KRÖNIKA | Dina Oetterli går igenom olika förslag kring hur rörligheten på bostadsmarknaden kan ökas.
Något som ofta kommer upp i bostadsdebatten är att rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka. Förslag på lösningar brukar stavas borttagande av reavinstskatt, byggande av fler stora hyresrätter i attraktiva lägen (se exempelvis denna rapport) och bättre utnyttjande av befintligt bestånd, till exempel genom att underlätta uthyrning av del av bostad.
Och om problemet nu vore en stor ackumulerad reavinstskatt, så varför tillåta att skatten ackumuleras över huvud taget?
Låt oss gå igenom de tre olika förslagen.
Att ta bort reavinstskatten påstås vara lösningen på problemet att äldre “sitter fast i sina stora villor”. Det finns en tanke om att äldre människor skulle vilja flytta från sina småhus om bara den där flyttskatten, som kanske skjutits upp både en och två gånger, togs bort. När äldre flyttar från sina småhus i attraktiva lägen skapas flyttkedjor som ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Jag tror tyvärr inte att det skulle göra någon skillnad om reavinstskatten togs bort. Äldre människor bor kvar i sina hus eftersom de kan och vill bo kvar. Framför allt har de råd. Problemet är snarare att det inte är för kostsamt att bo ensam i en stor villa på äldre dar. Och om problemet nu vore en stor ackumulerad reavinstskatt, så varför tillåta att skatten ackumuleras över huvud taget?
Reavinstskatten ska självklart betalas. Den ska varken kunna skjutas upp eller tas bort. Den ska betalas eftersom det är en av få skatter på stora finansiella tillgångar som finns kvar. Dessutom skulle borttagandet av möjligheten att skjuta upp skatten förmodligen dämpa prisutvecklingen. Vilket i sin tur skulle underlätta för unga att ta sig in på marknaden.
Därför vore ett återinfört investeringsstöd som fokuserar på stora hyresrätter i attraktiva lägen en god idé
Däremot håller jag självklart med om att det behöver byggas mer och det vore såklart bra om det som byggs också sätter igång effektiva flyttkedjor. Därför vore ett återinfört investeringsstöd som fokuserar på stora hyresrätter i attraktiva lägen en god idé. Särskilt i tuffa ekonomiska tider för branschen. Vad gäller flyttkedjor ska vi dock komma ihåg att det inte öppnar upp bostäder för alla.
Samma rapport som visar att stora lägenheter i attraktiva lägen bäst skapar flyttkedjor visar också att hushåll med låga inkomster, omkring 23 000 kronor per månad, inte etablerar sig på marknaden med hjälp av flyttkedjor till följd av nyproduktion. För den här gruppen – som inkluderar både unga, studenter, fattigpensionärer och låginkomsttagare – behövs helt enkelt fler lösningar.
Vi bör alltså utnyttja det befintliga beståndet bättre. För det krävs det incitament. Det behöver alltså bli dyrare att bo ensam på en stor yta
För denna grupp kan man tänka sig att argumentet om ett bättre utnyttjat befintligt bestånd kommer väl till pass. Den som har en låg inkomst måste i större utsträckning förlita sig på boendelösningar i form av inneboende eller liknande. Dels för att hålla nere sina kostnader, dels för att man med låga inkomster sällan når upp till hyresvärdarnas krav. Vi bör alltså utnyttja det befintliga beståndet bättre. För det krävs det incitament. Det behöver alltså bli dyrare att bo ensam på en stor yta.
Låt oss titta på ett exempel i närtid på hur högre boendekostnader påverkat utnyttjandet av befintligt bestånd – nämligen de stigande räntorna på bolån. Sedan inflationen tog fart och räntehöjningarna blev ett faktum har Blocket översvämmats av rum och delar av bostäder som hyrs ut. På bara ett år har antalet bostadsannonser på Blocket ökat med 45 procent i hela Sverige, samtidigt som det är 55 procent färre bostadssökande i förhållande till antalet annonserade bostäder i Stockholm (läs mer här). När kostnaderna för ägt boende stiger visar det sig att det trots allt funnits gott om utrymme för inhysning av hyresgäster. Högre kostnader för att bo – via i det här fallet högre räntor – leder alltså till ett bättre utnyttjande av befintligt bestånd.
För att komma åt problematiken med äldre som “sitter fast” i sina stora villor behöver det istället bli dyrare att äga stora realtillgångar
Troligtvis har dock inte de högre räntorna någon nämnvärd effekt på äldre hushåll boende i småhus. De flesta äldre hushåll har förmodligen amorterat av sina bolån för länge sedan. För att komma åt problematiken med äldre som “sitter fast” i sina stora villor behöver det istället bli dyrare att äga stora realtillgångar.
Vi behöver därför återinföra en rimlig fastighetsskatt.
Självklart ska en fastighetsskatt återinföras på ett lugnt och fint vis, men att den behöver återinföras bör det inte finnas några tvivel kring. Fördelar med fastighetsskatt är inte bara att den skulle skapa ett bättre utnyttjande av befintligt bestånd och en rörlighet på bostadsmarknaden i form av äldre som säljer sina villor och flyttar. Den skulle också sänka bostadspriserna, vilket möjliggör för yngre yrkesarbetande hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden. Det skulle också ge välbehövda skatteintäkter till staten som på så vis kan öka bostadsbidraget och återinföra investeringsstöd till en hårt prövad bransch.
En fastighetsskatt skulle också vara ett mer rättvist system än dagens där den som bor i Smedjebacken kan betala lika mycket som den som äger en villa i Djursholm. Detta eftersom vi har gjort om fastighetsskatten till en kommunal avgift som i princip är helt platt. Den är 0,75 procent av fastighetens taxeringsvärde för 2024, men aldrig mer än 9 525 kronor (takbeloppet) per bostadsbyggnad (läs mer här).
Framförallt behöver vi prata om hur billigt det kan vara att äga sin bostad och vad som verkligen får människor att flytta på sig
Genom att nyansera de vanligaste förslagen i debatten om rörlighet på bostadsmarknaden tror jag att vi kan hitta en rättvis väg framåt. Framförallt behöver vi prata om hur billigt det kan vara att äga sin bostad och vad som verkligen får människor att flytta på sig.
Jag avslutar med en välbehövlig summering:
- Nej till möjligheten att skjuta upp reavinstskatten som eventuellt skapar inlåsningseffekter.
- Ja till återinfört investeringsstöd med fokus på stora hyresrätter i attraktiva lägen.
- Ja till en rimlig fastighetsskatt för bättre utnyttjande av befintligt bestånd.
Helt enkelt: Ja till att vi tillsammans bidrar till rörlighet på bostadsmarknaden och till vår gemensamma välfärd.
Dina Oetterli
Fristående debattör
Fd förbundsordförande i Jagvillhabostad.nu