LEDARE | Vi har en stor bostadsbrist – samtidigt som det är det väldigt svårt att få ihop kalkylerna.
Byggmaterialpriserna och räntorna har stigit och kapitalkraven är tuffa.
Det är dags att ta efter Polen – och sänka byggmomsen.
Sverige befinner sig i en djup byggkris. Det byggs alldeles för lite, samtidigt som bostadsbristen är stor. Boverket bedömer att 523 000 bostäder behöver byggas under de kommande tio åren för att möta efterfrågan. Trots detta står vissa lägenheter tomma i mindre attraktiva områden – vilket visar vikten av att bygga där människor faktiskt vill bo.
Men idag är det svårt att få ihop byggkalkylen. Marginalerna i byggbranschen är låga, och höga kostnader gör att många projekt aldrig lämnar ritbordet. Byggmaterial har blivit dyrare, räntorna har stigit och kapitalkraven för fastighetsutvecklare är tuffare än någonsin. På detta läggs dessutom en momssats på 25 procent när bygget står klart – en kostnad som ytterligare försvårar möjligheten att investera i nya bostäder.
Brist på bostäder leder till en trög arbetsmarknad där kompetens inte kan flytta dit den behövs, och i slutändan riskerar hela Sveriges tillväxt att bromsas upp
Samtidigt är bostadsbyggande en nyckelfråga för Sveriges ekonomiska utveckling. Om företag ska kunna växa och städer ska kunna utvecklas, måste det finnas bostäder till de människor som ska jobba i verksamheterna. Brist på bostäder leder till en trög arbetsmarknad där kompetens inte kan flytta dit den behövs, och i slutändan riskerar hela Sveriges tillväxt att bromsas upp.
Frågan vi bör ställa oss är: Finns det något staten kan göra för att underlätta? Vid en studieresa till Polen blev det tydligt att andra länder har valt en annan väg. Där är momsen på bostadsbyggande endast åtta procent – en kraftigt lägre nivå än Sveriges 25 procent.
En liknande reform i Sverige skulle kunna få fart på byggandet. Genom att sänka momsen på bostadsbyggande skulle fler projekt kunna genomföras och fler människor skulle få en chans att hitta ett hem. Dessutom skulle staten få in momsintäkter när projekt startar, som annars inte hade blivit av.
En sänkt moms skulle i stället skapa förutsättningar för marknadsdrivna beslut, där bostäder byggs där människor vill bo
Det handlar också om att styra investeringarna rätt. Tidigare byggsubventioner, såsom investeringsbidrag, har ibland resulterat i bostäder på platser där efterfrågan är låg. En sänkt moms skulle i stället skapa förutsättningar för marknadsdrivna beslut, där bostäder byggs där människor vill bo.
Utöver nybyggnationer skulle en sänkt moms även underlätta för ombyggnationer, renoveringar och energieffektiviseringar av befintliga bostäder, inte minst i miljonprogrammet. Många äldre fastigheter är i behov av upprustning, men de höga kostnaderna gör att fastighetsägare skjuter upp nödvändiga åtgärder. En lägre moms skulle kunna stimulera renoveringar och bidra till ett mer hållbart bostadsbestånd.
Vi har redan i dag differentierade momssatser i Sverige – sex procent på exempelvis böcker, tolv procent på livsmedel. Nu är det dags att införa ”Lex Polen” och sänka momsen på bostadsbyggande. Det är en åtgärd som snabbt skulle kunna ge resultat, skapa fler bostäder och bidra till en mer fungerande bostadsmarknad.
Med rätt politiska reformer kan vi skapa fler bostäder där människor vill bo – och därmed också bygga ett starkare Sverige
Idag är de stora förlorarna de bostadssökande. Att ha ett hem är ett grundläggande behov och en förutsättning för att kunna studera, arbeta och leva ett tryggt liv. Med rätt politiska reformer kan vi skapa fler bostäder där människor vill bo – och därmed också bygga ett starkare Sverige.
Hans Wallenstam
Vd för Wallenstam, en av ägarna till Bopol AB, som driver Bostadspolitik.se
Nej Hans ; sorry – staten har inte möjlighet att subventionera bostadsbyggande. Saknas resurser till skola, kriminalitet, ungdomsvård, infrastruktur, energi, försvar. Sverige har dessutom rasat i BNP-listan och har lägst tillväxt i Europa. Dessutom måste staten sänka inkomstskatter, höja fastighetsrelaterade skatter, avveckla ränteavdrag, lagstifta mot bruksvärdes- och presumtionshyra.
Sanningen Du och andra inom bostad måste inse – är att svensken överkonsumerar bostad på ett sätt som inte alls rimmar med levnadsstandard. Bland den största bostadsstandarden i Europa, t ex yta per person 42 kvm mot EU 40.
Det enda sänkt byggmoms ger är högre markpriser odär det ändå bör byggas hus, eller bruksvärdes dopade bostadshyrehus. Samt helt onödig produktion, där det absolut inte skall byggas en kvm.
Lägre skatt är inte en subvention!
Nyproduktion av bostäder har i princip varit subventionerade sedan den Bostadssociala utredningen på 1930-talet.
Statens ekonomiska stöd till bostadsproduktion gavs i form av lån till låg ränta och investeringsbidrag för privata och offentliga byggherrar. De statliga bostadslånen hade uppgiften att lämna en toppkredit med förmånliga villkor. Allmännyttiga bolag kunde låna 100%.
Mot slutet av 1960-talet infördes också skattesubventioner för egnahemsägare, vilket gjorde det möjligt för många att skaffa eget hus eller radhus.
Med tiden blev statens utgifter för olika former av bostadsstöd allt större. År 1946 uppgick statens samlade bostadsstöd till 0,4 procent av BNP. År 1975 hade det ökat till 2,8 procent och tio år senare till 3,4 procent av BNP. Bostadsstödet utgjorde 1975 nästan 10 procent av de samlade statsutgifterna. Från 1960, då det statliga bostadsstödet började ta fart på allvar, fram till 1975 hade stödet nästan sjudubblats.
På 80-talet kulminerade statens stöd till bostäder och omräknat till dagens penningvärde var statens kostnader 150 000 000 000 kr. 150 Mdr kr.
Det motsvarar ca 50 000 nyproducerade bostäder per år.
Riksdagen beslutade i budgeten för 2022 att avveckla investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Det var ett bra beslut.
Investeringsstödet har varit omdiskuterat av politiken och byggindustrin. I perioder har det fungerat mer som ett stöd för byggnadsindustrin, dvs arbetsmarknadsstimulerande snarare än bostadspolitiska.
I ett historiskt perspektiv har statens bidrag och lokala politikers vilja att växa lett till att bostäder byggts på fel platser. Utformningen av bostäder har matchat bidragen snarare än efterfrågan.
Från 90-talet har ansvaret för finansiering av nyproduktion flyttats från det allmänna till det privata. Det råder någon form av marknadsekonomi istället för planekonomi. Planmonopolet ligger dock som en våt filt över landbanken. Kommunerna tar inte sitt försörjningsansvar och det är grunden till höga bostadspriser på begagnatmarknaden.
Istället för att subventionera produktion av bostäder har bostaden blivit en kassako för kommuner och staten. Höga markavgifter, kommunala avgifter och skatter är delvis orsaken till att det idag inte går att få ekonomi i nyproduktion.
Byggnadsindustrin måste ta sitt ansvar för att industrialisera och effektivisera byggprocessen. Wallenstam är ett av de svenska bolagen som driver ett seriöst arbete inom detta område.
Minskad skatt är inte en kostnad. Den kommer ge ökade intäkter, när bostadsbyggandet kan komma igång och generera skatteintäkter.
Hans förslag om minskad moms på nyproduktion är bra och nödvändig.