KRÖNIKA | Bostadsbranschen är per definition långsiktig. Bostadsbyggande tar lång tid från idé till verklighet. Få branscher är så beroende av politisk stabilitet och långsiktighet som fastighetsbranschen. Då måste politiken få mer utrymme än det politiska spelet, menar Kent Persson, samhällspolitisk chef Heimstaden.
Vi har i Sverige varit vana att ha politisk stabilitet och förutsägbarhet. Men den tiden tillhör historien. Sanningen är att de senaste åren har politiken i Sverige inte varit vare sig stabil eller förutsägbar. Partierna har försökt via decemberöverenskommelse och januariavtal både tyglat och runda den svåra parlamentariska situationen som valen 2014 och 2018 resulterat i.
Båda försöken har misslyckats och lett till 8 förlorade år för Sverige där viktiga och nödvändiga reformer inte har kunnat genomföras. Partierna har krampaktigt vänt ut och in på sig själva och retoriken kring deras ställningstaganden i hopp om att kunna lösa situationen. Men dessvärre har resultatet av varje krumbukt snarare förvärrat situationen.
Jag är inte säker på att vi ännu nått slutet av denna instabilitet även om onsdagen den 24 november 2021 skriver in sig i historieböckerna som en av de märkligaste i svensk politisk historia. Inom loppet av en dag väljs Sveriges första kvinnliga statsminister som efter sett sin budget falla i riksdagen tvingas avgå innan arbetsdagen är slut. Sådana händelser trodde vi bara hände i andra länder.
Få branscher är så beroende av politisk stabilitet och långsiktighet som fastighetsbranschen.
Bostadsbranschen är per definition långsiktig. Bostadsbyggande tar lång tid från idé till verklighet. När de väl är byggda ska de helst fungera som bostäder i längre än 100 år. Fastighetsbranschen är dessutom en av de kapitaltyngsta branscherna med en stabil, men än dock, låg avkastning. Få branscher är så beroende av politisk stabilitet och långsiktighet som fastighetsbranschen.
När mandatperioden började utlovades breda bostadspolitiska reformer. Reformer som är en nödvändig start på reformeringen av en bostadssektor med stora problem. Idag vet vi att i princip alla dessa reformer inte kommer bli genomförda. De stannar vid vackra ord i ett januariavtal som föll. Det märkliga är ju att dessutom finns det bred majoritet för förslagen i riksdagen, men numera är det inte sakpolitiken som står i centrum för agerandet i parlamentet. Det är det politiska spelet som står i centrum för partiernas överväganden och ageranden.
Givetvis får denna politiska instabilitet och kortsiktighet konsekvenser för bostadsbranschen. De närmsta åren står bostadssektorn inför fler stora utmaningar där det politiska beslutsfattandet eller avsaknaden av beslut får direkta effekter på sektorn. Låt mig nämna tre områden som kräver långsiktighet:
- Upprustningen av de stora bostadsområdena bygga på 60- och 70-talet.
- Klimatomställningen
- Nyproduktionen av hyresrätter
Som det ser ut nu så blir det alltsvårare för bostadssektorn att ta sin del av det långsiktiga ansvarstagandet i byggandet av ett bättre Sverige. Viljan finns, engagemanget finns och de finansiella resurserna finns. Nu saknas det långsiktiga politiska ansvarstagandet. Frågan är om valet 2022 kommer förbättra eller försämra läget?