KRÖNIKA | Coronaviruset sprids snabbare i tätbefolkade områden, men få har möjlighet att lämna stadskärnan för att vistas på sina landställen i skogen eller i skärgården. Den insikten har historiskt lett till satsningar på utbyggnad av parker och grönska i städerna. Vi bör tänka så nu också, menar Alexandra Hagen, vd White Arkitekter.
Vaccineringstakten ökar och förhoppningsvis kommer vi successivt kunna återgå till ett mer normalt liv. Men det nya normala blir inte som förr. Under pandemin har stora grupper vallfärdat till våra nationalparker och naturreservat. Grillplatser har fyllts och stormköket blev årets julklapp. Det ökade intresset för naturen bidrar till ökat välmående och kan troligen bli långlivat. Men många har inte haft den förmånen. Ensamheten har samtidigt ökat och såväl BRIS som olika stödlinjer mot psykisk ohälsa har upplevt ett ökat tryck under pandemin.
Nyligen publicerade Rådet för hållbara städer med stöd av WSP rapporten ”Pandemins påverkan på hållbara samhällen”. Rapporten presenterar några övergripande slutsatser, varav en är att pandemin har synliggjort svagheter och orättvisor i samhället, organisationer och system.
En påtaglig orättvisa att reflektera över är tillgången till grönska och rekreationsområden nära bostaden. Över hela världen kan vi se hur Coronaviruset sprids snabbare i tätbefolkade områden. De som har möjlighet har lämnat stadskärnan för att vistas på sina landställen i skogen eller i skärgården. Men långt ifrån alla har resurser att uppsöka naturen. Detta trots att forskning visar att vi människor mår bättre både fysiskt och psykiskt av att leva just nära naturen.
Över hela världen kan vi se hur Coronaviruset sprids snabbare i tätbefolkade områden.
Marken i centrala stadslägen är attraktiv, här vill vi gärna bygga tätt för att maximera kortsiktiga ekonomiska värden. Risken är att vi bygger bort det som skapar själva attraktionskraften när vi inte lämnar utrymme för offentliga gröna rum. Det påverkar i sin tur de långsiktiga ekonomiska värdena negativt. För de goda gröna utemiljöerna kring bostäderna bidrar inte bara till de boendes välmående, det är också en sund ekonomisk investering.
En kanadensisk studie från 2015 visar att tio träd i det stadskvarter där man bor motsvarar samma hälsoeffekt för individen som om denne vore sju år yngre eller fick en ökad årsinkomst med 65 000 kronor. En lägenhet i Stockholm med tillgång till en park inom 1 kilometer är 2 300 kr dyrare per kvadratmeter än en lägenhet som inte har det. Som internationellt exempel kan nämnas fastigheterna runt Central Park i NYC, som just på grund av sin närhet till Central Park har de högsta värdena på hela Manhattan.
Insikten om att täthet och trångboddhet ökar smittspridning har genom historien lett till satsningar på utbyggnad av parker och grönska i städerna i sviterna efter tidigare pandemier. Om Covid-19 kan föra något gott med sig så är det just detta, en våg av nya vackra stadsparker, att vi planerar för att alla har tillgång till gröna bostadsgårdar och rekreationsområden på gångavstånd från sin bostad. Det borde vara en självklarhet.
Om Covid-19 kan föra något gott med sig så är det just detta, en våg av nya vackra stadsparker.
En sådan satsning skulle också ge många sociala vinster. För vi får trygga miljöer där vi kan och vill vistas, där barn uppmuntras till lek och vuxna kan träna, mötas, distansarbeta på utearbetsplatser, eller bara koppla av en stund. Vi bör i goda medborgardialoger föra samtal med de boende, utgå från vad aktuell forskning säger om relationerna mellan gröna ytor och välmående och skapa lösningar anpassade både för områdena och de boende.
Just nu finns goda möjligheter att plantera insatser. Våren 2021 kan kommuner eller fastighetsägare som vill utveckla stadsgrönska och skapa trygga miljöer söka ekonomiskt stöd från staten för dessa ändamål. Dessutom har Kommuninvest, kommunernas egen bank, lanserat fyra pilotprojekt med lån för social hållbarhet som utgår från fysiska investeringar och kopplar sociala insatser till dessa. Utvecklade grönytor kring våra bostäder låter som en perfekt matchning för denna typ av investering. Jag hoppas att vi tar vara på dessa initiativ så att vi alla får njuta av naturens läkande skönhet i vår vardag, särskilt när våren nu är i antågande.
Jättebra, men hur går det ihop med all den plats som biltrafiken kräver? Alla dessa breda gator, dånande trafikleder och jättelika parkeringsplatser går före bjäfs som träd och grönska.