KRÖNIKA | När var bankledningarna i Stockholm och andra finansiärer av bostäder senast på plats i Gällivare och Kiruna? Det som är bra för de här kommunerna är bra för hela Sverige, skriver Kristina Alvendal.
Stockholms största industriföretag har stor inverkan på hela samhället. Antalet arbetstillfällen är enormt, arbetslösheten obefintlig, möjligheten till välbetalda arbeten lockar många människor till staden, framtidstron är stor och Stockholms unika övärld och närheten till vattnet gör det till mångas dröm. Ett modernt och urbant samhälle bygger sig starkt tack vare de investeringar som görs. Lägg till detta att just denna industriverksamhet är viktig för svensk och europeisk tillväxt samt vår försvarsförmåga.
Folk börjar veckopendla och flyga in från Göteborg, Luleå och Ängelholm. Det går helt enkelt inte att bo i Stockholm
Samtidigt är det ett faktum att Stockholm som stad på vissa platser rent fysiskt bit för bit faller ned i vattnet som en följd av den verksamhet som industrin bedriver. Det påverkar hela Stockholm, alla företag och alla de nästan 1 miljon invånare som bor i huvudstaden. Hela Kungsholmen, Bromma och delar av Vällingby måste rivas och alla 180 000 invånare måste få en ersättningsbostad. Villor, bostadsrätter och hyresrätter skall byggas i rekordfart. Trots att genomsnittstiden för en ny detaljplan är fem år! Det sätter sina spår i byggmarknaden och byggkostnaderna rusar i höjden. Konkurrensen är obefintlig. Lokala aktörer motarbetar nya aktörer i syfte att mota bort konkurrensen och få sin del av kakan. Stockholms kommun måste snabbt hitta byggbar och attraktiv mark och detaljplanelägga den i rekordfart. Detta trots att det inte finns fler planhandläggare att anställa och konsulterna är alla fullbelagda. Att ersätta 114 000 bostäder har aldrig tidigare gjorts. Samtidigt ökar trycket från nya stockholmare som söker lediga hyresrätter, bostadsrätter och villor. Folk börjar veckopendla och flyga in från Göteborg, Luleå och Ängelholm. Det går helt enkelt inte att bo i Stockholm.
Detta är varken en parodi eller en dramaturgi utan verklighet. Det är bara det att det inte sker i Stockholm. Det sker inte framför ögonen på stora delar av aktiemarknaden eller kapitalet. Utan det sker i norra Sverige. Långt från Stureplan. Platsen för denna paradox är Gällivare och Kiruna.
Det vet man väl, säger då någon, att norrlänningar alltid framhåller att de ständigt får klara sig själva. De pratar om bristen på infrastruktursatsningar och uteblivna skatteintäkter. Många menar dessutom att de är annorlunda än övriga delar av Sverige. Men tänk om det faktiskt är korrekt?!!
När jag för knappt ett år sedan blev utsedd av regeringen till nationell industrisamordnare med ansvar för Accelerationskontoret fanns en del sura miner från vissa. Norrländska Socialdemokraten (NSD) skrev på ledarplats ”Grattis Norrbotten, vi fick en moderat från Stockholm!” Kanske valde ledarsidan att bortse från att jag närmast kommer från 15 års operativt stadsutvecklande. Förvisso mest i Stockholmsområdet, men ändå….
När var bankledningarna i Stockholm och andra finansiärer av bostäder senast på plats i Gällivare och Kiruna?
Efter otaliga kontakter, möten, resor, struktur- och kapitaldiskussioner som jag har haft i norra Sverige OCH i Stockholm, med särskild vurm för det omöjliga kommunala uppdraget som just nu finns i Gällivare och Kiruna, kan jag konstatera att det är ganska obegripligt hur få som i detalj känner till det som händer i dessa kommuner.
Kapitalmarknaden behöver se och ges möjlighet till långsiktighet i platser som Gällivare och Kiruna. Gruvdriften har över 100 år på nacken. Längre tid än det tar att skriva av ett bostadshus. När var bankledningarna i Stockholm och andra finansiärer av bostäder senast på plats i Gällivare och Kiruna?
Tron på andrahandsvärdet är en kritisk fråga. Både för kommersiella ägare och privata ägare när det gäller bostäder. Det måste gå att lita på framtiden. Här har kommunerna tillsammans med näringslivet en viktig roll i att visa upp stabilitet, kompetens och långsiktiga politiska beslut.
Jag hävdar att det som är bra för dessa två kommuner är bra för Sverige
Det finns ingen motsvarighet till situationen i Gällivare och Kiruna. Jag hävdar att det som är bra för dessa två kommuner är bra för Sverige. Det innebär att det även är bra för Lidingö, Bromölla och Göteborg. Det är till exempel ett problem att Malmbanan inte har dubbelspår och oavsett regering behöver det åtgärdas. Det är ingen höger- ellervänster fråga, vilket man ibland får uppfattningen av. Även stockholmare ser vikten av att detta åtgärdas. Troligen på bekostnad av Sveriges mer tätbefolkade områden.
Kommunerna behöver mer kompetens och aktivt stöd. Inte för att stockholmare är smartare än lantisar utan för att det ligger i stockholmarnas intresse att utveckla och locka fler smarta människor till Gällivare och Kiruna så att utvecklingen för Sverige kan fortsätta. Här borde Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kunna bilda en task-force tillsammans med akademierna och näringslivet i Sverige.
För Sveriges bästa krävs en del strukturförändringar, en del handpåläggning, mer framdrift, bättre upphandlingar och stor respekt för skattebetalarnas pengar. Kanske behövs en moderat stockholmare i Norrland även om jag tror mer på sunt förnuft, starkt driv och förmågan att ta tillvara olika människors kompetenser och perspektiv.
Kristina Alvendal
Industrisamordnare och chef för Accelerationskontoret
Stadsbyggnadsexpert