Krönika

Dödskyssen för hyreshusbyggandet?

Stefan Attefall

Regeringens senaste förslag till förändrade skatteregler för företagssektorn drabbar hyresrättsmarknaden hårdast och kan enligt veckans krönikör, Stefan Attefall, vara dödskyssen för byggandet av hyresrätter.

Bostadspriserna ökar för snabbt och hushållen lånar för mycket. Det tycker internationella organ som OECD, riksbanken, finansinspektionen och bekymmersamma politiker. Därför har vi redan infört amorteringskrav och bolånetak.

Krav ställs nu på att införa begränsningar av ränteavdragen, skuldkvotstak, skärpta amorteringskrav, höjda fastighetsskatter och andra pålagor som har det gemensamma att det blir dyrare och svårare att köpa sig en bostad. Särskilt slår alla dessa förslag mot hushåll som vill in på den ägda bostadsmarknaden men har lite eget kapital.

Många menar att lösningen är fler hyresrätter, inte minst den rödgröna regeringen. Då belånar sig inte folk och man slipper ha en massa eget kapital.

Förutom att det är svårt att få tag i en hyresrätt på grund av hyressättningssystemet så är det bara i det gamla beståndet som hyrorna är någorlunda låga. Nya hyresrätter är betydligt dyrare än motsvarande ägda bostäder. Detta på grund av att hyresrätten är en upplåtelseform där någon annan riskerar sina pengar för att bygga hyreshuset. Detta kapital kostar, och läggs på hyran. Dessutom är det ett fullserviceboende där alla tjänster köps med hög beskattning.

Så vad gör vi då? Jo, vi gör det ännu dyrare att bygga hyresbostäder.

Ni läste rätt!

I den nyligen utskickade promemorian från finansdepartementet med rubriken Nya skatteregler för företagssektorn (Fi2017/02752/S1) föreslås bl.a. att möjligheterna att dra av räntekostnader för företag begränsas och att bolagsskatten sänks något, med mera. De sammantagna effekterna blir, för att citera finansministrarna Magdalena Andersson, S och Per Bolund, MP, (DI 20/6) att ”bolag som är högt belånade får betala mer skatt och bolag som är lågt belånade få betala mindre skatt”. Och det låter ju bra.

Men vilka företag är det som per definition lånar mycket? Jo, företag som bygger och hyr ut bostäder. De tar upp lån till 60-70% av produktionskostnaden och har dessa lån under lång tid, och när de ska investera i ytterligare nyproduktion så krävs ny stor upplåning. Och just dessa får enligt förslaget betala mer skatt.

Enligt regeringens egna promemoria så visar analyserna vilka olika typer av branscher som får ökad respektive minskad skattebelastning när alla skatteeffekter – både positiva och negativa – har räknats in. Enligt regeringens huvudförslag så kommer mer än 41 procent av alla fastighetsföretag att drabbas av högre skatt. Det är bara de företag som arbetar med el och gas, dvs. energiförsörjning, som drabbas hårdare, vilket i sin tur också behöver läggas på hyran.

Och inte nog med detta. När ett fastighetsföretag står inför valet att bygga nya hyresbostäder kommer benägenheten att bygga nytt att minska eftersom skattebelastningen blir högre och brytpunkten för när det blir lönsamt förskjuts. Betänk också att dessa beräkningar gjorts i ett läge med extremt låga räntor.

Har då incitamenten att bygga fler hyresbostäder analyserats i utredningen? Nej, de har tittat på fastighetsföretag i genomsnitt. Men en del har inga ambitioner att bygga nytt eller har mycket god tillgång till eget kapital. Och för dem är detta ett icke-problem. Problemet är alla fastighetsägare med mer normala belåningsgrader, deras incitament att bygga nytt blir sämre. Men någon sådan analys har inte gjorts.

Så återigen. Kompetensen och förståelsen för att analysera fastighetssektorn och bostadsmarknaden är bristfällig. Förra gången det skedde på företagsskatteområdet var när Företagsskattekommittén för något år sedan lade sitt revolutionerande förslag om en total omläggning av företagsskattesystemet som skulle satt stopp för det mesta av hyreshusbyggande. Då erkände kommittén i efterhand att de glömt analysera bostadsbyggandet. Nu genomförs kommitténs tankar stegvis och försiktigare. Med samma bristfälliga analys av hur bostadsmarknaden fungerar.

Hoppet står nu till remissinstanserna som måste granska förslaget och påvisa de effekter som det medför. Särskilt när man lägger ihop det med paketeringsutredningens förslag, finansinspektionens förslag och andra skatteåtgärder som diskuteras. Sammantaget kan dessa åtgärder nämligen skapa ett tvärstopp i nyproduktionen av bostäder.

Stefan Attefall

Dela på sociala medier
 
 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Krönikor"

Krönika

Det händer om det vänder

Ulf Perbo

I maj förutspådde Ulf Perbo i en krönika här på bostadspolitik.se att bostadspriserna skulle sjunka. På Stockholms bostadsmarknad är det nu ett faktum. Under hösten har priserna stagnerat eller sjunkit något. Bostadsmarknaden håller andan. Vad skulle egentligen ske om det på allvar vänder? I Veckans krönika beskriver Ulf Perbo, näringspolitisk chef på Transportföretagen, konsekvenserna.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så bygger vi det nya klassamhället

Lennart Weiss

De kreditrestriktioner som redan införts och de som skymtar vid horisonten drabbar de unga och ekonomiskt svaga absolut hårdast. Dessutom ställs krav på amortering i en takt som saknar rationella argument, lån är till för att möjliggöra för individer och företag att sprida kostnaderna över en livscykel. Genom restriktionerna ”växer ett nytt klassamhälle fram med boendet och tillgången till ”gamla pengar” som ett av dess viktigaste kännetecken.” skriver Lennart Weiss, Kommersiell direktör på Veidekke.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Vad är bostadspolitik i vår tid?

Håkan Bengtsson

”Ett viktigt skäl till att bostaden också måste vara en politisk fråga är att de ekonomiska teorierna om jämvikt på marknaden inte håller streck i verkligheten. Samtidigt som bostadssektorn förstås är infogad i marknadsekonomin krävs politiska insatser för att en maximalt stor andel av befolkningen ska kunna bo och leva i en bra bostad”, skriver veckans krönikör Håkan Bengtsson. Håkan är grundare och VD för tankesmedjan Arenagruppen och räknas som en av socialdemokraternas mest inflytelserika idédebattörer.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Har vi råd att göra om samma misstag?

Jan Jörnmark

De regleringar av både hyres- och bostadsrättsmarknaden som präglade Stockholms bostadsmarknad under efterkrigstiden fram till 70-talet skapade, tillsammans med de stora subventionerna för att bygga ut staden, ohållbara kostnader för infrastruktur samtidigt som politiken hämmade Sveriges tillväxt. ”När Peter Eriksson nu åter väckt frågan om att bygga nya städer i skogarna mellan Stockholm, Uppsala och Nynäshamn finns det goda skäl att fundera över varför samma strategi avbröts i början av 1970-talet”, skriver veckans krönikör Jan Jörnmark.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Vem har makten i bostadsköpet?

Emma Persson

Kvinnor är inte sämre på att ta ansvar för bostaden och dess finansiering, de är inte heller sämre på att hantera en borrmaskin. Det handlar bara om erfarenhet, kultur och gamla hjulspår. ”Ett jämställt ägande och att kräva att stå på lagfarten för det hus man köper och bor i borde vara självklart”, skriver Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i veckans krönika.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Kommer det vi bygger idag snart att stå tomt?

Maria Pleiborn

Just nu jublar politikerna över att vi bygger mer än på länge i Sverige. Det har nämligen blivit en etablerad sanning att vi behöver 710 000 nya bostäder. Men vad kommer politikerna att säga när Boverkets nya prognoser visar att de bostäder vi bygger idag snart kommer att stå tomma? Veckans krönikör Maria Pleiborn, demograf på WSP, skriver om hur politiken försvårar de demografiska prognoserna och riskerna det leder till.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Så kan vi bygga 40 % fler lägenheter

Matilda Bäcklund och Mårten Lindström

I en rykande färsk studie framgår att det går att bygga upp till 40 % fler lägenheter i ett redan planerat bostadsområde med bibehållen god standard om bland annat kraven på ljus, buller och tillgänglighet ses över. I veckans krönika beskriver studiens författare, Mårten Lindström och Matilda Bäcklund, vad som har gått snett och hur det går att åtgärda!

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadspolitiken måste hantera elefanten i rummet

Jan Åman

Den 14:e juni presenteras Framtidslabbet på Politikerveckan Järva. Att lanseringen sker just där är allt annat än en slump. Det handlar om att uppdatera lösningar för de grundläggande mänskliga behoven, skriver veckans krönikör, Jan Åman, Creative Director i A Lab och A house och f.d. initiativtagare till ”Stockholm at large” och ”samtalslaboratoriet” Färgfabriken.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Fem skäl till att rata finansinspektionens förslag

Lennart Weiss

Finansinspektionens senaste förslag har oklara motiv och bidrar till att förstärka problemen på bostadsmarknaden, menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, som i veckans krönika som ger en rykande färsk kommentar till förslaget om skärpta amorteringskrav.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Bostadsbubblan som snart ska brista – en vald sanning

Lennart Weiss

Gång på gång målar media upp en bild av Sverige i en bostadsbubbla. Utan granskning används dåliga analyser som faktaunderlag för nyheter om bubblan som snart ska spricka. Det menar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke. I veckans krönika bemöter han de dåligt underbyggda argumenten och reder ut de vanliga missförstånden.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Dags för en rejäl höjning av bostadsbidraget

Stefan Attefall

Bostadsbidraget är fördelningspolitiskt träffsäkert och fyller en viktig funktion för ekonomiskt svaga grupper. Bidraget har dock urholkats kraftigt under de senaste 20 åren och fungerar idag i praktiken som en förlängning av försörjningsstödet. Det finns starka motiv att ompröva synen på bostadsbidraget och göra det till en central del av en fungerande bostadspolitik, menar Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Ulf Perbo – ”Nu kommer nedgången”

Ulf Perbo

1989 förutspådde Ulf Perbo 90-talets bostadskrasch i SvD (se bild), nu förutspår han en ny nedgång. Enligt Perbo har vi ingen bostadsbubbla i formell bemärkelse, utan likt vid bostadskraschen på 90-talet är en nedgång driven av fundamenta att vänta. De samhällsekonomiska konsekvenserna är dock desamma, fallande byggpriser och en minskad konsumtion. I veckans krönika beskriver han de fundamentala problem som ger upphov till hans oro, han hade rätt 1991 har han det också 2017?

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Får vi en bättre fungerande bostadsmarknad om äldre flyttar ”hemifrån”?

Maria Pleiborn

Ett mål för vår äldrepolitik i Sverige har länge varit att äldre ska få möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt. Det är önskvärt både för de själva och för samhället som helhet. Ålderdomshem har avvecklats och på senare år även äldrebostäder av annan form i en rasande takt. I stället har vi byggt ut hemtjänsten och gett möjlighet att bygga om äldres bostäder för bättre tillgänglighet. Är det en hållbar politik på sikt? Det undrar veckans krönikor Maria Pleiborn, demograf och senior rådgivare på WSP.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Därför misslyckades S-kongressen med att lösa bostadsfrågan

Kristina Alvendal

Kristina Alvendal, stadsbyggnadsexpert och fd moderat statsbyggnads- och fastighetsborgarråd, kritiserar socialdemokraterna för dess brist på självinsikt inför och under kongressen i april. Partiernas kongresser eller stämmor är tänkta att vara ett forum för medlemmarnas åsikter att komma fram men i praktiken är det partistyrelsen som bestämmer menar Alvendal. För att lösa bostadskrisen krävs nytänkande och mod att ifrågasättande gamla sanningar, bristen på det är enligt veckans krönikör orsaken till kongressens fruktlöshet.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Paketeringsutredningen kan leda till lägre bostadsbyggande

Bo Nordlund

Bo Nordlund, Tekn. dr samt Redovisnings- och värderingsspecialist på fastigheter, beskriver väntan på paketeringsutredningen som en nagelbitare för branschen. Trots att förslaget mött stor kritik kommer det att skickas ut på remiss. I veckans krönika delar Nordlund med sig av sina reflektioner och de tänkbara effekterna på transaktionsintensiteten och fastigheternas värde.

Läs vidare »

Dela på sociala medier
Krönika

Stuprörstänkande och brist på kunskap kan få oöverblickbara konsekvenser

Kunskapen om hur bostadsmarknaden är ofta låg bland de politiker och myndigheter som hanterar olika delfrågor inom bostadspolitiken. Det gör att man inte inser vilka oöverblickbara konsekvenser som inträffa, i all synnerhet om flera olyckliga åtgärder skulle råka vidtas samtidigt. Vad som krävs är fler ”hängrännor”, d v s ökad kunskap och en helhetssyn när det gäller bostadsmarknadens funktionssätt, skriver f d bostadsminister Stefan Attefall.

Läs vidare »

Dela på sociala medier