Träbyggnader i skuggan av nya föreskrifter

 

DEBATT | Boverkets förslag om ekonomiska planer och kostnadskalkyler är en påminnelse om att goda intentioner inte alltid harmoniserar med hållbara resultat, skriver fastighetskonsulten Björn Willemark.

Boverkets nya förslag om ekonomiska planer och kostnadskalkyler (läs här) sätter upp en amorteringslogik där lånetiden inte ska överstiga byggnadskomponenternas genomsnittliga livslängd. En till synes rimlig regel som syftar till ekonomisk hållbarhet men som i praktiken kan få oväntade konsekvenser, särskilt för träbyggnader.

Trä, trots sin naturliga och miljövänliga karaktär, har historiskt sett betraktats som mindre hållbart än betong och stål. Även om moderna metoder och impregnering har förbättrat dess livslängd, bibehåller många kalkyler konservativa antaganden om träkonstruktioners hållbarhet. När amorteringstiden begränsas av livslängd kan detta leda till att träbyggnader får högre årliga amorteringskostnader än byggnader i andra material – en betydande nackdel vid planering och finansiering.

Om träbyggnader stängs ute från konkurrens på grund av kalkylmässiga svårigheter kan Sverige missa möjligheter att driva den gröna omställningen inom byggsektorn

För bostadsutvecklare som satsar på träbyggnader kan detta skapa ekonomiska hinder. Stigande byggkostnader och en ökande press på kortsiktiga avbetalningar riskerar att urholka kalkylernas attraktivitet för miljöanpassade projekt. Risken är att detta leder till en snedvriden marknad där hållbarhetsargument får stå tillbaka till förmån för ekonomiska realiteter.

Regler som dessa belyser den viktiga balansen mellan rättvisa ekonomiska principer och långsiktig miljöhänsyn. Om träbyggnader stängs ute från konkurrens på grund av kalkylmässiga svårigheter kan Sverige missa möjligheter att driva den gröna omställningen inom byggsektorn. I en tid där klimatmål väger allt tyngre borde regleringarna utformas för att premiera snarare än straffa materialval med lägre klimatavtryck.

Boverkets förslag är en påminnelse om att goda intentioner inte alltid harmoniserar med hållbara resultat

Kanske är det dags att öppna för en mer nyanserad diskussion kring livslängd och amortering. Kan materialens verkliga prestanda vägas in mer dynamiskt? Och kan det finnas incitament för träbyggnader som belönar deras miljömässiga fördelar? Dessa frågor förtjänar ett större utrymme i debatten. Boverkets förslag är en påminnelse om att goda intentioner inte alltid harmoniserar med hållbara resultat.

Björn Willemark
Fastighetskonsult, Gedda Fastighetsutveckling

2 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Det är ett vällovligt syfte med inlägget, men så vitt jag vet saknas det empiriska data som stöder påståendet att träbyggnader generellt skulle ha en kortare livslängd än byggnader av stål eller armerad betong. Tvärtom finns det runt om i världen exempel på 1000 år gamla träbyggnader, medan armerad betong kämpar för att uppnå 125 år. I många fall rivs betong-byggnader långt före 100-årsdagen därför att stommens tekniska livslängd har uppnåtts. (Visst, oarmerad roman-cement har hållit i ett par tusen år, men det är inte så vi bygger nu)

    1. Hej Staffan,
      Stommen är jag enig om att den inte har några problem med hänsyn till Boverkets förslag. Problemen grundar sig väl främst i att nya bostadsrättsföreningar även har ett krav på 50 åriga underhållsplaner där den tekniska livslängden på träfasader oftast har ett antagande om kortare livslängd än ex. fibercementskivor, tegelfasader etc.

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.