Det skärpta amorteringskravet slopas. Nivån på bolånetaket höjs. Och en ny tröghetsregel och en 80-procentig gräns för tilläggslån införs.
Det var budskapet när finansmarknadsminister Niklas Wykman slutligen presenterade förslagen om förändrade kreditrestriktioner.
Knappt en månad efter det att finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) flaggat för att regeringens förslag om ändrade bolåneregler skulle presenteras ”innan sommaren” skred han, tillsammans med bostadsminister Andreas Carlson (KD), Oscar Sjöstedt (SD) och Patrik Karlson (L) in i regeringens pressrum i Rosenbad.
Finansmarknadsministern inledde presskonferensen:
– Vi ska värna den finansiella stabiliteten och vi ska värna att vi har en sund amorteringskultur, men utan att bygga upp onödiga hinder för de som vill ha ett eget boende, de som vill bilda familj, flytta till ett hus eller för den delen utan att i onödan tränga undan människors möjlighet att ha ett eget sparkapital. Det är vad den här presskonferensen kommer att handla om.
Niklas Wykman förklarade att beslut om ändrade kreditrestriktioner inte handlar om rätt och fel, utan om att göra avvägningar mellan olika legitima skäl.
– Reglerna har inte handlat om hur mycket man får låna totalt sett, utan hur mycket man får låna med sin bostad som säkerhet. I Sverige gillar vi att äga våra hem. Vi äger vårt boende i större utsträckning än andra länder.
– Det är ingenting dåligt, det är bra och det ska finnas goda förutsättningar för det. Men det är klart att det flyttar en hel del skuldsättning till hushållen som i andra länder kanske främst ligger hos företag som istället äger fastigheter.
De förändringar av kreditrestriktionerna som kvartetten presenterade under presskonferensen var flera:
- Det första amorteringskravet förblir detsamma, det vill säga fortsatt krav på en procents amortering för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde, och två procents amortering för lån på över 70 procent av bostadens värde
- Det skärpta amorteringskravet avskaffas
- Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att den egna insatsen inte behöver vara lika stor vid ett bostadsköp som idag
- Tilläggbelåning begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde
- Omvärdering av bostaden, i syfte att utöka låneutrymmet, endast kommer att kunna göras vart femte år.
”Ett lån är ett lån”
Samtidigt som Niklas Wykman berättade att man föreslår en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent och det skärpta amorteringskravet föreslås försvinna poängterade han att regeringen fortfarande anser att lån ska betalas tillbaka.
– Det är tänkt att man ska betala tillbaka sina skulder. Ett lån är ett lån och inte egna pengar. Har man lånat så ska man betala tillbaka, vi ska ha en stark amorteringskultur och man förväntas betala tillbaka på sina lån hela tiden.
Bostadsminister Andreas Carlson (KD) kommenterade också det höjda taket, som han menar kan minska användandet av blancolån.
– En allt för stor begränsning av belåningsgraden höjer trösklarna in på bostadsmarknaden, särskilt för hushåll som kanske har betalningsförmågan på grund av en stabil lön men man har inte hunnit spara eller jobbat upp en tillräckligt stor insats, sade han och fortsatte: Ett höjt bolånetak minskar också risken för att bostadskrediter kompletteras med blancolån.
– De här föreslagna ändringarna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden och frigör tusentals kronor varje månad för svenska hushåll samtidigt så tas hänsyn till den finansiella stabiliteten.
Andreas Carlson lyfte också den nya gränsen på 80 procent för tilläggslån.
– För att hålla tillbaka skuldsättningen föreslås en gräns på hur stora tilläggslån får vara. Alltså om man har ett bolån och vill utöka det lånet, så föreslår vi att gränsen är 80 procent av bostadens marknadsvärde.
– Det är angeläget för att andelen låntagare med alltför hög belåningsgrad på en aggregerad nivå ska hållas nere.
Tröghetsregel införs
Man föreslår alltså också att en ny tröghetsregel införs, vilket betyder att bostaden bara får omvärderas var femte år i syfte att utöka låneutrymmet.
– Vi föreslår att det ändras så att samma regel som gäller för amorteringskravet. Det vill säga att bostadens värde får räknas om vart femte år när man vill utöka lånet, då kan man alltså inte omedelbart låna mer bara för att värdet går upp, vilket minskar risken att hushållen skuldsätter sig.
Vid den efterföljande frågestunden lyftes frågan huruvida förändringarna kan riskera att ändå höja trösklarna för de som vill ta sig in på bostadsmarknaden, sett till att priserna kan komma att stiga.
– Det finns absolut trösklar och det är svårt att ta sig in eftersom marknaden på totalen är överreglerad. Detta är inte hela lösningen, men det är en del av lösningen.
– När det gäller priserna kan vi säga att allt annat lika så kan det ge lite tryck uppåt i priserna. På längre sikt ser jag inte sådana risker, sade Niklas Wykman.