DEBATT | Nu har utredningen om ”fri hyressättning i nyproduktion” offentliggjorts. Vi är allvarligt oroliga för samhällsutvecklingen eftersom marknadshyror, även om det bara handlar om nybyggda bostäder, kommer att leda till högre hyror och ökad otrygghet. Hårdast kommer det slå mot ekonomiskt svaga hushåll, skriver Marie Linder, förbundsordförande och Erik Elmgren, förbundschef, Hyresgästföreningen.
Att chockhöja hyrorna och försämra konsumentskyddet kommer slå mot ekonomiskt utsatta hushåll. Det går att välja bort att betala ett busskort eller fotbollsskor, men alla måste betala sin hyra. Därför är maktbalansen mellan fastighetsägare och hyresgäster i grunden ojämn, något förslaget om fri hyressättning i nyproduktion kommer förstärka.
I ett hyresförhållande är hyresgästen alltid den svagare parten. Det ställer stora krav på att lagstiftningen utformas på ett sätt som skyddar konsumenten. Dagens hyreslagstiftning är en social skyddslagstiftning. Med dagens bostadsbrist kommer marknadshyror att leda till en ännu större obalans mellan hyresvärd och hyresgäst till hyresvärdens fördel, med högre hyror och sämre konsumentskydd som följd.
Marknadshyror ger inte fler bostäder.
Marknadshyror ger inte fler bostäder. Idag byggs det fler hyresrätter än bostadsrätter, trots att bostadsrättspriserna är helt fria. Och det kan ifrågasättas om det verkligen är rimligt att mot den bakgrunden föreslå genomgripande förändringar som innebär att konsumentskyddet starkt försämras.
Utredningen föreslår en lagstiftning som bygger på premissen att ett bostadsområdes ökade popularitet ska ge en hyreshöjning. Det respektlöst mot hushållens långsiktiga ekonomi och trygghet. Framför allt om populariteten mäts genom nyinflyttade hyresgästers betalningsförmåga i tider av bostadsbrist. Denna reform kommer helt frånta hyresgästen möjligheten att kunna förutse utvecklingen av den egna hyran och resultera i en osäkerhet kring det egna kvarboendet. Det var med dessa argument den förra fastighetskatten avskaffades. Tydligen gäller argumentationen inte för hyresgäster.
De som bor i hyresrätt betalar redan högst andel av sin inkomst på sitt boende, i jämförelse med bostadsrätts- och villaägare. De som vinner på att marknadshyror införs är fastighetsägarna, då de kan tjäna ännu mer pengar på människors behov att ha tak över huvudet. Logiken är sådan: har inte du råd att betala finns det alltid någon annan som kan göra det. De största förlorarna är de som redan idag har svårt att betala hyran.
Andra länder som infört fri hyressättning har behövt höja bostadsbidragen, vilket belastar hela skattekollektivet.
Dessutom kommer samhällsekonomin påverkas. Andra länder som infört fri hyressättning har behövt höja bostadsbidragen, vilket belastar hela skattekollektivet. Finland införde marknadshyror på 90-talet och lägger nu motsvarande 40 miljarder på bostadsbidrag, jämfört med Sverige som lägger 6 miljarder på bostadsbidrag och 4 miljarder på bostadstillägg för pensionärer.
Barnfattigdom är redan ett problem idag. Sverige hade 182 084 barn i hushåll med skulder och/eller skuldsanering förra året, enligt Kronofogden. Första halvåret 2020, under pågående pandemi, drabbades över 200 barn av vräkningar i Sverige.
Vi kan tyvärr bara konstatera att marknadshyror leder till att andelen barn som växer upp i fattigdom kommer att öka och kostnaden för Sveriges skattebetalare kommer bli hög. Marknadshyror kommer drabba folk med helt vanliga jobb, som under pandemin har kallats för samhällets hjältar medan vinnarna är fastighetsägarna som får ännu högre vinster.
Tvärkollade uttalandet
”Andra länder som infört fri hyressättning har behövt höja bostadsbidragen, vilket belastar hela skattekollektivet.”
Jämnför länkarna
https://www.destatis.de/DE/Themen/Gesellschaft-Umwelt/Soziales/Wohngeld/_inhalt.html
med
https://www.forsakringskassan.se/statistik/barn-familj/bostadsbidrag
och tiodubblar svenska siffror.
Uttalandet stämmer därmed inte… med stor marginal…
vh
Frank