden rörande frågor kring ombyggnad avgörs det till fastighetsägarnas fördel. Om man nu ska börja tala om veto. Det senare hoppas vi dock att riksdagen kan balansera något genom att ge hyresgäster större inflytande vid ombyggnad genom förändrad lagstiftning.

När fastighetsägare ropar på möjligheten att ta ut ännu högre hyror ska man också komma ihåg att det är fortsatt extremt lönsamt att äga och förvalta hyresfastigheter. Vinsterna har fortsatt öka, räntorna är fortsatt låga och vakansgraden är i det närmaste obefintlig. I förhållande till risk är avkastningen mycket god – både genom direktavkastning och genom värdestegring. Förklaringen till detta är enkel: det råder bostadsbrist i nästan hela Sverige. Många, särskilt yngre, är desperata över att få en bostad.

Man bör också komma ihåg att fastighetsägarna lever i symbios med sina kunder. Om vi gör ett antagande att ett hushåll kan lägga max 40 procent av sin disponibla inkomst på hyran – en relativt hög nivå – har cirka 27 procent av hyreshushållen i Stockholm, Göteborg och Malmö ändå inte råd med en genomsnittlig hyresrätt på 60 kvm i det befintliga hyresbeståndet. Siffran är ännu högre när det gäller nyproducerade hyresrätter. Där har 54 procent inte råd. Hyrorna i nyproduktionen ligger alltså idag på nivåer som inte längre kan efter­frågas av hushåll med normala inkomster.

Det är ett stort problem att nyproducerade hyresrätter är betydligt dyrare att bo i än bostadsrätter. Dessutom svarar nyproducerade hyresrätter inte mot efterfrågan på hyresbostäder med rimliga hyror. Bostadsbristen består trots ökat bostadsbyggande. Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.

Det är också värt att påminna om att landets hyresgäster betalar redan idag 115 miljarder kronor i hyra varje år. Det innebär att en procent i hyreshöjning, vilket kan låta som en liten ökning, minskar köpkraften med 1 miljard kronor. Det påverkar naturligtvis i förlängningen hela samhällsekonomin.

Det pågår sedan en tid tillbaka ett omfattande utvecklingsarbete av parterna på hyresbostadsmarknaden, framför allt Hyresgästföreningen och SABO. Det handlar både om att få till snabbare och mer digitala förhandlingar, utvecklad tvistlösning samt ett riksomfattande arbete med att få till stånd fler lokala hyressättningsmodeller. Det gäller inte minst i Stockholm. Det är ett arbete vi tar på stort allvar och lägger mycket tid och energi på.

Vi har också under ett flertal år bjudit in Fastighetsägarna till samtal om hur vi kan åstadkomma en tvistelösning även för de privata fastighetsägarna. Vi har dock fortfarande inte sett något intresse hos dem för verkliga diskussioner kring detta. Men välkomna till förhandlingsbordet när ni vill. Det finns bra lösningar.

Vi välkomnar ett större engagemang och deltagande från Fastighetsägarnas sida i det arbetet. Vi välkomnar också en konstruktiv dialog kring förhandlingssystemets utveckling men det är bra om den bygger på kunskap och rätt fakta.

Erik Elmgren
Förhandlingschef Hyresgästföreningen

Per Björklind
Förhandlingschef Hyresgästföreningen region Stockholm

Dela på sociala medier
 
 
 

1 Trackback

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Dela på sociala medier