BOPOLPODDEN | Byggkriminaliteten är systemhotande. Många skattemiljarder försvinner in i den kriminella världen. Den svenska modellen fungerar inte. Byggkvalitén försämras. Människor utnyttjas brutalt. Företag blundar – eller slås ut. Jessica Löfström och Hans Jeppson tecknar en mörk bild av arbetslivskriminaliteten i dagens Sverige – som nu måste växla om och gå från tillit till kontroll och straff. Lennart Weiss kommenterar och bekräftar bilden – och uppmanar alla aktörer att vända blickarna mot Norge. Programledare: Anna Bellman.
I höstas fick granskningsföretaget Ansvar Säkerhet i uppdrag av regeringens Produktivitetskommission att skriva en expertrapport om arbetslivskriminaliteten. Ansvar Säkerhets vd och grundare Jessica Löfström anlitade Hans Jeppson, före detta statssekreterare och medlem i Byggmarknadskommissionen för att skriva rapporten som nyligen lämnades över till Produktivitetskommissionens ordförande Hans Lindblad.
Hans Jeppson och Jessica Löfström berättar i podden att de har arbetat ihop tidigare – 2019 skrev Hans Jeppson en mindre rapport.
– Då var det fortfarande ett ganska stort mått av förnekelse i det svenska samhället kring de här problemen. Man fick inte tala om det för det innebar en kritik mot den svenska arbetslivsmodellen och uppfattades som kritik mot att det fanns utländsk arbetskraft på svenska arbetsplatser, säger Hans Jeppson.
Och bara fem år senare beskrivs arbetslivskriminaliteten som systemhotande i en rapport till regeringens Produktivitetskommission.
Jessica Löfström:
– Det är svårt att säga hur stort det är eftersom det här till sin natur är dolt. Men jag skulle hävda att det är extremt utbrett och det har spridit sig från byggsektorn och ut i många andra sektorer.
Löfström och Jeppson exemplifierar med utstationeringsregistret där Ansvar Säkerhets kontroller visade att 89 procent av företagen hade gjort fel.
– Så det som står i registret stämmer inte.
Ett skattefritt ingenmansland
Hans Jeppson:
– Det som är utmärkande för den här arbetskraften är att arbetsgivare och arbetstagare tillsammans hittar på sätt att lura skattemyndigheter – både skattemyndigheter i hemländerna och skattemyndigheterna i Sverige. Så att de hamnar i ett skattefritt ingenmansland.
Vi hör ibland att problemet har blivit så stort att byggsektorn är ”beroende” av svart arbetskraft.
Jessica Löfström:
– Någonstans måste man börja betala vad det kostar. Vi kan inte ha ett samhälle som är uppbyggt på att folk som jobbar som slavar eller som halvslavar. De vi hittar längre ner i hierarkin, som är här illegalt, de har 40 kronor i timmen. Det är svårt att leva på det och ha ett riktigt liv. Samhället förlorar enorma skatteintäkter på att det ser ut som det gör just nu.
Att en upprensning kanske leder till högre priser på nyproduktionen, måste vi leva med, resonerar hon.
Hans Jeppson:
– Man ska vara klar över att de som tar hit arbetskraft, som jobbar för 40 kronor i timmen – det är inte huvudentreprenörerna. Mellan huvudentreprenörerna och arbetarna finns någon som tar ut en mycket stor del av den här mellanskillnaden till sitt eget företag. Det kan vara ett helt svart företag eller ett företag som ser vitt ut på utsidan. Grunden för att vi har den här situationen är att det finns en stor mängd människor som vill arbeta i Västeuropa och är beredda att göra det för lägre löner. De uppfattar att det ändå är bättre än att arbeta i sina hemländer. Kommer de från Litauen eller Rumänien så har de högre lönekrav, men från Tadjikistan, Kazakstan eller Moldavien så ligger de lägre.
Efterlyser högre straff
Hans Jeppson och Jessica Löfström efterlyser högre straff, rejäla viten
– Vi har tillitsbaserade system i dag. Men när det kommer folk med andra kulturer eller andra sätt att se på det här, då är det ett problem att vi använt oss av tillit. Så nu måste man sluta med tillit och ha kontroller. Man måste gå ifrån policydokument, uppförandekoder och sanningsförsäkringar. Det måste bli en konsekvens om man bryter mot lagen. Det måste vara kännbara viten.
– Om man blir dömd för ekonomisk brottslighet eller för att man har illegal arbetskraft så straffen oerhört låga. Det är därför kriminaliteten dras till byggsektorn.
Sämre byggkvalitet med sämre personal
Hans Jeppson och Jessica Löfström menar också att mycket högre krav borde ställas både på branschorganisationer och fackföreningar. De berättar också skräckexempel om hur användandet av arbetskraft med låg kompetens har lett till mycket sämre kvalitet i byggandet, att LOU är något som den organiserade brottsligheten ”flockas kring”.
– LOU omfattar 900 miljarder varje år. Det är ganska lätt att vinna ett anbud. Här måste det ju in med lagkrav på att det måste vara mycket mer kontroller. Vi kan inte ta våra skattepengar och skicka dem rakt ner i fickorna hos kriminella.
Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss har länge varit engagerad i de här frågorna. Han lyfter i sin kommentar fram tre olika kategorier företag som alltid fuskar.
– Jag säger numera att den dagen jag hittar ett företag i de här tre kategorierna som är rent – då ska jag skicka ut ett pressmeddelande. Det har inte hänt än.
Han menar att arbetsmarknadens parter behöver ta större ansvar – och framför allt samarbeta.
– Kopplingen mellan myndigheterna och parterna, och även mellan parterna, är svag i dag. Och på den svenska arbetsmarknaden har vi – till skillnad från i Norge – en olyckligt hög konfliktnivå mellan arbetsgivarsidan och den fackliga sidan.
– I Norge samarbetar man. I Sverige är det fortfarande mycket armbrytning. De säger verbalt att de står för samma saker, men när det prövas i det vardagliga hamnar de väldigt ofta i konflikter.