Krönika

Blir det Stefan Ingves som lyfter på locket?

Med ett år kvar till valet anas ett trendskifte i den bostadspolitiska debatten. Partiernas talespersoner i ekonomiska frågor är på väg in på banan. Det inger nytt hopp, menar Lennart Weiss som rundar av almedalsveckan och vårens bostadsdebatt med att spana mot nästa val.

Med ett år kvar till valet skymtas tecken på att bostadsdebatten äntligen är på väg att lyftas upp på den högsta politiska nivån. Ett tecken på detta är att partiernas ekonomisk-politiska talespersoner från såväl oppositionen som regeringspartierna deltog i några av almedalsveckans bostadsseminarier.

Det kanske inte låter så märkvärdigt men det är något av ett trendskifte. Under flera år har det nämligen varit svårt, näst intill omöjligt, att locka de med ansvar för plånboken. Än värre är det med partiledarna. Det har givetvis sina randiga och rutiga skäl.

Det första är att bostadsfrågan är komplex. Den spänner över flera politikområden. En f d statssekreterare i finansdepartementet påpekade i ett personligt mail till mig att inte mindre än tio statsråd i sittande regering, på ena eller andra sättet, har direkta beröringspunkter med bostadspolitiken.

Ett annat är givetvis ekonomiskt. Som Veidekke påpekat i sin helt färska rapport, ”Sverige – sämst i klassen” är svensk bostadspolitik anorektisk. Jämfört med många andra länder sticker Sverige ut som ett land med anmärkningsvärt blygsamma ambitioner i termer av ekonomiska insatser och politiska ambitioner. Det räcker som motiv att hålla sig undan. Den som deltar och tycker till tvingas snabbt också att ta ansvar. Sånt kostar.

Så vad är det då som hänt? Anledningen kan sammanfattas i tre efternamn: Ingves, Thedéen och Lindblad. Det råkar vara efternamnen på chefen för riksbanken, finansinspektionen respektive riksgäldskontoret.

Tillsammans är det dessa tre herrar och svenska ”supermyndigheter” som på olika sätt har ansvaret för tillsynen av och stabiliteten i Sveriges finansiella system. För cirka tre veckor sedan satt de tillsammans i TV-rutan i samband med finansutskottets årliga hearing angående penningpolitiken och tillståndet i svensk ekonomi.

Det blev en märklig tillställning där rollerna efter en kort stund blev ombytta. Istället för att ledamöterna granskade myndigheterna under lupp utvecklade sig utfrågningen till en offentlig uppläxning av regeringens och riksdagens sätt att förhålla sig till hushållens skuldsättning.

Generaldirektörerna gjorde gemensamt mycket tydligt att politikerna inte tar sitt ansvar och att de saknar nödvändiga svar på de utmaningar som myndigheterna formulerar. Att myndigheterna är oroliga för hushållens skuldsättning har varit känt sedan länge. Nu var de än mer oroliga, trots att hushållens belåningsgrad sjunkit till 46 procent, den lägsta nivån sedan 1979.

Med hänvisning till riksbankens och finansinspektionen senaste stabilitetsrapporter som kom i maj är de också oroliga för tillståndet i såväl bankväsendet som den kommersiella fastighetssektorn. Ska man tro myndigheterna är alla överbelånade. Om så är fallet behövs mer eget kapital i alla led. Varifrån detta kapital ska komma tyckte man sig dock inte behöva ta upp till diskussion. Inte heller hur ekonomisk svaga ska få tillträde till bostadsmarknaden.

Det enda man själva bidrar med är ”mer av samma sak”, d v s förslag om allt högre inträdesbarriärer för de som redan har den svagaste positionen på bostadsmarknaden. På Veidekkes seminarium i Almedalen som avhandlade dessa frågor konstaterade Bankföreningens VD, Hans Lindberg, att de senaste förslagen från riksbanken innebär att vi är tillbaka till samma omfattande regleringar som i början av 1980-talet, regleringar som avvecklades av regeringarna Palme, Carlsson och Bildt för att få fart på Sveriges ekonomi.

Myndigheterna ställer frågor de själva inte har svar på. Politikerna inser dock att de hamnat i rävsaxen. Nu måste de snart ta ställning. Det innebär ett antal målkonflikter som måste redas ut. De tecken vi nu ser på att de ekonomisk-politiska talespersonerna engagerar sig är därför välkomna. Politikerna på högsta nivå måste in i matchen.

Personligen menar jag att myndigheterna på fundamentala punkter beskriver problembilden på ett felaktigt eller missvisande sätt. I detta sammanhang spelar det dock mindre roll. Trycket från Ingves och hans kollegor kommer att tillföra bostadsdebatten ny dynamik.

Så vad kommer då att ske framåt? Inför valet kommer inget av större betydelse att ske förutom att några av de utredningar som Peter Eriksson tillsatt kommer med sina betänkanden. Efter valet kan det dock bli mer intressant.

Just nu lever det politiska Sverige i ett tillstånd av förnekelse. Ingen vill på allvar acceptera att Sverigedemokraterna blockerar de renodlade höger-vänsteralternativ som de etablerade partierna föredrar. Efter valet kommer de att tvingas ompröva det synsättet.

Ett alltmer troligt alternativ är en bred blocköverskridande regering med (s) (kanske även Mp) tillsammans med några, möjligen rentav samtliga allianspartier. Jag avstår från att kommentera den större politiska innebörden av detta men tillåter mig konstatera att ett sådant scenario öppnar helt nya perspektiv på bostadsfrågan.

I ett slag kan vi få en regering med kapacitet att inom sig hantera de målkonflikter som måste hanteras samt heliga kor, som med nödvändighet måste slaktas. Låt oss hoppas att de politiska partierna förvaltar rådrummet genom att fortsätta bygga upp den kunskap som fordras för att på allvar lösa upp bostadsknuten.

Med detta tar bostadspolitik.se sommarlov. Vi återkommer i augusti med nya friska tag. Då invigs också vår nya studio som bl a kommer att möjliggöra poddar och videosända debatter.

Glad sommar!

Lennart Weiss,

Kommersiell direktör, Veidekke

Dela på sociala medier
 
 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attenfall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier