Snabb valanalys – bostadspolitik.se:s experter är oense om mycket

Socialdemokraten Lennart Weiss har gett upp medan högersidans Stefan Attefall och Kent Persson inte tar ut någon seger i förskott. Bostadspolitik.se:s experter ger här sina snabbanalyser av valet, vad som kommer att hända den närmaste tiden, vad detta betyder för bostadspolitiken och vem de vill se som bostadsminister – och de tre tycker och tänker olika om det mesta.

I skrivande stund har Ulf Kristerssons regeringsunderlag 175 mandat mot 174 för Magdalena Andersson och de sista rösterna ska räknas på onsdag.

Spontan kommentar kring valet så här långt?

Stefan Attefall:
– Ett spännande val som kommer att avgöras först när sista rösten är räknad. Inte minst intressant att se vilka riksdagsledamöter som slås ut och vilka som väljs in, där personvalet också spelar stor roll. För bostadspolitiskt intresserade så tyder mycket på att nuvarande ordföranden i riksdagens civilutskott, Emma Hult, MP, inte ser ut att få en riksdagsplats.
– Valrörelsen blev oerhört mycket av överbudspolitik, vilket gör att den regering som bildas kommer att få svårt att leverera enligt de förväntningar som skapats. Det bäddar i sin tur för omsvängningar i opinionen som blir känsliga för en regering med kanske ett mandats övervikt.
– Normalt skulle oppositionen under rådande omständigheter vinna över en regering som suttit i åtta år med de problem vi har i landet. Att så inte sker beror på människors rädsla för SD. Å andra sidan blir hela fokuseringen kring SD i valrörelsen också den främsta valarbetaren för SD, därav deras storlek och att stora väljargrupper känner så starkt för en förändring av politiken kring frågor som berör lag och ordning och migration/integration. SD blir svaret för alla dessa väljares förväntningar. M och KD har också bidragit till att sänka tröskeln för att rösta på dem. Å andra sidan har taktiken att isolera SD också prövats utan resultat. Skulle M inte kunna bilda regering blir nog smärtan av att SD är näst största parti ännu djupare.

Kent Persson:
– Ett oerhört jämnt val som inte är avgjort innan alla röster är räknade. Det i sig visar hur viktigt det är att gå och rösta. Valrörelsens präglades av ett högt tonläge och hård konflikt. I den politiska miljön har Sverigedemokraterna blivit valets vinnare och är nu andra största parti. Det är ett paradigmskifte i svensk politik och kommer få stora konsekvenser för såväl regeringsbildandet som det allmänna politiska arbetet. För Moderaterna är det ett stort nederlag att inte längre vara det näst största partiet, men alla borgerliga partier tappar i valet vilket visar hur svårt den forna Alliansen har att hitta ett framgångsrikt arbetssätt i detta politiska landskap.
– Att Socialdemokraterna går fram visar att Magdalena Andersson gjort en bra valrörelse. Trots att det är väldigt svårt för sittande regeringar att bli omvalda för en tredje mandatperiod är Socialdemokraterna nära att göra det.

Lennart Weiss:
– Det blir maktskifte. Med cirka 200 000 röster kvar att räkna och en skillnad på 47 000 till Kristerssons favör är saken klar. För allmänna betraktare blir det en intressant period med stora utmaningar för en kommande regering men också starka inre spänningar. När det gäller skatter och välfärdsrelaterade frågor är SD snarast ett vänsterpopulistiskt parti. Det kommer alltså inte bli helt lätt att skruva ihop en budget. Om vi utgår från att SD hamnar utanför en regering blir det intressant att se hur stödet för regeringsduon (eller trion) påverkas av att SD kan fortsätta agera som en sorts inbäddad opposition. S kommer sannolikt att gynnas av att befinna sig i opposition. C håller säkert samman så länge Annie Lööf sitter kvar men skulle hon lämna kan vad som helst hända.

 

Tror du att övervikten åt höger kommer att stå sig över onsdagen? Vad kommer att hända den närmaste tiden? 

Stefan Attefall:
– Det ett jämnt och osäkert läge. Jag tror att övervikten håller i sig med just ett mandat. Därmed kommer Ulf Kristersson försöka bilda en regering med M, KD och kanske L. Men ett omfattande samarbete måste riggas med SD. Lätt blir det inte, men jag tror att SD är relativt medgörliga i detta skede eftersom de inte vill framstå som några som skapar kaos. Problemet kommer dock växa över tid för Kristersson. Både för att regeringen vilar på ett enda mandats övervikt och för att SD:s tuppkam kommer att växa. Sedan får alla regeringar problem när vi går in i en kommande lågkonjunktur.

Kent Persson:
– Det är så jämnt att det inte går att utse vinnare innan alla rösterna är räknade. Däremot kommer detta jämna valresultat göra det svårt att bilda regering och att regera. Ser man på Kristerssons position att förhandla om ett regeringsbildande så är det försvagat i och med att SD är större än M. Det kommer bli besvärliga förhandlingar där SD kommer kräva stort politiskt inflytande och kommer säkert i ingången av förhandlingarna kräva att ingå i regeringen. I och med att Socialdemokraterna tillsammans med Sverigedemokraterna samlar över 50 procent kommer det försvåra för Kristersson att regera utan att ha SD i regeringen.
– Den parlamentariska situationen kommer vara rörig under hela den kommande mandatperioden och med det kommer det vara svårt att regera och genomföra politiska reformer.

Lennart Weiss:
– Övervikten kommer att stå sig och kanske rentav förstärkas med ytterligare ett mandat. Jag tror att M-KD bildar regering, av det enkla skälet att det vore ofördelaktigt för L att sätta sig i en regering som är beroende av SD. Men vad händer sen? På valnatten markerade Kristersson vikten av att kunna göra upp med S i tunga frågor, till exempel energi och försvar. Det är inte säkert att en Kristersson-regering håller och då kan nya konstellationer uppstå.

 

Om vi utgår från 175-174 till Kristersson – vad innebär det här för bostadspolitiken framöver?

Stefan Attefall:
– Bostadspolitiken kommer – tyvärr – inte förändras i någon större utsträckning. Det blir inget återinfört investeringsstöd, förhoppningsvis införs ett startlån enligt utredningsförslaget. Det kan bli ökat fokus på småhusbyggande, men där ligger mycket av makten i kommunpolitikernas händer. Sedan kommer engagemanget läggas på enklare regler för byggande, men hur långt man kommer där kan bero på vilken bostadsminister det blir.

Kent Persson:
– Skillnaden i bostadspolitiken mellan de två regeringsalternativen är relativt små. Däremot är utmaningarna för bostadssektorn stor de kommande åren. Nyproduktionen av bostäder ser ut att stanna helt. Allt fler har det svårt att få en egen bostad. Avsaknaden av en social bostadspolitik är stor och får för utsatta grupper stora konsekvenser. Kommande regering, oavsett vilken, måste agera inom dessa områden. Sannolikt måste ett stöd till nyproduktion av hyresrätter behöva tas fram för att både hålla uppe bostadsproduktionen och dels för att det är en viktig konjunkturåtgärd. Lika angeläget är det att stöd till utsatta grupper tas fram.

Lennart Weiss:
­– Det får stor betydelse vem som blir bostadsminister och hur dennes portfölj ser ut. Med en M-minister kommer sannolikt villkoren – som vanligt – dikteras av Finansdepartementet. Skulle däremot KD knipa posten, till exempel med Jakob Forssmed som rorsman ökar chanserna till angelägna initiativ. Då tror jag att man skulle kunna få se en översyn av kreditrestriktionerna, initiativ för ökat småhusbyggande och någon form av bosparande. Jag tror också att man skulle damma av en del av Attefalls förslag inom regelområdet. Sannolikt skulle strandskyddet reformeras. Marknadshyror är dock fortsatt stendöda. Där kommer SD att sätta ned foten. Däremot kan vi nog få se steg mot ”behovsbostäder”, det vill säga en svensk – minimalistisk – variant av social housing och kanske nya grepp mot bostadssegregationen.

 

Om vi fortsatt utgår från 175-174 till Kristersson – vem är det troligt att vi får se som bostadsminister, och vem vill du se som bostadsminister?

Stefan Attefall:
– Jag tror att Jakob Forssmed, ekonomiskpolitisk talesperson för Kristdemokraterna kan bli bostadsminister. Ett bra val i så fall.

Kent Persson:
– Det viktigaste är faktiskt inte vem som blir bostadsminister. Det viktigaste är vilket innehåll och vilka reformer en tillträdande regering vill genomföra på det bostadspolitiska området. Ska det bli slagkraftiga och genomförda bostadspolitiska reformer är finansministerns och statsministerns engagemang helt avgörande.

Lennart Weiss:
– Om M-KD vill jag se Jakob Forssmed men för att han ska få politiskt svängrum behöver han i så fall också få ansvar för finansmarknadsfrågorna. Om KD på allvar vill åstadkomma något borde de ta ett steg till och bilda ett bredare samhällsbyggnadsdepartement och föra över ansvaret för hyreslagstiftningen från Justitiedepartementet och de bostadssociala frågorna från Socialdepartementet. Då skulle det kunna bli verkstad på allvar. Om M-KD-L är det inte osannolikt att L vill ha ett inflytande. De har ju profilerat sig hårt på att bryta segregationen med olika typer av strukturreformer. Jakob Olofsgård vet dessutom hur branschen fungerar. För genomslag krävs dock en minister med dokumenterad erfarenhet inom det ekonomiska området. Det talar för Forssmed, såvida inte Mats Persson (L) skulle känna sig kallad, i så fall gärna i en kombo med Olofsgård.

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.