LEDARE | Bostadsfrågorna har svårt att slå sig in i valrörelsen. Men nu när alla partier vill visa sig duktiga när det gäller lag och ordning och trygghetsfrågor borde trygghet i boendet kunna tränga sig in. Det menar Stefan Attefall, chefredaktör.
Trygghet i boendet är en av de viktigaste faktorerna när vi ska välja boende. Om vi kan välja. Enligt en undersökning av Brottsförebyggande Rådet är andelen otrygga högre i socialt utsatta områden jämfört med övriga urbana områden, och mest otrygga är kvinnorna. Kriminalitet, lag och ordning är den viktigaste valfrågan, visar en nyligen gjord undersökning av Ipsos. Var tionde upplever sig otrygg i att vistas utomhus i sitt bostadsområde, mest gäller det dem som bor i hyresrätt, visar Hyresgästföreningens stora undersökning som Novus gjort åt dem.
I en Trygghetsundersökningen från 2020–2021 som Uppsala kommun gjort visar det sig att kvinnor begränsar sin rörlighet på grund av oro i större utsträckning än män. Var fjärde kvinna har ganska eller mycket ofta låtit bli att gå ut på kvällen. Det är betydligt vanligare att boende i hyresrätter upplever oro att bli utsatt för hot, trakasserier och våld vilket kan jämföras med boende i äganderätter där oro för att bli utsatt för inbrott är betydligt vanligare, lyder slutsatserna i undersökningen.
Var fjärde kvinna har ganska eller mycket ofta låtit bli att gå ut på kvällen.
I en masteruppsats om brott, oro och bostadspriser visar Erik Nytell att det finns en samhällsekonomisk konsekvens av en ökad oro för brott, även om brottsnivån i sig inte ökar. Han har ett exempel från Västra Matteus i Stockholms innerstad. Där är det sammanlagda marknadspriset för samtliga bostäder omkring 27 miljarder kronor. Om oron för brott ökar med en procent minskar värdet av bostadsstocken i området med någonstans mellan fem och tio miljoner kronor. En cost-benefit-analys ger alltså vid handen att om samhället, fastighetsägare och andra kan genomföra åtgärder där oron för brott minskar med en procent så bör man göra det, om kostnaderna för åtgärderna är lägre än fem miljoner kronor som i exemplet med Västra Matteus.
Bostadsfrågorna har svårt att slå sig in i valrörelsen. Men nu när alla partier vill visa sig duktiga när det gäller lag och ordning och trygghetsfrågor borde trygghet i boendet kunna tränga sig in. Det handlar om samhällsplaneringen, om brottsförebyggande insatser, om jämställdhet, om att skydda fastighetsägare mot brott och om att värna de grupper i samhället som av andra skäl kan ha den mest utsatta situationen. För fastighetsägarna finns det också betydande vinster att hämta i form av stigande fastighetsvärden.
Bostadsfrågorna har svårt att slå sig in i valrörelsen.
Ett konkret uttryck för vad man kan göra är Fastighetsägarnas 17 förslag för att bekämpa brottslighet och öka tryggheten. Konkreta förslag som borde vara en checklista på varje justitieministers arbetsbord. Det handlar om bättre förutsättningar att beivra folkbokföringsbrott och svartuthyrning, bättre möjligheter att vräka lokalhyresgäster som begår brottsliga handlingar, att forsla bort övergivna bilar, att utfärda tillträdesförbud i butiker, med mera.
Men lärdomen från de områden som lyckas bättre, är också vikten av god samverkan mellan kommunala verksamheter, fastighetsägare, polis och civilsamhälle. När alla dessa krafter samverkar, polisen finns på plats och civilsamhället är starkt är förutsättningarna goda för att minska otryggheten. Lägger vi därtill en blandning av upplåtelseformer, en god samhällsplanering och en jobbpolitik som fungerar så är lösningen nära. Nyckeln ligger ofta i ledarskapet. Att ha tydligt stöd på högsta politiska nivå och en dedikerad ledning som driver det gemensamma utvecklingsarbetet och gör det långsiktigt.