Den etniska segregationen kommer vi att få leva med länge. Vad man borde fokusera på i utsatta områden är att etablera och förstärka en skötsamhetsnorm och här kan bostadsbolagen spela en nyckelroll i rollen som ”credible enforcer”.
Möt professor Peter Esaiasson i ett något dystert samtal om de stora svårigheterna med att förbättra de utsatta områdena.
Samtalet kommenteras av Kent Persson och programleds av Anna Bellman.
Hur ska vi få ordning på de utsatta områdena? Kan vi bygga bort segregationen? Vilken roll spelar – den etniska – segregationen?
Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är inne på att den kanske viktigaste parametern är att etablera en skötsamhetsnorm – en norm som finns i alla välfungerande samhällen i Sverige i dag, men som saknas i våra utsatta områden.
Men hur gör man för att skapa ”ordning från kaos” som han uttrycker det?
– Rent logiskt finns två möjligheter. Ett; människor som bor där skärper sig. Två; fler skötsamma flyttar in och mindre skötsamma ut. Jag tror att det är svårt att få människor att ändra beteenden så det logiska är att fler skötsamma personer flyttar in.
Går inte att få ”svensksvenskar att flytta till utsatta områden
Men han är noga med att understryka att det här inte handlar om att få ”svensksvenskar” att flytta till utsatta områden – det går i princip inte.
– Svensksvenskar skyr de här områdena och så har det varit sedan 80-talet. Att det ska ändra sig är en fåfäng förhoppning. Förhoppningen är att skötsamma personer med utländsk bakgrund flyttar dit, människor som trivs i den här miljön – svensksvenskar kommer inte att göra jobbet.
Detta innebär att den etniska segregationen kommer att finnas kvar under överskådlig tid.
– De försök som har gjorts bostadspolitiskt, att bygga mer blandat med villor och bostadsrätter leder inte till att svensksvenskar flyttar dit, det är fortfarande i första hand personer med utländsk bakgrund som flyttar dit.
– Det går inte att bygga bort etnisk segregation, däremot kan man få ordning på den sociala kontrollen och förbättra förutsättningarna för en förbättrad skötsamhetsnorm.
Etnisk segregation behöver inte vara ett problem
När Magdalena Andersson i valrörelsen sa att hon inte vill se några Somalitowns i Sverige var det en del som pekade på att det finns framgångsrika Somalitowns på andra håll i världen – behöver etnisk segregation vara ett problem?
– Det är en bra fråga. Nej, det behöver inte vara det, det viktiga är att skötsamhetsnormen dominerar. Det måste finnas en grundläggande ordning: att folk går till jobbet, håller rent, att våld inte är ett accepterat alternativ. Det finns olika sätt att nå dit.
– Att etniska grupper lever tillsammans under kortare perioder behöver inte vara ett problem. Men risken är att det uppstår skadliga parallella samhällsstrukturer, det ska man vara medveten om.
Bostadsbolagen spelar en nyckelroll
Hur skapar man då en skötsamhetsnorm? Peter Esaiasson menar att den kanske viktigaste parametern här är hur fastighetsbolagen uppträder. Han använder begreppet ”credible enforcer”
– Självklart behöver skolan fungera och polisen behöver komma när är tillräckligt allvarligt. Men i det vardagliga arbetet med att skapa ordning kan jag i alla fall inte se något bättre alternativ än bostadsbolagen. De behöver ta det sociala ansvaret och få människor att leva efter skötsamhetsnormen och vara en credible enforcer.
Däremot menar Esaiasson att det så kallade civilsamhället inte är att lita på i det här avseendet.
– Alla civilsamhälle-organisationer är inte konstruktiva, de kan ha en egen agenda. Det går till exempel inte att skapa ordning i ett område om man inte är beredd att gå arm i arm med polisen genom området. Eller om man säger att polisen är en rasistisk organisation. Idén om civilsamhället är feltänkt.
Bostadspolitik.se:s expertkommentator Kent Persson:
– Det är ett dystert anslag Peter Esaiasson har. Det är logiskt och realistiskt men man blir lite nedstämd.
Esaiasson är inne på att den etniska segregationen kommer att finnas kvar länge.
– Det är egentligen inte så konstigt. Man kan titta på hur vi svenskar tänker när vi flyttar utomlands, då bosätter vi oss gärna där det finns andra svenskar.
Kent Persson ser flera delar i arbetet med att förbättra de utsatta områdena.
– Möjligheten att göra bostadskarriär i området är en del. Som det har varit så lämnar människor de här områdena när de har fått jobb och etablerat sig i samhället.
– Jag tycker att Peter Esaiasson hårddrar det hela när han lägger i stort sett allt ansvar på bostadsbolagen. Redan i dag gör bostadsbolagen väldigt mycket. Förutom att ta hand om sina fastigheter lägger man också resurser på det sociala förebyggande arbetet. Sedan kan man bli ännu bättre på till exempel nolltolerans kring klotter och förstörelse.
Krävs stort engagemang från det offentliga
– Det krävs också ett stort engagemang från det offentliga, både stat och kommun; staten i det rättsliga, att förstärka upp med polis på plats, och kommunen som behöver vara på plats med sociala insatser, skolor och så vidare. Vi ser i dag att kommunerna lämnar de här områdena. Att lägga ner skolor tycker jag är olyckliga beslut det är att ge upp, man visar att man inte har någon tilltro till att det går att vända.
– Vi kan inte vältra över ansvar på bostadsbolagen, det offentliga måste ta det största ansvaret.
Kent Persson betonar att det kommer att ta tid att förbättra, att det krävs långsiktiga investeringar.
– Vi pratar decennier. Är det något man är trött på i de här områdena så är det olika halvhjärtade projekt som sätts igång men som avslutas för att man ger upp i förtid.