KRÖNIKA | Bostadsbolagen bör aktivt ingå flera partnerskap med energibolagen för att ställa om och hitta nya gemensamma win win-lösningar, skriver Thorbjörn Hammerth.
Med närmare tre decennier i bostadsbranschen, varav mer än hälften som vd har jag sett hur bolagen gått från enskilda öar till att bli en central samarbetsaktör i en kommun. Min bild är att energibolagen är en duktig affärspartner men ännu ingen kommunutvecklare. Mycket handlar om att renovera och utveckla elnätet, erbjuda elhandelstjänster, att uppdatera fjärrvärmen och pannor, fastställa taxor, gräva fiber men det är få som likt Mälarenergi i Västerås har slagit an tonen som stadens kontrollrum. Jönköpings Energi är också ett naturligt nav för utvecklingen i hela regionen.
I den gröna omställningen skiftar snabbt villkoren för branschen och det som tidigare var en molnfri himmel är idag ett rejält lågtryck
Branschen har alltid genererat kapital likt en sedelpress och de flesta större kommuner tar ut ordentligt när det kommer till utdelning. I den gröna omställningen skiftar snabbt villkoren för branschen och det som tidigare var en molnfri himmel är idag ett rejält lågtryck. Jag ser detta på nära håll i och med att jag har förmånen att leda en opolitisk styrelse för ett kommunalt energikoncernkluster som har el, värme, bostäder och fiber som man integrerat på ett framsynt sätt.
Som jag ser det så krävs en rejäl omställning i mindset och att det nu handlar om näringslivet, stadsutveckling, laddning av lastbilar, mikroproduktion och att lagra energi för att skapa en hållbar utveckling. Ett nytt strategiskifte där energibolag tar en bredare roll för att stärka kommuners attraktions- och konkurrenskraft inom fem områden.
En del bostadsrätter har börjat med laddpooler men de flesta bostadsbolagen är sena på bollen
För det första gäller det att skapa effekt på den lokala marknaden. Ju mer effekt desto bättre och därmed bättre självförsörjning inom elproduktion. Här handlar det ytterst om jobben och att stärka ortens företag så att man har tillräckligt med el för att hela näringslivet ska kunna ställa om sin verksamhet. Liksom att dessa kan få ut elen i elnätet om man satsar på storskaliga solcellsparker. I och med klimatomställningen så ökar näringslivets behov av el till nya maskiner, lastbilar som ska laddas, fastighetsdrift och att minska sitt klimatavtryck. De orter som kan erbjuda effekt stärker definitivt sin konkurrenskraft och här är de lokala energibolagen en nyckelspelare. Det gäller också utbyggnader av nya bostadsområden och befintliga hyres- och bostadsrättsområden som behöver flera laddmöjligheter än vad som finns. Hemladdningen har det talats väldigt lite om under årens lopp men det är huvudsakligen där man laddar sina elbilar. En del bostadsrätter har börjat med laddpooler men de flesta bostadsbolagen är sena på bollen.
Sannolikt kommer vätgaslagringen bli en storsäljare eftersom den kan stå för den planerbara kraften
Det andra området handlar om vikten av att kunna lagra energi när det är överproduktion. Här behövs nya storskaliga batterilager men framför allt vätgastteknik som kan lagra stora mängder med energi och användas när solen eller vinden inte hjälper till. Sannolikt kommer vätgaslagringen bli en storsäljare eftersom den kan stå för den planerbara kraften. Att bygga stora solcellsparker med integrerad lagring kan gå relativt fort om säkerheten kommer in på ett tidigt stadium. Här bör energibolagen söka efter mark eller färdigställda ytor som snabbt kan komma i spel. Här pågår en rad olika forskningsprojekt och jag deltar själv i Projektet HyLite, Hydrogen Light Systems (där RISE är projektägare), som ska se över möjligheten att lagra, transportera och regenerera kraft från vätgas med lokalt ursprung.
Bolaget kan sannolikt inte få fram tillräckligt med el så detta är i ren självbevarelse för att överleva. Detta går att göra direkt och ger effekt nu
För det tredje, energieffektivisering. Varje energibolag bör tillsammans med bostadsbolagen och näringslivet ta fram smarta energisparpaket, där målet är att spara minst 3–5 procent energi per år. På något konstigt sätt finns det en föreställning om att energibolagen tappar intäkter när man vill dra ner kundens konsumtion. Inget kunde vara mer fel. Bolaget kan sannolikt inte få fram tillräckligt med el så detta är i ren självbevarelse för att överleva. Detta går att göra direkt och ger effekt nu. Här bör bolagen backa upp med aktiva energirådgivare, sprida solskenshistorier, tävlingar, partnerskap och involvering av hyresgäster och alla andra fastighetsägare för att jaga. Varje fastighet kan som jag ser det spara mer energi till en vettig insats. Det finns många goda exempel från Sveriges Allmännyttas klimatinitiativet och energibolagen bör bli mer offensiva.
Det fjärde området handlar om driftoptimering och förädling av värdekedjan. Att energibolagen hjälper eller tar över bostadsbolagens drift och att man delar på besparingen. Här finns många utvecklingsområden och genom nya samarbeten kan mycket förbättras inom drift som gäller ventilationsaggregat, alla slags pumpar, tvättstugor, utomhusbelysning, hissar, garageanläggningar och så vidare. Här kan näringslivet och energibolaget skynda på genom ny teknik och forskning.
Tillgången till el blir det nya guldet
Sist men inte minst så är det fiber. Energibolagen äger oftast stadsnäten och här handlar det om att erbjuda bästa möjliga bredband till lägsta möjliga kostnad. Här går att utveckla mycket partnerskap med sensorer, kameror, larm, ronderingar, lås, WiFi och så vidare. Energibolagen har också ett udda uppdrag att erbjuda alla svenskar fiber oavsett var man bor. I koncernen som jag medverkar i är anslutningen 80 procent men möjlighet till anslutning ligger på 90 procent. Det innebär att vissa tackat nej. Däremot så kostar varje svårtillgänglig anslutning just nu cirka 100 000 – 150 000 kronor per hushåll och intäkten är 35 000 kronor. Hur behövs ett omtag där fler olika aktörer samverkar och delar finansiering.
Energibolagen spelar alltså en avgörande roll för jobben, bostads- och lokalutvecklingen, lastbils- eller privatbilsladdning och inte minst utvecklingen av energilager för att klara samhällets ökade behov av el samt möjliggöra nya investeringar. Bostadsbolagen bör aktivt ingå flera partnerskap med energibolagen för att ställa om och hitta nya gemensamma win win-lösningar inom den ekologisk, sociala och ekonomiska hållbarhetsområdet. Tillgången till el blir det nya guldet.
Thorbjörn Hammerth
Vd, Familjebostäder, Göteborg