DEBATT | Genom att bygga på 2–3-våningshus med delägarboende kan attraktiviteten öka i slitna miljonprogramsområden, menar fem debattörer.
Docenten Jan Jörnmark har i stora rubriker om rivning av 50 000 lägenheter konstaterat att allmännyttan i avfolkningsorter består av 2–3-våningshus som har överlevt sin tekniska livslängd. Hur hus som aldrig riktigt förmått bli attraktiva nu står inför rivning och att rivningen bör snabbas på och mer attraktiva alternativ byggas upp. Vi menar att Jörnmark är alltför optimistisk och att den här beskrivningen kan tillskrivas större delar av allmännyttan men att rivning och nyproduktion riskerar att upprepa och fördyra problemen ytterligare. Istället bör allmännyttan byggas färdigt genom nya våningar av ägande som kan rädda allmännyttan och bygga den vackrare och starkare på en redan lagd grund.
Ett alternativt sätt att tackla de här husen och den förvaltningsmässiga utmaningen är en förvaltningsmodell som kombinerar ägt boende med hyrande i samma fastigheter
50 000 lägenheter som bör rivas låter pessimistiskt men vi menar att de akuta problemen berör långt fler allmännyttiga bostäder. Att bristande attraktionskraft och släpande underhåll är mer norm än undantag för allmännyttans vanligaste och lägsta hus. Och även om de minst attraktiva husen säkert bör rivas så har vi en annan idé om de hus som beskrivs som rivningsklara för att skapa plats för nytt. Miljonprogrammets vanligaste hus är 2–3-våningshus som till stora delar byggdes för att undantagen på hisskrav gjorde dem till en mycket snabb etablering. En etablering som för Miljonprogrammet i stort byggdes med idén om att stå i 50 år för att sedan rivas och lämna plats för nästa generation bostäder. Spår från en tid som orättvist kan kallas slit och släng men nog mer hade dåtidens mycket snabba tillväxt och framtidstro som starkaste drivkraft. Redan från början hade de här husen svårt att bära sina kommande kostnader och upprustningen av dem har blivit en utmaning som märks i hela miljonprogramsbeståndet. Kvaliteten som ofta kritiseras gällande miljonprogrammet har dock därefter snarare gått ned än upp.
Ett alternativt sätt att tackla de här husen och den förvaltningsmässiga utmaningen är en förvaltningsmodell som kombinerar ägt boende med hyrande i samma fastigheter. I Botkyrka utvecklades Delägarboende som ett sätt att via avtal ta in ägande i befintlig allmännytta för att klara av uppbyggda upprustningsskulder utan alltför kraftiga hyreshöjningar. En modell som vi ser som en skräddarsydd grund för att prova ett annat sätt att hantera låga hus som inte klarar bära sina upprustningskostnader och inte ses som attraktiva. Med nya våningar som erbjuder ägande går kalkylerna för våningspåbyggnader ihop tillsammans med den långsiktiga förvaltningsekonomin.
De här alltför ofta oattraktiva “huslådorna” kan också behöva arkitektoniskt vackra våningar som rättar till historiska misstag
Med nya våningar av Delägarboende kan instegsägande skapas där man köper sin bostad och in sig i allmännyttan över tid. En väg till ägande som passar både mindre köpstarka orter som Jörnmark lyfter och mindre köpstarka grupper som till exempel generationer unga vuxna som har svårt att köpa sin första bostad. De här alltför ofta oattraktiva “huslådorna” kan också behöva arkitektoniskt vackra våningar som rättar till historiska misstag. En allmännytta som bär sig ekonomiskt, är vacker och ekologiskt hållbar med lätta trästommar och gröna tak. En räddningsaktion för allmännyttan baserad på förvaltningsekonomi och estetik. Vi tror på att rätta till historiska misstag och göra allmännyttan starkare, vackrare och mer attraktiv.
Fredrik Olsson, partner Andelsägarbolaget och grön debattör
Ulf Nyqvist, styrelseordförande i Andelsägarbolaget med lång bakgrund som vd i allmännyttiga bolag
Henrik Friman, vd Andelsägarbolaget
Göran Wallo, tidigare vd Strömstadsbyggen
Pontus Tengby, kommunalråd (MP), Värmdö