LEDARE | Den dysfunktionella bostadsmarknaden slår mot allt fler – nu behövs konkreta reformer.
Hushållens köpkraft behöver stärkas.
Samtidigt behöver branschen fokusera på hållbarhet, effektivitet och flexibilitet.
Läget på bostadsmarknaden är tufft för många, och mer eller mindre omöjligt för stora grupper. I storstäderna vänder inte trenden för dem med samhällsbärande yrken och mönstret känner vi igen. År efter år och utredning efter utredning visar vilka negativa effekter denna dysfunktionella bostadsmarknad har på samhällsutvecklingen. Senast i raden av larmrapporter är Stockholms Handelskammares som visar ett antal negativa effekter av dagens bedrövliga situation.
Jag har i tidigare ledare uttryckt min oro mig för den kommande kompetensbristen i branschen, som kommer att uppstå när vi går på sparlåga alltför länge. Oron gäller även den personalbrist och kompetensflykt jag ser komma i våra samhällsbärande yrken – om inget görs för att underlätta för att de med genomsnittlig lön ska kunna flytta dit jobben finns.
Var ska alla de bo när det inte byggs nya bostäder och när människor knappt kan flytta på den trögrörliga bostadsmarknaden?
Det är uppenbart att det behövs breda reformer inom bostadspolitiken. Det behövs reformer på både kort och lång sikt. Men framför allt behövs en långsiktigt socialt hållbar bostadspolitik. Bara en sådan sak som att Stockholms läns 26 kommuner behöver rekrytera motsvarande 26 000 heltidslärare fram till år 2035, sätter ljus på hur stora utmaningarna är. Var ska alla de bo när det inte byggs nya bostäder och när människor knappt kan flytta på den trögrörliga bostadsmarknaden?
Jag föreslår en reformagenda på kort och lång sikt, som stärker hushållens köpkraft, som kan sammanfattas med nedan:
1) Inför startlån till förstagångsköpare
Ett startlån sänker tröskeln för dem som ska köpa sin första bostad. Det skulle minska klyftan mellan dem som befinner sig på bostadsmarknaden och dem som står utanför. Lagförslagen finns färdiga. Det krävs bara att våra politiker agerar.
2) Amorteringslättnader
Att äga en bostad och att betala av sina lån ger en ekonomisk trygghet för framtiden. Men amorteringskraven får inte bli oöverstigliga. En amorteringstrappa för dem som belånar sig för första gången är en hållbar modell som gör det möjligt för fler att äga sin bostad.
3) Underlättat bosparande
Ge bättre förutsättningar att spara till sitt första boende genom att stimulera aktivt bosparande. Det skulle ge fler chansen att ta klivet in på bostadsmarknaden.
För att inte kasta sten i glashus, kommer även en reformagenda som jag själv och branschen i stort bör ha fokus på och det är:
1) Hållbara affärer
Fokus på platser, projekt och affärer som är hållbara ur såväl ekonomiska som ekologiska och sociala aspekter.
2) Hållbar kostnadsmassa
Fortsätt arbeta för effektivisering och kostnadseffektivitet utan att balansera för långt ut mot att inte leverera kvalité för dagens och morgondagens medborgare.
3) Flexibilitet
Stötta kommuner, samarbetspartners och branschkollegor för att uppnå mesta möjliga flexibilitet i detaljplaner såväl som exploateringsavtal. Genom ett flexibelt synsätt kommer vi skapa projekt som kan genomföras i alla konjunkturer.
Så vart vill jag komma med denna ledare? Jo, det finns en tydlig problembild, vi behöver inte fortsätta leda i bevis att det är en lågkonjunktur och hur det påverkar bostadsbyggande och bostadsmarknaden i stort – det vet ALLA. Branschen, kommunerna och hushållen behöver reformer nu om inte allt ska fortsätta vara nattsvart. Därför behövs också krafttag i bostadspolitiken redan nu och inte i slutet av mandatperioden. Alla som håller med: Upp med en hand!
Lina Brantemark
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Affärsområdeschef, Obos Kärnhem och Obos Nya Hem