BOPOLPODDEN | Vi släpper ett extra avsnitt av Bopolpodden med anledning av två mycket aktuella rapporter om det prekära läget på bostads- och byggmarknaden. Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen och Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke efterlyser genomtänkta koordinerade insatser från politiker och myndigheter för att avvärja de värsta konsekvenserna framåt.
Anna Bellman är som vanligt programledare.
I veckan släpptes två rapporter, från Veidekke och Byggföretagen, över läget på byggmarknaden och vilka konsekvenser nedgången kan få. Det är två minst sagt dystra rapporter om framtiden – även om läget just nu för dagen inte är dåligt.
Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen:
– Just nu är vi fortfarande nära överhettning, våra medlemmars största problem utöver höga kostnader för insatsvaror är att att få tag i rätt folk. Det är kompetensbrist fortfarande – men det beror på att många projekt startade förra året. Det är svaga orderböcker framåt.
Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke fyller i:
– Samtidigt ser vi att det svänger snabbt nu, vi hör om nya varsel varje dag och det är inte bara på kollektivsidan utan även på tjänstemannasidan.
Rapporterna talar om en tuff vinter, hushållen pressas från flera håll, med stigande elkostnader, högre priser på i stort sett allt, och inte minst snabbt stigande bolånekostnader.
Lennart Weiss:
– Det vi upplever nu, det här snabba omslaget, har jag inte varit med om sedan 90-talskrisen.
– Då var vi också på väg in i en lågkonjunktur. Det bestämdes att man skulle bromsa ekonomin genom en serie åtgärder som ledde till att boendekostnaderna fördubblades och det blev en tvärbroms i fastighetssektorn. Samtidigt steg arbetslösheten, fastighetsbolagen fick problem med kassaflödena och vi fick en fastighetskris som utvecklades till en finanskris.
– Den här gången valde Riksbanken att gasa när det gick bra som sjutton, ingen begrep varför man valde att fortsätta stödköpa företagsobligationer förra året. Nu är det uppenbart att vi går mot en lågkonjunktur – då tvärbromsar Riksbanken. Fortsätter de att höja räntorna snabbt är jag rädd för att man utlöser en händelsekedja som jag tror att de själva inte begriper konsekvenserna av.
Lennart Weiss konstaterar att det i media handlar mycket om sjunkande priser nu, det skrivs också en del om det sjunkande byggandet och dess konsekvenser – men inte så mycket om det som oroar honom mest: Risken för en fullskalig fastighetskris.
– Vi är inte där än, men om finansieringsmarknaden inte fungerar kan det bli riktigt illa. Händelsekedjan som kan utlösa det hela ser ut ungefär så här; med stigande räntor faller fastighetsbolagens driftnetton, det leder till att avkastningskraven sjunker, vilket innebär att fastighetsvärdena sjunker. Med sjunkande värden försämras belåningsgraden och då kan ratingen försämras och det blir svårare att låna. Många har belånat sig på obligationsmarknaden och den är mer eller mindre stängd nu. I den marknad som finns kvar krävs väldigt höga riskpåslag. Istället måste bolagen söka sig till bankerna men bankerna vill inte öka sina riskvikter. Finansinspektionen tvingade dem härom året att minska sina volymer. Vi kommer att få se ett kraftigt ökat tryck mot bankerna men om de då har stängt sina portar – då får vi se en ny fastighetskris.
– Vi är inte där än, men vi är i ett förstadie och det gäller nu att agera klokt.
Samtidigt påpekar Fredrik Isaksson att mycket är annorlunda i dag jämfört med på 90-talet.
– Bankerna är stabilare i dag och ekonomin är internationaliserad. Det var det som förde oss in i det här och det kan också hjälpa oss ut ur det.
Att säkra att refinansieringsmarknaden fungerar är ett av fem råd i Veidekkes rapport till politiken och myndigheterna.
Ett annat är lättnader i amorteringskraven.
– FI har resonerat om att man inte ska ta bort det, för att det motverkar Riksbankens ambition om att bromsa ekonomin. Men det finns ändå ingen anledning att tro på en köpfest för hushållen i vinter. Man borde göra det man kan göra för att underlätta. I det här läget är det fel att tvinga hushållen att tvångsspara, säger Fredrik Isaksson.
Lennart Weiss:
– Det viktigaste att göra nu är att samordna insatserna från politiken och myndigheterna, att gå fram med penningpolitiska och finansiella åtgärder och riktade åtgärder för att upprätthålla hushållens efterfrågan, framför allt riktade mot dem som har störst behov; de yngsta och de äldsta, de som hotas av strukturell hemlöshet. Det går att hjälpa hushållen som ligger sämst till utan att elda på inflationsbrasan. Samtidigt som man säkerställer att den finansiella marknaden fungerar. Men som sagt, det hela måste koordineras. Jag är mest rädd för att riksbankschefen kör stenhårt utan att se till konsekvenserna, då kan vi få en ny 90-talskris. Den risken ska inte underskattas.