Låg moms på hyran är ett seriöst förslag som väckt stort intresse och det kan inte avfärdas med en snabbutredning på tre sidor som dessutom visat sig vara bristfällig, skriver Sveriges allmännyttas Jörgen Mark-Nielsen och Hyresgästföreningens Martin Hofverberg i en replik på Altinget.
Moderaternas David Josefsson skrev på tisdagen ett inlägg på Altinget efter att ha beställt en rapport från Riksdagens Utredningstjänst (RUT). Bostadspolitik.se skrev mer om rapporten och du kan läsa den här.
Budskapet från Josefsson var att ett införande av en låg moms på bostadshyror och därmed avdragsrätt för fastighetsägare, skulle kosta statskassan hela 45 miljarder kronor.
Nu svarar Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen – som båda driver förslaget om en låg moms på hyran – på Altinget, och de menar att RUT-rapporten är bristfällig.
De skriver:
”Hur mycket ingående moms som skulle dras av för nybyggda bostäder beror på hur mycket som byggs och vad det kostar. RUT har utgått från totala bruttoinvesteringar i permanentbostäder så som de presenteras i nationalräkenskaperna. Denna post omfattar inte bara ny- och ombyggnation av hyresbostäder utan alla investeringar som görs i bostäder inklusive privata renoveringar i villor och bostadsrätter. Dessutom inkluderas värdeökningar som inte alls berörs av momssystemet. Man har också missat att investeringskostnaden för en hyresrätt är betydligt lägre än för en bostadsrätt. Sammantaget har detta lett till en alldeles för hög siffra. Om vi i stället utgår från vad det faktiskt kostar att bygga blir resultatet mer korrekt och avsevärt lägre. En ny hyresbostad på 64 kvadratmeter kostar cirka 40 000 kronor per kvadratmeter. Om 20 procent moms kan dras av blir det ungefär en halv miljon kronor, eller fem miljarder för 10 000 bostäder.”
Mark-Nielsen och Hofverberg menar också att RUT har räknat med en för hög kvadratmeterkostnad och en högre genomsnittsstorlek på lägenheterna.
”Det vi vill är att en statlig utredning grundligt sätter sig in i frågan och analyserar effekter och konsekvenser. Vad skulle låg moms innebära för bostadsbyggandet, för hyrorna, för sysselsättningen och för staten? Vilka blir de samhällsekonomiska effekterna? Kan detta bidra till att minska den ekonomiska obalansen mellan upplåtelseformerna? Kan reformen minska regelkrånglet, till exempel vid omvandling av lokaler till bostäder?”