Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.


Årets Almedalsvecka går snart av stapeln och en vanlig inledning i beskrivningen av programpunkterna som handlar om bostadspolitik är: ”I Sverige behöver vi bygga 710 000 nya bostäder de närmaste åren och 255 av 290 kommuner har bostadsbrist.” Men hur säkra vi är på att det är så? Och om det inte är så, hur är det då? Hur stort är behovet av nya bostäder i Sverige och hur stor är bostadsbristen – egentligen?
Det är siffror från Boverket som refereras i Almedalsprogrammet. De har regeringens uppdrag att beräkna behovet av fler bostäder. Boverket använder sig av underlag från SCB (Statistiska Centralbyrån) för att göra beräkningarna. Det är befolkningsprognoser, data över hushållsstruktur och hushållsbildning samt bostadsbestånd och byggande som ligger till grund för dem. Varje år genomför Boverket också den s.k. bostadsmarknadsenkäten där alla kommuner i landet svarar på frågor om bostadsbehov och byggande. Via den enkäten kommer uppgiften om antal kommuner med bostadsbrist.

Hur säkra och bra är dessa underlagsmaterial och hur bra blir beräkningarna? Jag vill påstå att det aldrig tidigare varit så svårt att göra befolkningsprognoser som det är idag och jag vill också påstå att kommunerna aldrig haft så svårt att bedöma behovet av bostäder tidigare. Anledning är att befolkningsstrukturen i landet allt mer styrs av politiska beslut. När vi gick från att ”öppna våra hjärtan” till stängda gränser slogs i ett slag möjligheten att göra tillförlitliga befolkningsprognoser undan. Den enskilt viktigaste faktorn för att kunna beräkna Sveriges framtida befolkning och befolkningstillväxt är nämligen storleken och strukturen på invandringen. Prognoser försvåras också av kommunplaceringen av nyanlända. Den ryckiga bostadspolitiken och det faktum att byggbranschen är starkt konjunkturberoende leder också till ett kraftigt varierande byggande över tid.

Under lång tid gjorde SCB prognoser över invandringen där den långsiktiga nivån låg kring 70-80 000 invandrare per år. För några år sedan förändrades de bedömningarna till nivån 115 000. I förra årets befolkningsprognos låg den sammanlagda invandringen för åren 2017-2020 på totalt drygt 700 000. I årets prognos har bedömningen minskat till 550 000 invandrare. Orsaken är en förändrad politik. De flesta invandrare är unga och har ofta familjebildningen framför sig. I övriga fall har de redan en familj, men med den förändrade politiken är det osäkert om de kommer att kunna förenas. Hur politiken förändras påverkar alltså behovet av nya bostäder framöver, något som Boverkets beräkningar inte tar hänsyn till eftersom alla prognoser och antagande bygger på hur det varit tidigare. Gamla antaganden om familje- och hushållsbildning håller inte längre.

Den nya bosättningslagen som trädde i kraft i mars 2016 gör att fler kommuner i landet växer till följd av nyanlända (personer som fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda). Det är många kommuner i Sverige som idag är glada över befolkningstillväxten efter år av utflyttning, tomma bostäder och rivningar av delar av de allmännyttiga bostadsbestånden. Nu har de dock istället brist på både bostäder och skolor. Frågan är hur länge.
Alla har rätt att flytta och vi vet att bara hälften av de nyanlända bor kvar i den kommun de först folkbokförde sig i efter fem år i Sverige. Att till följd av bosättningslagen göra bedömning av långsiktigt bostadsbehov i en kommun blir därmed svårt.

Om det är svårt att beräkna bostadsbehovet framöver så är det ännu svårare att beräkna efterfrågan på nyproduktion. Byggandet ökar just nu och alla politiker applåderar utvecklingen. Det har blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognos visar att byggandet idag ligger högre än behovet de närmaste åren? Är det beräkningarna som är fel eller är det något fel på uppdraget? Ska vi dra i handbromsen i tid eller stå med kostnaderna för tomma dyra lägenheter igen? Om vi får en långsiktigt hållbar bostadspolitik, inte en kortsiktig byggpolitik, kan vi bygga 40 000 bostäder per år vilket är en rimlig nivå över tid.

Maria Pleiborn,

Demograf och senior rådgivare på WSP

Dela på sociala medier
 
 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier