KRÖNIKA | Det finns i dag mer mark avsatt till golfbanor och skidpister än vad som skulle behövas för att bygga trädgårdsstäder för att sju av tio svenskar skulle kunna bo i småhus, skriver Stefan Attefall.
Sedan finanskrisen 2009 har flerbostadsbyggandet i Sverige tagit fart för att toppa 2022. Men småhusbyggandet tog aldrig fart. Nu när bostadsbyggandet minskar så sjunker det för alla hustyper. Varför bygger vi så få småhus som andel av det totala byggandet? Varför bygger tätbefolkade länder som Danmark och Nederländerna mer småhus än glesbefolkade Sverige?
Detta har jag i min roll som egnahemskommissionär fått regeringens uppdrag att fundera över. Jag ska också främja mer småhusbyggande, verka för att utveckla och sprida trädgårdsstadskonceptet och fundera över hur vi kan skapa en ny egnahemsrörelse i Sverige.
En av invändningarna mot ökat småhusbyggande är att vi måste hushålla med marken, och fler bostäder per kvadratmeter får vi ju självklart om vi bygger högt och tätt.
Tre procent av Sveriges yta är bebyggd. Ungefär en tredjedel av ytan är bebyggd med bostäder
I plan- och bygglagen heter det att kommunerna ska eftersträva en ”långsiktigt god hushållning med mark”. Självklart! Men är svaret på denna inriktningsbestämmelse att vi bara har plats för flerbostadshus?
Tre procent av Sveriges yta är bebyggd. Ungefär en tredjedel av ytan är bebyggd med bostäder. Resten är infrastruktur, industrier, hamnar, kontor, etcetera. Av den totala markytan upptas 0,92 procent av småhus.
Skulle sju av tio kunna bo i småhusområden skulle det kräva 0,18 procent av den totala markytan.
Faktum är att det idag finns mer mark avsatt till golfbanor och skidpister än vad som skulle behövas för dessa trädgårdsstäder
Det krävs inte stora markarealer för att förse människor med de marknära bostäder som efterfrågas. Söder om Dalarna finns det till exempel 9 155 000 hektar skogsmark, 2 273 000 hektar åkermark och 414 000 hektar betesmark. Markbehovet för att inrymma en miljon människor i exempelvis nya trädgårdsstäder är enbart cirka 20 000 hektar. Faktum är att det idag finns mer mark avsatt till golfbanor och skidpister än vad som skulle behövas för dessa trädgårdsstäder.
Se Stefan Attefall på vår scen i Almedalen, tillsammans med bostadsminister Andreas Carlson, Obos Joakim Henriksson och Byggföretagens Tanja Rasmusson ovan!
Ja, men vi måste hushålla med jordbruksmarken för att klara vår livsmedelsförsörjning, invänder en del. Tittar man på utvecklingen efter 1960 – då det finns tillförlitlig statistik – ser man att nio av tio hektar åkermark som tagits ur bruk har omvandlats till annan användning än tätortsbebyggelse. Detta skifte inom den totala markanvändningen har dock inte minskat jordbrukets spannmålsavkastning som i stället fördubblats sedan sekelskiftet genom tredubblade skördar per hektar.
Slutsatsen av detta är att proportionerna saknas i diskussionen om småhusbyggande och markanvändningen i Sverige
Denna process har heller inte avtagit. När Jordbruksverket 2008 granskade det svenska jordbruket fann de att 600 000–700 000 hektar jordbruksmark tagits ur aktivt bruk. Det handlar om mark som ställts i träda, mindre skiften som bönderna inte finner det lönt att odla upp och en strukturell överproduktion av vall.
Ej heller behöver vi oroa oss för markbrist i en civilförsvarssituation. I en studie utförd vid SLU konstaterar man utifrån tre olika scenarion att svensk jordbruksmark räcker för att försörja en befolkning om minst 13,5 miljoner invånare vid en övergång till en kosthållning byggt på vad vi kan odla och föda upp inom rikets gränser. I alla tre scenarion inkluderade man även den mark som behövs för att odla de biobränslen som krävs för jordbrukets energianvändning.
Slutsatsen av detta är att proportionerna saknas i diskussionen om småhusbyggande och markanvändningen i Sverige. Det finns självklart svåra avvägningar och lokala utmaningar.
Men lösningen kan inte vara att vi bara ska ta mark i anspråk som kräver enormt kostsamma åtgärder för att kunna bebyggas. Konsekvenserna blir dyra, tätt byggda bostäder – och bara flerbostadshus. Eller som förre ordföranden för Hyresgästföreningen Barbro Engman en gång uttryckte det: ”Det enda vi lärt oss är att bygga dyrt vid kajkanten”.
Stefan Attefall
Landshövding i Uppsala
Av regeringen utsedd till egnahemskommissionär