KRÖNIKA | Är det rimligt att ge unga förtur till billigare, äldre hyresrätter?
Pragmatiskt sett, ja, menar Christina Heikel.
En bostad kan vara starten på allt för unga i början på yrkeslivet. Med kötider på hyresrätter som känns oändliga och bostadspriser som återigen letar sig upp mot nya rekordnivåer, upplevs det som närmast omöjligt att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt i storstäderna, där nära 80 procent av Sveriges befolkning bor. Urbaniseringen fortsätter, och Göteborg och Stockholm toppar listorna över Sveriges mest attraktiva städer för unga att bo och arbeta i.
Men den som ställer sig i bostadskö i Stockholm vid 18 års ålder eller i Göteborg vid fyllda 17 år, får vänta i minst ett decennium på ett förstahandskontrakt. Många vänder sig i stället till andrahandsmarknaden, där hyrorna kan vara uppåt 149 procent högre enligt en undersökning från Stockholms Handelskammare. Hyresmarknaden gör det inte bara svårt för unga att hitta ett boende, utan utsätter dem för en ibland både dyr och otrygg boendesituation. I förlängningen får företagen det svårare att rekrytera och den ekonomiska tillväxten hålls tillbaka.
Mer hyresrätter kan betyda både att vi måste bygga nytt och att de som redan finns behöver bli mer tillgängliga
När företagen i Göteborgs näringsliv tillfrågades om vad som skulle underlätta deras rekryteringar, svarade 67 procent att mer hyresrätter skulle göra skillnad. Mer hyresrätter kan betyda både att vi måste bygga nytt och att de som redan finns behöver bli mer tillgängliga.
Regeringen har föreslagit att kommunala bostadsförmedlingar ska kunna reservera bostäder för exempelvis unga, utan att det påverkar köavgifterna. Det kan pragmatiskt sett lösa ett problem på den låsta hyresmarknaden, genom att kommuner ges verktyg att prioritera unga så att de enklare kan etablera sig, såväl på bostadsmarknaden som arbetsmarknaden. Särskilt relevant skulle det vara i just Stockholm och Göteborg, där kötiderna är som längst och unga har svårt även att köpa en första bostad.
Norrköping har infört ett intressant exempel på en förtur i något de kallar Bostadslöftet, som innebär att nyutexaminerade vid universitetet erbjuds förtur i bostadskön. Idén är att unga ska ges tryggheten att bo kvar och etablera sig efter studierna, samtidigt som näringslivet får en kontinuerlig tillgång till kompetens. Det kan vara en modell även för andra städer, där bostadssituationen hämmar unga från att såväl studera som att bo kvar.
Sett till att unga kan få vänta tills de uppnår medelåldern innan de erbjuds ett förstahandskontrakt, och om bostadsbristen ska byggas bort med en relativt mycket dyrare nyproduktion, är en generell förtur för unga försvarbar
Socialdemokraterna föreslår inför sin kongress 2025 inga direkta reformer på hyresmarknaden men en nationell första-bostadsgaranti. Sett till att unga kan få vänta tills de uppnår medelåldern innan de erbjuds ett förstahandskontrakt, och om bostadsbristen ska byggas bort med en relativt mycket dyrare nyproduktion, är en generell förtur för unga försvarbar. Idén har dock ifrågasatts redan tidigare, i Stockholm, eftersom det skulle kräva att väldigt många bostäder reserverades.
En debatt om vilka fler grupper som ska få förtur lär dessutom följa, liksom om kötid i grunden är ett rättvist sätt att fördela hyresrätter på.
Hyresmarknaden har en viktig roll på en alltmer rörlig arbetsmarknad. Unga kan behöva särskilda insatser, också för att övervinna hindren till att äga sin bostad. Som samhälle har vi mycket att vinna på att ta ansvar för de problem vi orsakat i trösklar in för unga – men låt oss inte glömma att fler generationer kommer efter dem.
Christina Heikel
Stadsutvecklingsansvarig
Västsvenska Handelskammaren