BOPOLPODDEN | Det är krångligt. Det är svårt. Det är otydligt. Men det är ett viktigt verktyg för att bli klimatneutrala till 2050.
I dagens program får vi hjälp med att reda ut vad EU-taxonomin betyder, vilka som berörs och vad den kommer att leda till. Träffa Katarina Skalare, hållbarhetschef på Heimstaden, som för första gången taxonomirapporterade i sin bokslutskommuniké för en dryg vecka sedan.
Anna Bellman programleder samtalet som efteråt kommenteras av Stefan Attefall.
EU:s nya taxonomi har varit i ropet i flera år. Varningar har hörts längs vägen, att det finns risker att taxonomin skulle leda fel, att den skulle leda till rivningar och nybyggen, trots att detta inte är mer hållbart. Vid nyår 2022 implementerades den första delen, nu vid årsskiftet togs nästa steg och förra fredagen rapporterade Heimstaden för första gången enligt EU-taxonomin, när bolaget släppte sin bokslutskommuniké.
Katarina Skalare, hållbarhetschef på Heimstaden, förklarar enkelt vad EU-taxonomin är:
– Det är en klassificering kring vad man tycker är hållbara ekonomiska aktiviteter. Med EU-taxonomin adresseras de tyngsta utsläpparna. Fastighetssektorn står för 36 procent av energianvändningen och 40 procent av utsläppen. Om vi kan ställa om är det värdefullt för Europa och världen. EU:s mål är klimatneutralitet 2050 och det här är ett styrinstrument för att nå målet. Tanken är att göra banker och investerare mer villiga att göra investeringar som räknas som hållbara.
Hon menar att alla som äger fastigheter egentligen omfattas av taxonomin men att den är viktigare för storbolag.
– 100 procent av vår verksamhet träffas av taxonomin, det handlar om både förvärv, förvaltning, investeringar i energieffektiviseringar, solceller, laddstolpar och så vidare. Det är en rad olika områden vi behöver förhålla oss till.
Utifrån en av parametrarna räknar man de 15 procent mest hållbara fastigheterna i landet som hållbara.
– För oss innebär det här en jätteutmaning eftersom vi har framför allt äldre fastigheter. Fastigheter från 1950-talet tillhör inte de mest energieffektiva.
Det är bland annat det här som kritiken mot taxonomin har grundat sig i. Katarina Skalare och dåvarande vd:n Patrik Hall var år 2020 kritiska till detta – att risken var att i stort sett hela det befintliga beståndet skulle klassas som ohållbart.
– Sedan dess har det gjorts justeringar efter konsultationsrundor, så taxonomin landade lyckligtvis inte i det ursprungliga förslaget.
Nyligen rapporterade Heimstaden alltså enligt EU-taxonomin för första gången. Rapporten visar att 16 procent av Heimstadens intäkter kommer från hållbara aktiviteter, vilket alltså är i linje med att de bästa 15 procenten av fastigheterna ska klassas som hållbara.
– Vi är väldigt nöjda med 16 procents linjering.
Samtidigt är systemet i sin linda, det finns inga klara direktiv kring hur allt ska klassas och redovisas.
– Det är extremt svårt. EU har inte varit tydliga med vad de menar, vi har fått göra policyval, och vi vet ju inte om de val vi har gjort överensstämmer med hur andra aktörer har gjort.
– Hela tanken med taxonomin är att ställa om och styra bort från fossila bränslen och skynda på omställningen. Det är i grund och botten jättebra. Samtidigt är taxonomin ett trubbigt verktyg. Det funkar inte alltid.
Katarina Skalare ger ett exempel på en otydlighet:
– Om vi renoverar i Tyskland och byter fönster så har EU bestämt vilka fönster som klassas som hållbara. Men om vi sätter in ett sådant fönster i en fastighet som inte har ventilation som passar med fönstret är det risk att det blir för tätt och att huset möglar. Det är ju inte hållbart, så kan vi inte göra. Men – det innebär att vi inte tickar i hållbarhetsboxen när det gäller fönstret.
Men i grunden är Katarina Skalare positiv och hon menar att det i princip alltid går att räkna hem investeringar i till exempel energieffektivisering. Hon är väldigt nöjd med att Heimstaden minskade sin energianvändning med elva procent mellan 2021 och 2022.
– Det är väldigt bra, för alla, inte minst med tanke på energiprisernas utveckling.
Samtidigt var ju det europeiska energiåret i stort en katastrof och en större andel av energin kom från fossila källor, så sammantaget ökade utsläppen, trots den elvaprocentiga minskningen i användning.
Heimstaden äger fastigheter i tio olika länder i Europa och förutsättningarna ser olika ut i respektive land, vilket ytterligare komplicerar arbetet.
Samtidigt är vissa klassificeringar gemensamma, vilket inte alltid passar våra svenska intressen. Fjärrvärmen är ett exempel – den klassas som något som ska användas i en övergångsfas.
– Jag vurmar för fjärrvärmen och anser att den är en anledning till att Sverige har presterat så bra. Så det är helt klart tråkigt att EU går i den riktningen.
Men sammantaget är Katarina Skalare positiv till taxonomin.
– Ja. Hela tanken med taxonomin är fantastiskt bra. Sedan kommer taxonomin att ändras och utvecklas. Vi är nöjda med våra första resultat, men ska se till att vi linjerar ännu bättre framöver.
– Taxonomin är ett verktyg för att klimatmålen ska kunna nås. Att styra investeringar i en mer hållbar riktning är en viktig parameter i det arbetet.
Bostadspolitik.se:s Stefan Attefall sitter själv i styrelsen för Heimstaden Bostad. Han kommenterar:
– Taxonomin är krånglig och behöver förenklas, men det finns en viktig kraft i det EU nu gör, att man tvingar fram hållbarhetsredovisning så att man kan göra jämförelser. Det blir en kraft som driver utvecklingen åt rätt håll. I dag är hållbarhetsfrågorna uppe i de högsta ledningarna, ska man investera i fastigheter är mycket av det här numera renlighetskrav.
– En viktig faktor är att Heimstaden äger fastigheter i Norden, men även i till exempel Tjeckien, där all uppvärmning sker med kol. Det är klart att om man kan minska energianvändningen i sådana länder ger det en enorm klimatpåverkan.
– Det händer mycket i näringslivet nu – visst finns det barnsjukdomar, problem och byråkrati – men det går åt rätt håll. Nyckeln är att man kan räkna hem investeringarna i hållbarhet. Det är då man uppnår den här kraften som gör att jag är positiv till att vi ska kunna klara av klimatarbetet.