KRÖNIKA | ”Här och nu” är lättare än ”då och sen”. Det kortsiktiga plånbokstänket överskuggar fokuseringen på de långsiktiga lösningarna. Vilket inte direkt gör situationen lättare för dem som står utanför bostadsmarknaden, konstaterar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.
Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin. I publikationen Konjunkturbarometern presenteras därefter en sammanställning av svaren. Den 27 oktober avslöjades det senaste resultatet och en sak stod definitivt ut – hushållen är ekonomiskt deprimerade och mycket pessimistiska.
Om barometern har rätt lär det inte bli många kylskåp, bilar eller bostäder köpta inom den närmaste tiden
Enkätsvaren, som innehåller frågor om såväl synen på den egna ekonomins utveckling under de kommande tolv månaderna som huruvida det planeras några bilinköp, bostadsrenoveringar eller bostadsköp framöver, speglar med emfas hushållens humör. Faktum är att hushållen aldrig varit så återhållsamma som de är nu. Om barometern har rätt lär det inte bli många kylskåp, bilar eller bostäder köpta inom den närmaste tiden.
Vad hushållen förväntar sig och vilken attityd de har kring den ekonomiska utvecklingen är viktigt för den faktiska utvecklingen. Om vi är glada och har tilltro om framtiden köper vi fler saker, skuldsätter oss och sparar mindre. Är vi tvärtom pessimistiska i vår syn leder det till att vi skjuter investeringsbeslut på framtiden och att vi håller hårdare i pengarna. Försiktighetssparandet tenderar att öka. Hur mycket eller hur lite hushållen konsumerar, det vill säga vilket shoppinghumör de för tillfället har, får stor påverkan på Sveriges ekonomiska tillväxt.
Det är som vanligt både psykologiskt och politiskt mycket lättare att ägna sig åt ”här och nu” än ”då och sen”
Att vi inte vill köpa på oss saker just nu tror jag har samma förklaring som vid en klinisk depression. I ett läge när maten, bensinen och bostaden är dyr, framtiden är oviss och det pågår ett krig i Europa är det inte så lätt att känna vare sig glädje eller lust. Att lägga ytterligare utgifter till en redan ansträngd situation känns olustigt. Och även om vi nu gör precis det som Riksbanken vill, nämligen håller i pengarna så att inflationen på sikt kan dämpas, är det ingen drömtillvaro för dem som lever mitt i det.
Att hushållen deppar är förstås också något som politikerna noterat. I årets valrörelse duggade plånbokslöften som elprisstöd, slopat amorteringskrav och sänkta drivmedelspriser tätt. Och i en sådan här exceptionell tid är det kanske inte så enkelt att lyfta blicken och fundera över mer långsiktiga lösningar på exempelvis bostadsmarknadens funktionssätt eller huruvida det bör införas ett subventionerat bosparande. Det är som vanligt både psykologiskt och politiskt mycket lättare att ägna sig åt ”här och nu” än ”då och sen”.
Inte ens den 20 september, då Riksbanken annonserade att de höjer styrräntan med en procentenhet, övertrumfade sökningarna på ordet ”bolåneränta” ordet ”elpris”
Ett annat sätt att få en snabbindikator på vad som rör sig i folks medvetande är att studera vad de söker efter på internet. En snabb sökning på Google trends under de senaste 90 dagarna, det vill säga genom större delen av valrörelsen, ger vid handen att det finns en sökterm som övertrumfar de flesta bostadsmarknadsrelaterade sökningar under perioden. Den stavas ”elpris”. Vare sig sökord som bostadsmarknaden, amorteringskrav, kontantinsats, subventionerat bosparande eller bolåneräntor kommer ens i närheten av hur intresserade folk har varit av elpriset. Inte ens den 20 september, då Riksbanken annonserade att de höjer styrräntan med en procentenhet, övertrumfade sökningarna på ordet ”bolåneränta” ordet ”elpris”.
Så medan vi stirrar ner i våra tomma plånböcker orkar vi helt enkelt inte fundera på hur vi ska lösa de stora utmaningarna. Vi bryr oss helt enkelt mer om mat på bordet, värme i huset och att ha råd att köra till och från jobbet. Och politikerna gör sitt bästa för att agera stöttande terapeuter för de hushåll som deppar. Inte särskilt konstigt och mycket mänskligt, men oturligt för dem som fortfarande står och stampar vid bostadsmarknadens höga trösklar. För dem behövs det, trots det ekonomiska läget, fortfarande en lösning på hur de ska få tak över huvudet.
Emma Persson
Privatekonom på Länsförsäkringar