KRÖNIKA | Ulf Perbo konstaterar att vi i Sverige borde ta till oss 15-minuterslivet snarare än 15-minutersstaden. Trädgårdsstaden är den miljö vi helst vill ha och den är också mest hållbar, miljömässigt, ekonomiskt – och socialt: ”Socialt kan man fundera på vilka utsatta småhusområden som finns (svar: inga).”
15-minutersstaden är ett begrepp som myntats av Paris borgmästare Anne Hidalgo. I det franska konceptet ingår att det endast ska ta 15 minuter att med cykel ta sig från hemmet till de viktigaste platserna; jobbet, skolan, mataffären, kultur, idrott och naturen. En svensk definition är ”Det handlar om att skapa kvarter och stadsdelar där allt invånarna behöver nå ligger inom en kort promenad eller cykeltur bort. Ett nätverk av självförsörjande stadsdelar.” (SOU 2021:23)
Man kan notera att det pågår en strid om definitionen i Sverige. Kollektivtrafikbranschen försöker få in att kollektivtrafikresor på 15 minuter ingår i konceptet. De inser att annars blir det slakt på kollektivtrafik. Det går ju inte att subventionera kollektivtrafik som idag om det motverkar 15-minutersstaden. Det orimliga i att ha arbetsresor i definitionen har också framhållits, bland annat av Hans Lind. Ska alla som jobbar på Skatteverket i Sundbyberg bo inom 15 minuters cykelavstånd? De på Karolinska Insitutet, Arlanda, Regeringskansliet eller Coca-Cola i Haninge?
Att överföra en lösning framtagen för centrala Paris till Sverige utan relevanta anpassningar är inte rimligt
Det har också påpekats att med en något mindre strikt definition där det räcker om till exempel livsmedelsaffär, skola och vårdcentral kan nås på 15 minuters cykling bor de flesta redan i 15-minutersstaden. I Stockholms län säkert nästan alla.
Värderingarna bakom 15-minutersstaden är naturligtvis utmärkta. Men att överföra en lösning framtagen för centrala Paris till Sverige utan relevanta anpassningar är inte rimligt.
# Bristande respekt för medborgarnas värderingar. En stor majoritet förutom unga singlar vill helst bo i småhus med en trädgård. Bara några hundra tusen svenskar är urbanister i meningen att de helst vill bo ovanpå varandra med hårdgjorda ytor mellan husen, typ Södermalm eller Paris innerstad.
I stora delar av Sverige inträffar regelbundet det vi kallar vinter
# Sveriges extremt goda tillgång på mark jämfört med Paris. En procent av Sveriges yta består av bostäder och totalt är cirka tre procent bebyggt på något sätt. De flesta svenskar upplever aldrig trängsel vare sig kring bostäder eller i bilen.
# I stora delar av Sverige inträffar regelbundet det vi kallar vinter, vilket markant påverkar upplevelsen av att cykla längre distanser.
# Men framför allt världens näst snabbaste elektrifiering av bilismen. Just att minska koldioxidutsläppen genom att minska bilanvändningen har varit ett centralt argument för 15-minutersstaden. Men när utsläppen är noll från bilarna – varför ska samhällsplaneringen gå ut på att motverka användningen om det är i konflikt med välfärdshöjande åtgärder?
Socialt kan man fundera på vilka utsatta småhusområden som finns (svar: inga)
Den svenska 15-minutersstaden bör definieras på det sätt som maximerar välfärden och det samhällsekonomiska utfallet i Sverige. Då är den elbilsbaserade trädgårdsstaden den svenska 15-minutersstaden. Ett bättre namn är förmodligen 15-minuterslivet. Trädgårdsstaden är i Sverige den hållbaraste bostadsmiljön. Det gäller såväl miljömässigt, social som ekonomiskt. Miljömässigt halveras klimatpåverkan och fördubblas ekosystemtjänster jämfört med traditionell stadsbebyggelse. Socialt kan man fundera på vilka utsatta småhusområden som finns (svar: inga). Ekonomiskt är boendekostnaderna långsiktigt låga och värdeökningen tillfaller den boende.
Men den stora vinsten är den välfärdsökning som skapas av det enorma utbud av kommersiella, kulturella och sociala tjänster som hushållet får tillgång till med en elbil vid den egna dörren. Med en elbil inkluderar 15-minutersstaden allt utbud inom 1-2 mil. Affärer, idrottsanläggningar, skogar, sjukvård, kyrkor, teatrar, ridskolor, badplatser, vänner.
15-minuterslivet för verklighetens folk är alltså tvärtom mot vad de samhällsplanerare tror som dyker upp när du googlar frågan
Vad som krävs är god standard på väginfrastrukturen och gott om p-platser. 15-minuterslivet för verklighetens folk är alltså tvärtom mot vad de samhällsplanerare tror som dyker upp när du googlar frågan. Det är inte att bo i höghus utan bil med dålig tillgång till p-platser. Det är att bo i villa med bil, ha en trädgård och gott om p-platser.
Piteå är inte Paris. Inte heller Haninge. Exempel från Paris, London och New York har det gemensamt att de är helt irrelevanta för svensk samhällsplanering. Här bor elbilsfolket som älskar småhus i ett land som till 97 procent är obebyggt. 15-minuterslivet är den framtidsvision som är hållbarast miljömässigt, socialt och ekonomiskt.