Fredrik Rosenhall: Fel att slopa krav på startbesked

DEBATT | Bygglov och startbesked är grunden i all bygglagstiftning och att slopa kravet på startbesked för tillbyggnader sparar marginellt med administration men skapar enorm osäkerhet både för grannar och för dem som skall använda byggnaden, menar arkitekten Fredrik Rosenhall. Istället borde man ge bygglovsarkitekterna mandat att godkänna planavvikelser, menar han.

Det svenska byggandet har under långt tid hämmats av ett alltför krångligt regelverk. Regeringens omfattande förslag till förändringar och förenklingar är därför välkomna. Bland alla goda förslag finns dock ett dåligt – nämligen att slopa krav på startbesked för tillbyggnader upp till 30 kvadratmeter och komplementbyggnader.

Att kommunerna som opartisk myndighet granskar byggprojekt är lika självklart som att IVO kontrollerar sjukvården

Det finns flera nackdelar med detta förslag. Dels kommer många husägare förlora utsikt och få ökad insyn när grannar plötsligt får uppföra stora planstridiga tillbyggnader utan att söka lov. Dels riskeras byggnadsverk som inte uppfyller krav på stabilitet, brandskydd och fuktsäkerhet.

Bygglov och startbesked är grunden i all bygglagstiftning. Att kommunerna som opartisk myndighet granskar byggprojekt är lika självklart som att IVO kontrollerar sjukvården. Det som hämmar byggandet är inte bygglovsprocessen i sig, utan att den har blivit onödigt byråkratisk och petig.

Kommunerna granskar både den arkitektoniska kvaliteten, byggnadernas tekniska egenskaper och hur såväl generella som planstyrda krav (på bland annat tillgänglighet, dagsljus, ytor och höjder) uppfylls. De värderingsstyrda kraven har blivit fler och hårdare. Prejudicerande domar och alltmer strikta partskrav gjort att kommunerna blivit strängare i sina tolkningar än de var tidigare. Ofta är det svårt att veta vad som egentligen är tillåtet.

Gränsdragningen mellan det som kräver bygglov och det som inte gör det är dock i många fall oklar och reformen har lett till krångliga tillståndsprocesser och byggen som måste utföras i flera steg

Från rikspolitiskt håll har detta setts som ett problem. Varför skall kommunerna lägga sig i småsaker på villatomter? När Attefallsreglerna kom 2014 var syftet att underlätta för privatpersoner. De innebar de att en lång rad åtgärder på villor undantogs från bygglovsplikt. Sedan 2014 har man kunnat bygga komplementbyggnader, takkupor, gästlägenheter och tillbyggnader utan att bry sig om vilka detaljplaneregler som gäller. Gränsdragningen mellan det som kräver bygglov och det som inte gör det är dock i många fall oklar och reformen har lett till krångliga tillståndsprocesser och byggen som måste utföras i flera steg.

För att få utföra en Attefallsåtgärd krävs att kommunen utfärdar ett startbesked, precis på samma sätt som i alla andra byggen. Startbeskedet innebär att byggnadens tekniska egenskaper verifieras innan man får börja bygga. När bygget är klart ansöker man om slutbesked, och då kontrollerar kommunerna att egenskapskraven uppfyllts.

I syfte att ytterligare förenkla byggandet föreslår nu regeringen att en lång rad byggåtgärder inte bara skall undantas från bygglovsplikt utan även från kravet på startbesked. Det gäller allt ifrån fristående komplementbyggnader till tillbyggnader på 30 kvadratmeter på alla typer av byggnader.

Slopat krav på startbesked sparar marginellt med administration i första skedet men skapar enorm osäkerhet både för grannar och för dem som skall använda byggnaden

Detta är helt fel väg att gå. Slopat krav på startbesked sparar marginellt med administration i första skedet men skapar enorm osäkerhet både för grannar och för dem som skall använda byggnaden. Startbesked och slutbesked är ryggraden i varje bygge. Inte bara för att kommunen i startbeskedet granskar hur man uppfyller grundläggande egenskaper som brandsäkerhet, stabilitet, fuktsäkerhet, skyfall, VA-anslutningar, fallsäkerhet, med mera, utan också för att startbesked och slutbesked inklusive verifierade egenkontroller utgör byggherrens kvitto på att entreprenaden utförs på ett korrekt sätt. Slutbeskedet innebär den juridiska övergången mellan entreprenad och förvaltning, och har i förlängningen stor påverkan på fastighetens värde.

Att stoppa ett pågående bygge är en ekonomisk katastrof för alla inblandade

Att släppa allt detta fritt och hoppas att kommunen via tillsyn ska kunna hindra oseriösa entreprenörer att slarva med brandskydd, fuktsäkerhet, stabilitet med mera är inte realistiskt. Det är mycket lättare att garantera byggkvalitet genom krav på ritningar, teknisk dokumentation och egenkontroller, än genom att granska halvfärdiga och färdiga byggen. Går förslaget igenom kommer man till exempel att kunna bygga 30 kvadratmeter stora tillbyggnader på taket på befintliga höghus, utan att kommunerna i förhand kontrollerar brandskydd och stomstabilitet. Enda möjligheten att stoppa fuskbyggen är om grannar klagar och kommunerna gör tillsyn. Men att stoppa ett pågående bygge är en ekonomisk katastrof för alla inblandade.

På detta sätt skulle möjligheterna för fastighetsägare öka utan att äventyra grannsämja och säkerhet

Målet om enklare, mer förutsägbara byggregler uppnås inte genom att ta bort regler, utan genom att göra reglerna mer smarta och flexibla. Exakt de möjligheter regeringen vill skapa skulle lätt kunna åstadkommas inom ramen för gängse bygglovshantering. Helt enkelt genom att ge bygglovsarkitekterna mandat att godkänna planavvikelser, så länge de uppfyller god arkitektonisk kvalitet och teknisk lämplighet. Detta hade varit en återgång till så som bygglovshanteringen fungerade fram till plan och bygglagen 1987.  Kommunernas roll skulle då gå från att vara petiga nejsägare till att använda omdöme och kreativitet till att hjälpa byggherrar att skapa vackra platsanpassade hus med detaljplanernas krav som utgångspunkt men en välvillig och flexibel tolkningspraxis. På detta sätt skulle möjligheterna för fastighetsägare öka utan att äventyra grannsämja och säkerhet.

Fredrik Rosenhall
Arkitekt
Delägare, Inobi Arkitekter