Kultur kan rädda våra stadskärnor från citydöden

DEBATT | Citydöden behöver motverkas genom kultur. ”En levande stadskärna börjar med en bostadspolitik som ser till helheten – där människan, kulturen och samhällets värderingar står i centrum”, skriver Kristdemokraternas Nike Örbrink och Simon Berneblad.

Vi ser det överallt – tomma butiker, övergivna gator, en stadskärna som står stilla. ”Citydöden” har blivit ett vanligt fenomen i våra städer, men vi behöver inte acceptera det. Nyckeln till att få liv i våra stadskärnor igen är enkel: vi behöver mer kultur.

De senaste 40 åren har våra utgifter för kultur och rekreation ökat rejält. Människor vill ha upplevelser, de vill mötas och göra något mer än att bara shoppa. Det här öppnar dörrar för mindre och medelstora städer att locka fler till stadskärnan. Faktum är att omsättningen i stadskärnor ökar med över fyra procent varje gång en kulturverksamhet som ett galleri, en teater eller en biograf öppnar, enligt Cityindex Insikt 2023. Det är en vinst för både invånare och företag.

Kultur har en speciell kraft eftersom den ger staden liv utanför kontorstid. När teatrar, biografer och muséer har öppet på kvällar och helger, blir staden aktiv dygnet runt. Fler människor i rörelse gör stadskärnan tryggare, och det skapar en plats där folk vill vara. En levande stad är en trygg stad, och kultur är grunden för den tryggheten.

En modern bostadspolitik bör prioritera byggandet av blandade bostadsformer i och runt stadskärnorna – som gör att människor i olika livsskeden och med olika förutsättningar kan bo nära stadens puls

För oss kristdemokrater är kultur mer än bara underhållning – det är en investering i samhället och människan. Kommunerna har ett ansvar att ta vara på de tomma lokaler som finns, även om de ägs av privata fastighetsägare. Stadskärnan ska vara fylld av en blandning av butiker, kultur och sociala mötesplatser. Det är den här mixen som gör stadskärnan levande och stark även när ekonomin svajar.

Kopplingen mellan bostadspolitik och stadens kulturella och sociala liv är central för att motverka citydöden och stärka våra stadskärnor. En modern bostadspolitik bör prioritera byggandet av blandade bostadsformer i och runt stadskärnorna – som gör att människor i olika livsskeden och med olika förutsättningar kan bo nära stadens puls.

Att kombinera nya bostadsprojekt med kulturella och sociala inslag, som konstnärliga installationer, gemensamma torg eller flerfunktionsbyggnader liknande Väven i Umeå, är en investering i stadens attraktivitet och hållbarhet. När människor bor och lever i stadskärnan skapas naturliga flöden som stärker både trygghet och lokal ekonomi. För att främja detta behöver kommuner arbeta nära fastighetsägare och byggherrar för att säkerställa att nya bostadsområden inte bara är funktionella utan också inspirerande och inkluderande. Kulturen är det som enar människor men för att enas måste det också finnas en fungerade bostadsbyggande som kombinerar en trivsam boendemiljö med tillgänglighet till de sociala mötesplatserna.

Att låta kultur spela en central roll i stadsplaneringen är avgörande

En levande stadskärna börjar med en bostadspolitik som ser till helheten – där människan, kulturen och samhällets värderingar står i centrum. Att låta kultur spela en central roll i stadsplaneringen är avgörande. Levande torg med uteserveringar, små kulturzoner och grönskande parker kan bli naturliga mötesplatser för spontana möten och aktiviteter. Sådana initiativ stärker inte bara den lokala gemenskapen utan bidrar också till stadens estetiska och ekonomiska utveckling.

Trädgårdsstäder, med sin balans mellan stad och natur, är en modell som förenar det bästa av två världar. Genom att planera nya bostadsområden enligt principerna för trädgårdsstäder – med småskalighet, grönska och kulturella inslag som offentliga konstverk och platser för evenemang – kan vi skapa hållbara boendemiljöer. Dessa områden kan fungera som en naturlig förlängning av stadskärnorna, där kultur, rekreation och gemenskap är lika viktiga som själva bostäderna.

Varje nytt bygg- och renoveringsprojekt borde inkludera konstnärlig utsmyckning

Kultur och arkitektur har kraften att förvandla våra livsmiljöer och göra våra städer rikare, både estetiskt och socialt. Genom att skapa platser som inte bara fyller praktiska behov utan också inspirerar, bygger vi ett samhälle som stärker vårt välmående och sammanhållning. Varje nytt bygg- och renoveringsprojekt borde inkludera konstnärlig utsmyckning – för att ge våra stadsmiljöer karaktär och liv, och för att skapa utrymme för skönhet och kreativitet där vi rör oss varje dag.

Det handlar också om att skapa mötesplatser – ställen där vi kan träffas, umgås och känna oss som en del av något större. Torg, parker, promenadstråk och små caféer är platser där vi kan mötas spontant. Döda ytor kan förvandlas till sådana mötesplatser och göra våra stadskärnor mer levande. Kulturzoner är ett viktigt arbetsredskap där kommunen släpper en plats fri, samtidigt som tristare eller dolda ytor kan göras om till spontana platser för musik eller rörelse.

Kultur är framtiden för våra städer. Genom att sätta kulturen i centrum kan vi få liv i stadskärnorna igen, göra dem tryggare och mer attraktiva. Citydöden behöver inte bli medelstora städer i Stockholmsregionen och Skånes öde – med rätt investeringar kan vi skapa stadsmiljöer där människor vill vara. Tillsammans kan vi bygga städer för alla, där kulturen, människan och våra värderingar står i centrum.

Nike Örbrink
Gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stad

Simon Berneblad
Kultur- och stadsbyggnadspolitiker (KD) i Hässleholm