Välkommen till Göteborg, här spelar vi strutfotboll!

KRÖNIKA | Stadens planering är fördelad på fyra tårtbitar, där alla aktörer bara ser sin lilla del av helheten. Vi har inte råd att backa in i framtiden på detta vis. Vi måste veta exakt vad vi ska göra med våra begränsade resurser för att skapa en robust och hållbar stad för framtiden, skriver Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg.

Jag tillbringade dagen i en buss med Byggnadsnämnden och kunde med stolthet visa projekt som Selma stad, med sin täta och småskaliga bebyggelse och sitt prisade parkstråk, nu delvis färdigbyggd. Vi kunde visa på stora och små, låga och höga projekt med god standard på stadsbyggandet. Den gamla sanningen att byggherrarna kommer undan med lägre kvalitet här än i Sveriges övriga stora städer börjar tack och lov komma på skam. Här skapar vi väldigt bra gestaltade livsmiljöer och bidrar till att Göteborg är en framtidsstad att räkna med. Vi spelar boll, som vi uttrycker det här i Göteborg.

Ofta spelar vi dock en annan sorts boll: Strutfotboll… ni vet den där varianten där man försöker spela fotboll och bara ser en liten prick av verkligheten framför sig. Många viktiga beslut som avgör framtidens möjligheter fattas utan tillräcklig överblick. Några exempel på detta kan vara:

Omställning till hållbar mobilitet: Göteborg är en stad med en omfattande bilmobilitet, och en stad som på decennier inte ens lyckats frigöra centrala kajer och torg från bilparkering. Rädslan för att innerstadshandeln dör utan hög biltillgänglighet gör att vi gör staden mindre attraktiv för alla. På motsvarande sätt går förändring av mobiliteten alltför långsamt över hela linjen. Göteborg är en stad med stora revor i gångtrafiknätet, och en fortsatt prioritering av biltrafik över andra trafikslag. Att bygga ihop ett tryggt och attraktivt gång- och cykelnät är helt nödvändigt för stadens framtida attraktivitet.

Rädslan för att innerstadshandeln dör utan hög biltillgänglighet gör att vi gör staden mindre attraktiv för alla.

Bostadsförsörjning: När nu flera stora projekt, som till exempel Frihamnen, blir försenade, så börjar det ropas efter villamattor i stället för komplettering i centrala områden. På så sätt hoppas man behålla skattekraften inom kommunens gränser. Svaret på detta är att vi behöver göra både och, samt sätta till alla klutar i en stad som fortfarande växer så att det knakar. Vi behöver bygga både i exempelvis Frihamnen och i mera perifera lägen för att klara bostadsförsörjningen, och vi behöver bygga en blandning av olika sorter av bostäder och verksamheter i varje stadsdel, så att staden blir funktionell och attraktiv för alla.

En samordnad och genomarbetad framtidsplanering: Stadens planering är uppdelad på fyra mindre nämnder med tillhörande förvaltningar som hanterar sitt kunskapsområde. Varje tårtbitorganisation ritar olika framtida Göteborg som uppfyller just deras kriterier.

Stadsbyggnadskontoret har det formella samordnings- och ledningsansvaret, men har en kultur av resonemang och konsensus som ofta står sig slätt mot våra mera råbarkade systerförvaltningar. Vi överbetonar gärna estetiken på bekostnad av funktionalitet och stadsliv.

Den långsiktiga planeringen av framtidens mobilitet får stå tillbaka för mera lockande omedelbara projekt.

Trafikkontoret vill gärna ha sista ordet, men har en utpräglad projektkultur, där genomförandet är framför ögonen, tidiga skisser räknas igenom till kantstensnivå, samtidigt som den långsiktiga planeringen av framtidens mobilitet får stå tillbaka för mera lockande omedelbara projekt.

Fastighetskontoret tillämpar ofta kortsiktig vinstmaximering, utan ansvar för kvaliteten på det som byggs, på stadens ändliga reserv av exploaterbar mark. Stora möjliga värden förfuskas för lite klirr i kassan.

Men Park -och naturförvaltningen är väl i alla fall bra…? Njaee, de agerar nog ofta bromskloss på stadsutvecklingen, stjälper konstprojekt på underhållsfrågor, tänker snävt i stora stadsbyggnadsprojekt och tar ofta inte sitt ansvar för att den framtida staden blir den bästa gröna staden.

I ett läge där man inte har överblick så väljer man att driva sitt intresseområde.

Det finns ofta en bristande kunskap om helheten hos både politiker och tjänstepersoner. Man ser sin lilla del av helheten, i ett läge där man inte har överblick så väljer man att driva sitt intresseområde. Vi har inte råd att backa in i framtiden på detta vis, vi måste veta exakt vad vi ska göra med våra begränsade resurser för att skapa en robust och hållbar stad för framtiden.

För några år sedan gjorde vi i staden en utredning om en förändrad organisation i det planerande Göteborg. Det föreslogs en uppdelning från övergripande planering, detaljerad planering, produktion och förvaltning, lite så som Köpenhamn just då hade delat in sig. Denna organisation genomfördes inte, politikerna var oroliga för att slå sönder ett fungerande system i ett skede med kraftig tillväxt i staden. Budskapet, efter ett antal försenade eller havererade stora utvecklingsprojekt är: det är lugnt, kör på, det fungerar inte så bra ändå …

Genom att göra om organisationen skulle vi kunna frigöra den stora kraft som finns i Göteborg, med engagerade medborgare, politiker, planerare och byggherrar som verkligen vill skapa den bästa staden! Glädjande nog har såvitt jag förstår våra politiker för avsikt att ta upp frågan igen efter valet 2022.