Inget argument för förtätning

 

LEDARE | Agglomerationseffekter har fått många stadsplanerare, arkitekter och politiker att tro att människor måste bo tätt för att effekt ska uppnås, men det stämmer inte, menar Stefan Attefall i en ledare.

Jag har fått lära mig ett nytt krångligt ord i veckan; agglomerationseffekter. Det innebär att produktiviteten ökar när man koncentrerar arbetsplatser nära varandra, och framförallt när det sker med högspecialiserad arbetskraft. Arbetskraft kan matchas med lediga jobb, man kan lära av varandra, utbyta erfarenheter och kompetensförsörjningen är god. Silicon Valley i Kalifornien är ett känt exempel på detta, liksom när man koncentrerar banker, finansföretag och högre utbildning inom ekonomi i närheten av varandra. Då blir summan större än delarna, lönerna stiger och därmed tillväxten. Detta kan ske även på mindre orter. Att en mellanstor stad fokuserar på att stärka näringslivet inom vissa segment och koncentrerar dem någorlunda geografiskt.

Förtätningen av många städer och centrala miljöer drivs delvis av detta motiv.

Denna effekt har fått många stadsplanerare, arkitekter och politiker att tro att människor måste bo tätt för att denna effekt ska främjas. Förtätningen av många städer och centrala miljöer drivs delvis av detta motiv.

Men som professor Maria Börjesson på VTI kunde visa på ett webb-seminarium arrangerat av TMF, Trä- och Möbelföretagen, nyligen så kan forskningen påvisa detta samband när det gäller arbetsmarknaden, men forskningen visar INGET sådant samband för boendetäthet.

Kompetensförsörjningen måste fungera, därför är infrastrukturen och pendlingsmöjligheter viktiga. Men för att tala klartext. Det ska vara lätt för många att ta sig till dessa kluster av arbetsplatser, men om du bor i en innerstadslägenhet eller i en villa i utkanten av staden spelar ingen roll. Agglomerationseffekter är alltså inget argument mot småhusbebyggelse. Punkt!

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Ja, kanske det, men till vilka kostnader? Vad kostar det att bygga och underhålla all den infrastruktur som krävs för att ge dessa utglesade villamattor livsuppehållande åtgärder i form av massbilism? Förmodligen kostar det mänsklighetens framtid, om man ska tro en tämligen enad forskarkår. Till och med Trafikverkets (Bilverkets) utredare har nu nästan börjat erkänna att bilismen måste, ja MÅSTE, minska. Helst redan i går.

    Människor gör även andra saker än sover och arbetar. Villamattorna har som regel få eller inga butiker, restauranger etc. Mobiliteten från/till villamattorna är också enastående oflexibel. Barn måste skjutsas till precis allting eller sitta hemma framför datorskärmen, äldre som inte längre bör köra behöver skjutsas runt i färdtjänst eller sitta hemma framför TV:n, personer med bil men som druckit måste åka taxi eller supa bort villatristessen…

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.