Foto: Kjell Forshed
DEBATT | Det byggs för många hyresrätter i förhållande till antal småhus i Sverige som helhet, enligt en ny rapport från SBAB. Utvecklingen rimmar illa med hur de flesta vill bo – 7 av 10 anger nämligen att de vill bo i eget hus. Vi uppmanar därför Sveriges kommuner att ta höjd för fler småhus i kommande planläggningar, skriver Joakim Henriksson, vd OBOS Sverige och Patrick Svanström, operativ chef, Myresjöhus och SmålandsVillan.
Med ett stort antal medlemmar i både och Sverige och Norge strävar OBOS efter att bygga bostäder där människor vill bo och leva en lång tid. När allmänheten besvarar frågan om vilket boende man föredrar blir svaret tydligt: de allra flesta vill äga sitt eget hus. I takt med att distansarbetet ökar letar allt fler efter ett småhusboende i storstädernas kranskommuner där de kan kombinera arbete och fritid – en trend som många bedömare anser är här för att stanna.
Trots det har vi och andra aktörer i branschen svårt att helt tillmötesgå efterfrågan. Kommunerna frigör helt enkelt inte tillräckligt med mark för att det ska vara möjligt. Det är olyckligt av flera skäl, inte minst eftersom småhusbebyggelse är positivt för att minska städers negativa klimatpåverkan. Det beror bland annat på större inslag av trä, effektiva produktionsmetoder och mindre inslag av betong och gips. Fler småhus utgör också ett välkommet komplement till hyresrätter när det gäller att motverka bostadssegregation och öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Genom att bygga trädgårdsstäder med plats för olika typer av människor i varierade boende- och upplåtelseformer tillåter vi hem för fler människor med olika bakgrund.
För låt oss vara tydliga: det handlar inte om att bygga opersonliga villamattor, utan om att få till ett helhetstänk som gör hela området till en levande och inkluderande stadsdel. Genom att bygga trädgårdsstäder med plats för olika typer av människor i varierade boende- och upplåtelseformer tillåter vi hem för fler människor med olika bakgrund. En blandning av småhus i trä och miljöcertifierade flerbostadshus skapas en miljömässigt hållbar stadsdel med tillgång till både privata och offentliga gröna ytor. Trädgårdsstaden är framtidens förtätning och ett förändrat sätt att se på bostadsutveckling, den kan byggas både i storstaden och på landsbygden. Här finns ett liv mellan husen som minskar känslan av ensamhet. Den här typen av boende ökar dessutom identifieringen med ”sitt bostadsområde” vilket skapar en känsla av ökad trygghet.
För att reda ut vad obalansen mellan efterfrågan och kommunernas markplanering beror på genomförde OBOS en undersökning där politiker och samhällsplanerare i 12 svenska kommuner intervjuades. Det framkom att intresset för trädgårdsstaden är stort, men att vissa kommuner inte har tillräckligt med byggbar mark för att kunna planera för en sådan. Marken kan vara för dyr när den ställs mot värdet som kommunerna kan utvinna på egen mark vid förtätning och byggnation på höjden.
Sverige är det land i Europa som har fjärde lägst andel småhusbyggnation.
Samtidigt är vi övertygade om att, om förutsättningarna för en trädgårdsstad finns, är det på lång sikt en samhällsekonomiskt optimal lösning. Genom till exempel ökad trygghet, minskad segregation och förbättrad livskvalitet skapas värdefulla kostnadsbesparingar i generationer framöver. Det är en nödvändig förutsättning för ett kollektivt ekonomiskt välmående.
Det är faktiskt obegripligt att Sverige är det land i Europa som har fjärde lägst andel småhusbyggnation. Tvärtemot vad vissa hävdar är det inte produktionskostnaden för ett nytt småhus som är det främsta hindret, utan brist på detaljplanerad lämplig mark, byggrätter och höga markpriser. Vill Sveriges kommuner fortsätta att vara attraktiva och erbjuda bostäder för framtiden bör man helt enkelt tänka nytt och långsiktigt till kommande detaljplan. Både vi och andra bostadsutvecklare står redo med färdiga idéer och koncept. Tillsammans kan vi utveckla mer hållbara städer där människors bostadsdrömmar sätts i första rummet.